Werner Sombart, född 19 januari 1863 i Ermsleben, död 18 maj 1941 i Berlin, var en tysk ekonom och sociolog.

Werner Sombart
Född19 januari 1863[1][2][3]
Ermsleben[4], Tyskland
Död18 maj 1941[5][1][2] (78 år)
Berlin[6]
BegravdWaldfriedhof Dahlem
Medborgare iTyska riket
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningNationalekonom[7], universitetslärare, sociolog[7], historiker
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
Handelshochschule Berlin
Universitetet i Wrocław
MakaCorina Sombart[8]
BarnNicolaus Sombart (f. 1923)
Ninetta Sombart (f. 1925)
FöräldrarAnton Ludwig Sombart
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Sombart blev professor i statsvetenskap 1890 vid universitetet i Breslau, 1906 vid handelshögskolan i Berlin och 1919 även vid Berlins universitet.

Tillsammans Max Weber och Edgar Jaffé utgav han från 1904 "Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik".

Gärning redigera

Han väckte framför allt intresse genom sina studier och beskrivningar av den kapitalistiska ekonomin, sådan den framstår helt och hållet behärskad av vinstintresset och inriktad uteslutande på ett måttlöst, obetingat, hänsynslöst vinstbegär; och i samband härmed gav han särskilt i Der Bourgeois (1913) en dristigt utförd teckning av den kapitalistiska andans och företagarpsykens utveckling. Särskilt intresse väckte hans framställning om judarnas partikulära position som betydelse för det moderna ekonomiska livet i dettas olika förgreningar - jämför med Webers studier angående Kalvinismen.

Samtidigt som Sombart starkt underströk ekonomins karaktär som vetenskap, intog han en mycket utpräglad socialpolitisk ståndpunkt och förefaller i kollektivismen se ett tillstånd, mot vilket den samhälleliga utvecklingen tenderar, enär "i den kapitalistiska andans egen natur ligger en tendens, som strävar att upplösa den inifrån och bringa den döden". Han var ursprungligen en ivrig anhängare av Karl Marx, men fjärmade sig alltmer från honom, även med hänsyn till historiematerialismen: Sombart hävdade energiskt nog de psykiska, ideologiska faktorernas mäktiga betydelse för samhällslivets utveckling. I fråga om klassväsendets grunder och karaktär såväl som klasskampens förutsättningar och innebörd följer han i stor utsträckning den marxska tankegången. Att han blev en av sin tids allra mest lästa vetenskapliga socialekonomiska författare, beror främst på hans eggande, måleriska och frodiga framställningskonst, som dock i någon mån tyngs av en långt driven benägenhet för nya etiketter och definitioner.

Verk redigera

 
Wirtschaftsleben im Zeitalter des Hochkapitalismus, 1928
  • 1898 - Socialism och social rörelse i det nittonde århundradet (översättning Thor Andersson, Stockholm, 1898)
  • 1906 - Das Proletariat: Bilder und Studien (Die Gesellschaft, vol. 1. Rütten & Loening, 1906)
  • 1906 - Warum gibt es in den Vereinigten Staaten keinen Sozialismus? (Mohr, 1906)
    • Engelsk översättning: Why is there No Socialism in the United States (Sharpe, 1976)
  • 1911 - Die Juden und das Wirtschaftsleben (Duncker & Humblot, 1911)
    • Engelsk översättning: The Jews and Modern Capitalism (Free Press, 1951)
  • 1916 - Der moderne Kapitalismus: historisch-systematische Darstellung des gesamteuropäischen Wirtschaftslebens von seinen Anfängen bis zur Gegenwart (Final edn. 1916, repr. 1969, paperback edn. (3 vols. in 6): 1987 Munich: dtv)
    • Kapitalismens anda: bidrag till den moderna affärsmänniskans andliga utvecklingshistoria (översättning Algot Ruhe, Norstedt, 1916)
  • 1921 - Luxus und Kapitalismus (Duncker & Humblot, 1922)
    • Engelsk översättning: Luxury and capitalism (University of Michigan Press)
  • 1934 - Deutscher Sozialismus (Buchholz & Weisswange, 1934)
    • Engelsk översättning: A New Social Philosophy (Greenwood Press, 1937, 1969)
  • 1938 - Vom Menschen. Versuch einer geisteswissenschaftlichen Anthropologie (Duncker & Humblot, 1938)
  • 1956 - Noo-Soziologie (Duncker & Humblot, 1956)
  • 2001 - Economic Life in the Modern Age (Nico Stehr and Reiner Grundmann, eds. New Brunswick: Transaction; innehåller engelsk översättning av vissa kapitel av Sombart, bl.a. definition av kapitalism)

Litteratur om Sombart redigera

  • Appel, Michael (1992): Werner Sombart: Historiker und Theoretiker des modernen Kapitalismus. Marburg: Metropolis.
  • Backhaus, Jürgen G. (1996), ed. Werner Sombart (1863-1941): Social Scientist. 3 vols. Marburg: Metropolis. (omfattande standardverk om Sombart, på engelska)
  • Backhaus, Jürgen G. (2000), ed. Werner Sombart (1863-1941): Klassiker der Sozialwissenschaft. Eine kritische Bestandsaufnahme. Marburg: Metropolis.
  • Brocke, Bernhard vom (1987), ed.: Sombarts Moderner Kapitalismus. Materialien zur Kritik und Rezeption. München: dtv
  • Drechsler, W. "Zu Werner Sombarts Theorie der Soziologie und zu seiner Biographie", Werner Sombart: Klassiker der Sozialwissenschaft. Eine kritische Bestandsaufnahme, Marburg: Metropolis, 2000, pp. 83-100.
  • Lenger, Friedrich (1994): Werner Sombart, 1863-1941. Eine Biographie. München: Beck.
  • Muller, Jerry Z., 2002. The Mind and the Market: Capitalism in Western Thought. Anchor Books.
  • Nussbaum, Frederick Louis (1933): A History of the Economic Institutions of Modern Europe: An Introduction of 'Der Moderne Kapitalismus' of Werner Sombart. New York: Crofts.
  • Kevin Repp (2000): Reformers, Critics, and the Paths of German Modernity: Anti-Politics and the Search for Alternatives, 1890-1914
  • Sombart, Nicolaus (1991): Jugend in Berlin, 1933-1943. Ein Bericht. Frankfurt/Main: Fischer.
  • Sombart, Nicolaus (1991): Die deutschen Männer und ihre Feinde. Carl Schmitt - ein deutsches Schicksal zwischen Männerbund und Matriachatsmythos. Munich: Hanser.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Werner Sombart, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Werner Sombart.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Зомбарт Вернер”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Зомбарт Вернер”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Зомбарт Вернер”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 117476129, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]