Vsevolod Solovjov
Vsevolod Sergejevitj Solovjov (ryska: Всеволод Сергеевич Соловьёв) född den 1 januari 1849, död den 20 oktober 1903, var en rysk romanförfattare, son till Sergej Solovjov, bror till Vladimir Solovjov.
| Vsevolod Solovjov | |
 | |
| Född | 1 januari 1849 (g.s.)[1] Moskva |
|---|---|
| Död | 20 oktober 1903 (g.s.)[1] (54 år) Moskva |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Moskvas kejserliga universitets juridiska fakultet  |
| Sysselsättning | Författare |
| Föräldrar | Sergej Solovjov |
| Släktingar | Vladimir Solovjov (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Solovjov, som var ämbetsman i kansliet, började med lyriska dikter, men övergick snart till den historiska romanen: Knjazjna Ostrozjskaja (1876), Tsar djevitsa (1878), Velikij Rosenkreuzer (1890), Zjenich tsarevny (1893) med flera, på sin tid mycket populära, men tämligen dilettantiska.
Tillsammans med Nikolaj Gneditj utgav han den illustrerade tidskriften "Sever". Hans samlade arbeten utgavs 1887 i 7 delar. I svensk översättning kom "Det gamla huset" (1889) och "En ung adelsmans äfventyr" (1911).
Källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Solovjev, 2. Vsevolod Sergjejevitj, 1904–1926.
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]