Wilhelm von Leeb född 5 september 1876 i Landsberg am Lech, död 29 april 1956 i Füssen, var en tysk generalfältmarskalk under andra världskriget. von Leeb var 1897 officer vid artilleriet och gjorde under första världskriget huvudsakligen stabstjänst. Han blev överste 1925, general av artilleriet 1934 och generalöverste 1938.
| Wilhelm von Leeb | ||
|---|---|---|
| ||
| Wilhelm von Leeb år 1940. | ||
| Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Kejsardömet Tyskland (till 1918) Weimarrepubliken (till 1933) Nazityskland
| |
| Försvarsgren | Armén | |
| Land | Tyskland | |
| Tjänstetid | 1895–1938; 1939–1942 | |
| Grad |  Generalfältmarskalk
| |
| Befäl | Armégrupp C Armégrupp Nord | |
| Slag/krig | Boxarupproret Första världskriget Andra världskriget | |
| Utmärkelser | Riddarkorset av Järnkorset Militär-Max-Joseph-Orden | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 5 september 1876.svg){kind=small} Landsberg am Lech, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
| |
| Nationalitet | Tysk
| |
| Åtalad | Krigsförbrytelser | |
| Dom/straff | 3 års fängelse | |
| Död | 29 april 1956 (79 år) Füssen, Bayern, Västtyskland | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | von Leeb | |
| ||
| von Leebs familjegrav på Sollner Waldfriedhof. | ||
| ||
Han gick i pension i februari 1938 men återinkallades redan i oktober som befälhavare för 12:e armén under besättandet av Sudetenland varefter han återinträdde i pension. 1939 utnämndes han till befälhavare för armégrupp C som under anfallet mot Frankrike våren 1940 stod mot Maginotlinjen och som först band motståndaren och senare övergick till frontanfall. Han befordrades till generalfältmarskalk 19 juli 1940 och dekorerades med Riddarkorset. Under fälttåget mot Ryssland var han chef för armégrupp Nord mot Leningrad. Han överfördes 1942 till arméns reserv. 1945 fängslades han men frigavs 1948.
Biografi redigera
Tidig karriär redigera
Leeb föddes 1876 i en officersfamilj i staden Landsberg am Lech i kungariket Bayern. År 1895 tog han värvning i den bayerska armén och var stationerad i Kina under Boxarupproret. Under första världskriget tjänstgjorde von Leeb på östfronten, där han utmärkte sig till den grad att han 1915 tilldelades den bayerska Max-Josefsorden.
Under mellankrigstiden stannade von Leeb kvar i den nybildade rikshären och deltog 1923 i kuvandet nazisternas ölkällarkupp. Samma år utnämndes han till befälhavare över militärdistriktet Bayern och befordrades till generallöjtnant. Efter att Adolf Hitlers makttillträde 1933 fortsatte han sin karriär inom armén och avancerade året därpå till general av artilleriet. von Leeb hyste dock en djup misstro gentemot nazismen och vann därför aldrig Hitlers fulla förtroende.
Andra världskriget redigera
I Juli 1938 deltog von Leeb som befälhavare över 12:e armén i den tyska invasionen av Tjeckoslovakien. Sommaren året därpå fick han befälet över armégrupp C och befordrades den 1 november till generalöverste. Leeb motsatte sig invasionen av det neutrala Holland 1940, men deltog i offensiven mot Frankrike då hans trupper bröt igenom Maginotlinjen. Som belöning för detta utnämndes han samma år till generalfältmarskalk och tilldelades riddarkorset av järnkorset.
Under operation Barbarossa 1941 förde von Leeb befäl över armégrupp Nord och bröt snabbt igenom de sovjetiska försvarslinjerna i Baltikum. Som humanist och troende kristen motsatte han sig nazisternas utrotningskrig på östfronten, och protesterade upprepade gånger mot morden på civila i de ockuperade områdena.
Det sovjetiska motståndet intensifierades när tyskarna korsade den rysk-litauiska gränsen och försämrades ytterligare för von Leeb när det tyska överkommandot beslutade att omdirigera den 3:e pansararmén till armégrupp Mitte. De uteblivna stödet från pansarstyrkorna i samverkan med ihärdiga sovjetiska motanfall stoppade effektivt upp den tyska offensiven mot Leningrad.
I början av augusti var de tyska försörjningslinjer uttänjda till sin yttersta kapacitet. Trots detta lyckades Leebs styrkor inta städerna Kingisepp och Narva, samt skära av järnvägsförbindelsen mellan Leningrad och Moskva. Hitler, som hade väntat sig en snabbare framryckning mot Leningrad, blev emellertid rasande och avskedade von Leeb som befälhavare för armégrupp Nord. 1942 överfördes von Leeb till arméns reserv och slog sig sedan ner på sitt gods vid Seestetten, nära Passau.
Senare liv redigera
Efter krigsslutet dömdes von Leeb för krigsförbrytelser och dömdes till tre års fängelse. Han frigavs emellertid redan 1948 och tillbringade återstoden av sitt liv i Västtyskland, där han avled den 29 april 1956.
Referenser redigera
Webbkällor redigera
- Jewish Virtual Libary - Wilhelm von Leeb (på engelska)
- History Learning Site - Wilhelm von Leeb (på engelska)
Tryckta källor redigera
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 361. ISBN 978-3-596-16048-8
- Nordisk Familjebok (1952-1955 års upplaga)
Externa länkar redigera
- Lexikon der Wehrmacht, Generalfältmarskalkar och Storamiraler
- Lexikon der Wehrmacht, Heeresgruppe C, armégrupp C
- Lexikon der Wehrmacht, Heeresgruppe Nord, armégrupp Nord