Władysław Tarnowski

polsk poet och kompositör

Władysław Tarnowski, född 4 juni 1836 i byn Wróblewice i österrikiska Galizien, död 19 april 1878, var kompositör, pianist, diktare, dramatiker, tolk och konstkritiker och skrev både på polska och tyska. Han skrev under sitt eget namn, men skrev också under olika pseudonymer, först och främst som Ernest Buława.

Władysław Tarnowski
Władysław Tarnowski, porträtt av Maurycy Gottlieb, år 1877
Władysław Tarnowski, porträtt av Maurycy Gottlieb, år 1877
Levnad
FödelsenamnWładysław Tarnowski
Pseudonym(er)Ernest Buława
Född4 juni 1836
Wróblewice nära Drohobych
Död19 april 1878 (41 år)
På fartyget ”Pacific”vid Kaliforniens kusten nära San Francisco, USA
Tonsättare
Epok/stilRomantik
Władysław Tarnowski, foto av Luigi Montabone, 1873.

Biografi redigera

Władysław Tarnowski var son till greve Walerian Tarnowski och Ernestyna, född grevinnan Tarnowska. Hans mor dog när han var fyra år gammal.[1] En av hans äldsta vänner var Artur Grottger som ofta var hans gäst med sin familj. Władysław började visa sin musiktalang mycket tidigt och hans familj var inte uppmuntrande, men ändå presenterade de honom för Frédéric Chopin och inte heller bröt de kontakterna med den konstnärligt begåvade familjen Grottger.[2]

Tarnowski började sin utbildning i Lviv och sedan fortsatte han den i gymnasiet i Kraków varefter han på Jagellonska universitetet läste juridik och filosofi.[1] År 1861 dog hans far och han, som var den äldste sonen, ärvde Wróblowice.[3][4] Han började sin musikutbildning på konservatorium i Paris, hos Daniel Auber,[5] men han avbröt den år 1863 när Januariupproret utbröt då han återvände till Lviv. Först jobbade han där med försörjning av upprorstrupperna, sedan som hemlig kurir mellan Lviv, Kraków och Warszawa.[6] Därpå stred han i regementet kallad ”Dödens Zuava”.[7][8][9] Han skrev också upprorsdikter och sånger. Mest populär av dem var sången: ”Jak to na wojence ładnie” <”Det är så fint i kriget”> som var också känd som: ”A kto chce rozkoszy użyć”.

Efter upproret fortsatte han sin musikutbildning först i Paris och sedan på konservatorium i Leipzig hos Ignaz Moscheles och E.F. Richter i fråga om komposition och även hos Franz Liszt.[1] List uppskattade mycket hans sätt att spela piano och han tyckte att han var lika begåvad som A.Rubistein och H. von Bülow. Efter en av Władysławs konserter i Rom, sade List följande ord: ”Det här är min efterträdare som skall överstiga mig”.[10] Så här beskrev han också Władysław i ett brev: ”Min nya vän är melankolisk, återhållsam, saktmodig och fåordig”.[11]

Władysław var också en känd globetrotter och han var mycket fascinerad av Orienten. Han brukade tillbringa vintrar i södra Europa, ofta i Italien, Rom, Neapel, och också i Florens, Venedig och på Sicilien. Hans fascination för Orienten och Italien var orsaken till vänskapen med Angelo De Gubernatis, en italiensk kännare av Orienten. Till sina hemtrakter brukade han åka till våren. Han var också mycket ofta i Wien och Dresden. Han besökte också Schweiz, England, Spanien, Portugal, Grekland, Turkiet, Syrien och Heliga landet. Under ”jorden runt”-resan var han också i Egypten och Indien. Han förberedde sig alltid för varje resa i form av översättning av verk som hade samband med de länder han ville besöka. Han skrev också sina egna verk som blev inspirerade av det som han såg och hörde i de länderna.[1]

 
A.T. Regulski och Fr. Tegazzo Władysław Tarnowski i kostym (souvenir) av resan.

Han dog under ”jorden runt” resan på fartyget ”Pacific” vid Californiakusten nära San Francisco. Han blev begraven på en kyrkogård i sin hemby Wroblewice. Han lämnade efter sig en konstsamling och minnen som grundandet av skolan i Wroblowice.[1] Man var lite bekymrad under hans liv att han på grund av sitt stora ägnande åt konsten skulle missköta familjeegendomen, men trots de många resorna visade det sig att egendomen blev större och utan några skulder.[12]

Konserter [13] redigera

  • Wrocław, 1860 och 1875,
  • Lviv, 1871 [1],1875,
  • Warszawa,[1]
  • Wien, 1870,[14]
  • Venedig och Florens, 1871 [15], 1872,
  • Paris, 1873,
  • Grekland [16],

Musikkompositioner [17][18][19] redigera

Andantino pensieroso

Litterära verk redigera

Lyrik redigera

    • Poezye studenta (volym 1-4, F.A. Brockhaus, Leipzig, 1863-65) [37]
    • Krople czary (P. Rhode, Leipzig, 1865,) [38][39]
    • Szkice helweckie i Talia (P. Rhode, Leipzig, 1868)
    • Piołuny (J.I. Kraszewski, Dresden, 1869) [40]
    • Nowe Poezye (Księgarnia Seyferta i Czajkowskiego, Lviv, 1872) [41]
    • Kochankowie ojczyzny (poemen i: ”Album Muzeum Narodowego w Raperswilu w stulecie 1772 r.”, 1872, sid. 232-278.[42]

Dramatik redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f g] Biografi Władysława Tarnowskiego: Nowy Korbut, förlag Instytut Badań Literackich PAN, tryckeri Państwowy Instytut Wydawniczy, 1982, volym 16, parte 1, sid. 25.
  2. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 21, sid. 332.
  3. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 23, sid. 363.
  4. ^ ”Ród Tarnowskich”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304185919/http://www.rodtarnowski.com/gene/fam00043.html. Läst 21 december 2013. 
  5. ^ Encyklopedia muzyki (red. Andrzej Chodkowski), Wydawnictwo Naukowe PWN, Warszawa, 1995, sid. 893.
  6. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 24, sid. 380-381.
  7. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 24, sid. 381.
  8. ^ Wyprawa na Poryck
  9. ^ Dora B. Kacnelson Z dziejów polskiej pieśni powstańczej XIX wieku. Folklor powstania styczniowego., förlag Polska Akademia Nauk, tryckeri Zakład Narodowy im. Ossolińskich, Wrocław-Warszawa-Kraków-Gdańsk, 1974, sid. 97.
  10. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim, ”Ruch Literacki”, 1878, 25, sid. 395.
  11. ^ Stanisław Szenic Franciszek Liszt, Państwowy Instytut Wydawniczy, Warszawa, 1969, sid. 431.
  12. ^ Agaton Giller O Władysławie Tarnowskim., ”Ruch Literacki”, 1878, 23, sid. 363, 380.
  13. ^ 'Encyklopedia muzyki (red. Andrzej Chodkowski), Wydawnictwo Naukowe PWN, Warszawa, 1995, sid. 893.
  14. ^ 27 december 1870 –”Tydzień Polityczny, Naukowy, Literacki i Artystyczny.”, Józef Ignacy Kraszewski, Dresden, 1871, 1, sid. 8.
  15. ^ ”Tydzień Polityczny, Naukowy, Literacki i Artystyczny.”, Józef Ignacy Kraszewski, Drezno, 1871, 16, sid. 128.
  16. ^ ”Bohaterowie Grecji” i: ”Ruch literacki”, 35, 26 augusti 1876, sid. 135.
  17. ^ ’’Encyklopedia muzyczna’’, PWM, Kraków, 2009.
  18. ^ ’’Encyklopedia muzyki’’, Warszawa, 1995, sid. 893.
  19. ^ Sir George Grove (red. Stanley Sadie) ”The New Grove Dictionary of Music and Musicians” (II ed.), volym 25 (Taiwan to Twelwe Apostles), 2001, sid. 103-104.
  20. ^ Notblad finns på IMSLP/Petrucci Music Library
  21. ^ [1]
  22. ^ [2]
  23. ^ [3]
  24. ^ ”Listy Teofila Lenartowicza do Tekli Zmorskiej 1861-1893”, Państwowe Wydawnictwo Naukowe, Warszawa, 1978, Brev 57 – 13 VII 1872, sid 114.
  25. ^ Nationalbiblioteket i Warszawa, syg. Mus.III.154.380.
  26. ^ Notblad på den polska Wikisource
  27. ^ Andantino pensieroso på webbplatsen CBN - POLONA.
  28. ^ Sir George Grove (edited by Stanley Sadie) ”The New Grove Dictionary of Music and Musicians”, II edition, volym 25 (Taiwan to Twelwe Apostles), 2001, sid. 103-104.
  29. ^ [4]
  30. ^ [a b] Adolf Hofmeister,”Handbuch der musikalischen Litteratur”, Adolf i Friedrich Hofmeister, volym 1860-67, sid. 260.
  31. ^ ”Kieszonkowy słowniczek polski z melodiami”, J. Leitgeber, Poznań, 1889, och ”Piosenka wojenna”, B. Połoniecki, Lviv, 1908.
  32. ^ Online katalog av italienska Nationalbiblioteket i Florens Arkiverad 12 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine..
  33. ^ [5]
  34. ^ [6]
  35. ^ [7]
  36. ^ Franz Pazdírek ”Uniwersal Handbuch der Musikliteratur.”, volym XI (Sinoir-Vege), Frits Knuf Hilversum, 1967 (Unchange reprint oft he original edition Vienna, 1904-1910), sid. 575-576.
  37. ^ Poezye studenta volym 1
  38. ^ Krople czary i Google Books.
  39. ^ [8].
  40. ^ [9]
  41. ^ [10]
  42. ^ ”Album Muzeum Narodowego w Raperswilu w stulecie 1772 r.”, Kochankowie ojczyzny – PDF sid. 256-302.
  43. ^ Izaak på polska.
  44. ^ Karlińscy på polska.
  45. ^ Joanna Grey på polska.

Tryckta källor redigera

  • Encyklopedia muzyczna, PWM, Kraków, 2009.
  • Encyklopedia muzyki (red. Andrzej Chodkowski), Wydawnictwo Naukowe PWN, Warszawa, 1995, sid. 893.
  • Wielka Encyklopedia Powszechna PWN, Państwowe Wydawnictwo Naukowe, Warszawa, volym 11 (Ster-Urz), sid. 400.
  • Wielka Encyklopedia Polski, volym 2, Wydawnictwo Ryszard Kluszczyński, 2004.
  • Sir George Grove (red. Stanley Sadie) ”The New Grove Dictionary of Music and Musicians” (II upplagan), volym 25 (Taiwan to Twelwe Apostles), 2001, sid. 103-104.
  • Ród Tarnowskich
  • Ewa Róża Janion Legends of Suli in Poland: some remarks on Władysław Tarnowski, sid. 46-49 i doktorsavhandling: Ewa Róża Janion Imaging Suli : Interactions between Philhellenic Ideas and Greek Identity Discourse” („Wyobrażenie Suli : Interakcje między ideami filhellenistycznymi a grecką dyskusją o tożsamości), Peter Lang GmbH, Berlin, 2015.
  • Pieśni niemieckie Władysława Tarnowskiego, M.T., OSDW AZYMUT Sp. z o. o., Warszawa-Łódź, 2017.

Externa länkar redigera