Volvo S40/V40, är en personbil tillverkad av Volvo Personvagnar i tre generationer med början från modellåret 1995.

Volvo S40
Volvo S40
Första generationen Volvo S40, fas II
Grundinformation
MärkeVolvo
Tillverkning1995-2004
DesignerPeter Horbury
Konstruktion
KlassMellanbilsklass
Karosseri4-d sedan
PlattformFrontmotor, framhjulsdrift
BesläktadeMitsubishi Carisma, Volvo V40, Mitsubishi EVO
LiknandeSaab 9-3, Audi A4, Peugeot 406, Lancia Dedra, Alfa Romeo 156, Fiat Marea
Drivlina
Motor4-cyl radmotor
Effekt95–200 hk
Växellåda5-vxl manuell, 4/5-stegs automat
Bränslekap.60 l
Dimensioner
Hjulbas256.2 cm
Längd451.6 cm
Bredd171.6 cm
Höjd142.2 cm
Viktca. 1275 kg
Kronologi
FöregångareVolvo 440/460
EfterträdareVolvo S40 gen. 2

Första generationen (1995-2004) redigera

Fas I redigera

Den första S40-modellen utvecklades och tillverkades i samarbete med Mitsubishis modell Carisma. Bilen ersatte Volvo 440/460-serien 7 september 1995 och tillverkades i Born i Nederländerna. Kombimodellen tillverkades under namnet Volvo V40 (se nedan). Modellen var den första att ha de nya namnbeteckningarna S/V och där V:et stod för versatility som betyder Mångsidighet[1]. Bilen skulle från början heta S4 men lades på is eftersom Audi tyckte namnet var för likt deras Audi S4.

Motorerna som erbjöds tillhörde samma motorfamilj som den femcylindriga motorn i 850, men hade i det här utförandet 4 cylindrar. För turbomodellerna lånades växellådorna från 850, och fick därför andra växellägen (backen nedåt till höger) än de vanliga modellerna (som hade backen uppe till vänster). En av 1,8-litersmotorerna som fanns i programmet var tillverkad av Mitsubishi.

Fas II redigera

Hösten 2000 kom en uppdaterad version av modellen, kallad Fas II. Den var förbättrad på 1800 olika punkter. Utseendemässiga yttre förändringar var nya längre framblinkers, längre sidoljus, ny front och bredare framskärmar. Invändigt gjordes reglage för ACC och radio om. Funktionellt sett var förändringarna bl.a. högre krocksäkerhet, bättre rostskydd, tystare kupé och förändrade motorer. 2,0T och T4 versionen gick att få med 5-stegs automatlåda.

2003 kom ytterligare en uppdatering av modellen. Skillnaden mot tidigare Fas II ses genom kromade lister och knapp på bakluckan. Invändigt är instrumentpanelen bytt mot en variant likadan som de större modellerna. Denna version hette i slutet av sin försäljningstid Classic.

Motorprogram redigera

Bensin

Modellnamn Effekt (hk) Vridmoment (Nm@rpm) Volym (cm³) Motormodell Kommentar
1.6 100 - 1588 B4164 S 4-cylindrig sugmotor 1.23
1.6 109 145@4000 1587 B4164 S2 4-cylindrig sugmotor
1.8 118 - 1783 B4184 S 4-cylindrig sugmotor
1.8 122 170@4000 1783 B4184 S2 4-cylindrig sugmotor
1.8i 125 174@3750 1834 B4184 SJ 4-cylindrig direktinsprutad sugmotor (Mitsubishi GDI)
2.0 140 - 1948 B4204 S 4-cylindrig sugmotor
2.0 136 190@4000 1948 B4204 S2 4-cylindrig sugmotor
2.0T Fas1 160 240@- 1948 B4204 T 4-cylindrig turbomotor
2.0T Fas1.5 160 230@- 1948 B4204 T2 4-cylindrig turbomotor
2.0T Fas2 165 240@1800-4500 1948 B4204 T3 4-cylindrig turbomotor
T4 Fas1 200 300@- 1855 B4194 T 4-cylindrig turbomotor
T4 Fas1.5 200 300@- 1855 B4194 T2 4-cylindrig turbomotor
T4 Fas2 200 300@2500-4000 1948 B4204 T5 4-cylindrig turbomotor

Diesel

Modellnamn Effekt (hk) Vridmoment (Nm@rpm) Volym (cm³) Motormodell Kommentar
1.9d ?
(199x-2001)
95 - - D---- T 4-cylindrig dieselmotor med turbo
D
(2001-2004)
102 215@1750-2500 1870 D4192 T4 4-cylindrig dieselmotor med turbo
1.9D
(2001-2004)
115 265@1750-2500 1870 D4192 T3 4-cylindrig dieselmotor med turbo

Tillverkad redigera

År Volvo S40 Volvo V40 Summa
1995
1996
1997 ≈ 115 000
1998 ≈ 150 000 [2]
1999 151 796 [3]
2000 158 218 [4]
2001 122 093 [5]
2002 108 020 [6]
2003 89 125 [7]
2004 27 988 [8]
Summa 602 910 423 491 [9] 1 026 401


Andra generationen (2003-2012) S40/V50 redigera

Volvo S40/V50
 
Andra generationen Volvo S40
Grundinformation
MärkeVolvo
Tillverkning2004-2012
Konstruktion
KlassMellanbilsklass
Karosseri4-d sedan
PlattformVolvo P1
framhjulsdrift/fyrhjulsdrift
BesläktadeFord Focus, Mazda 3, Volvo C30, Volvo C70
LiknandeSaab 9-3, Volkswagen Jetta, Peugeot 407, Lancia Lybra, Alfa Romeo 159
Drivlina
Motor4-o 5-cyl radmotorer
Effekt100–230 hk
Växellåda5/6-vxl manuell, 5/6-stegs automat
Dimensioner
Hjulbas264 cm
Längd452 cm
Bredd177 cm
Höjd145 cm
Kronologi
FöregångareVolvo S40/V40 gen. 1
EfterträdareVolvo S40/V40 gen. 3

Den andra generationen utvecklades av Volvo själva. Den har dock flera komponenter gemensamt med koncernsyskonen Ford Focus och Mazda 3, bilen bygger även på samma plattform som Volvo C30 och V50 (se nedan) samt nya versionen av Volvo C70. Bilen tillverkades i Volvo-fabriken i Gent i Belgien.

Ansiktslyft (2007) redigera

2007 (modellår 2008) lanserade Volvo ett "facelift" av den andra generation,som fick en ny front (S40 fick en front med endast ett luftintag medan V50 istället fick tre uppdelade luftintag i fronten), nya fram- och bakljus, sportigare utseende samt en uppdaterad interiör med fler smarta stuvutrymmen. Även två reflexer på bakre stötfångaren. Volvo räknar med att sälja 75 000 S40/år varav 1/3 går till USA.

Motor- och drivlinenyheterna är få, men de som finns är att T5 fick 10 hästkrafter mer, till 230 hk samt att man kan välja manuell växellåda till D5-motorn som då får ökat vridmoment från 350 till 400 Nm.

DRIVe redigera

Hösten 2008 introducerade Volvo sina första snåltrimmade bilar med tilläggsnamnet DRIVe[10]. Först ut blev Volvo C30, S40 och V50 DRIVe med 1.6D motorn. Bilar som tack vare en mängd åtgärder på bilarna och drivlinan togs ned i bränsleförbrukning så att utsläppen av koldioxid kom under den svenska gränsen för att klassas som miljöbil (120 g/km). Volvo C30 drar i detta utförande 4,4 l/100 km och släpper ut 115 g/km medan S40 och V50 drar 4,5 l/100 km och släpper ut 118 g/km. Med detta kunde Volvo benämna både C30 och V50 som "snålast i klassen" medan S40 anses ha direkta konkurrenter som ligger på samma eller lägre nivå.

Åtgärderna bakom denna sänkning av bränsleförbrukningen från 5,0 till 4,5 l/100 km för S40/V50 innefattade ett flertal ändringar på bilarna. För att förbättra dess aerodynamik är bland annat bilarnas chassi sänkt 10 mm, övre luftintaget i grillen är delvis täckt, bilarna har fått effektivare främre spoiler och vindavvisare framför framhjulen samt bilarna har unika fälgar med optimerad aerodynamik. För att minska bilarnas rullmotstånd är de utrustade med lättrullande däck. Bilens 5-växlade manuella växellåda använder en ny olja som ger mindre friktion, utväxlingarna på växel 3–5 har ändrats för att sänka motorns varvtal och föraren får hjälp med att växla optimalt genom en växlingsindikator. Motorns styrmjukvara är modifierad för att minimera bränsleförbrukningen med de nya förutsättningar som bland annat förbättringarna på bilens aerodynamik och rullmotstånd medgivit. Sist men inte minst har bilarnas elektrohydrauliska servostyrning optimerats om för att minska förbrukningen av elektricitet.

Ett omfattande jobb låg alltså redan bakom denna första version av S40/V50 DRIVe, men ändå fanns många potentiella förbättringar kvar att göra. Bland annat fick S40/V50 inte de plana panelerna under golvet som C30 fick och som ytterligare sänkte luftmotståndet på den modellen. Ytterligare åtgärder för sänkt bränsleförbrukning som skulle komma att implementeras på en ny version av DRIVe var start/stopp-automatik för motorn och regenerativ laddning vid bromsning. Just dessa effektiviseringar är införda på den nya DRIVe-version av C30, S40 och V50 som presenterades i ett pressmeddelande den 24 februari 2009.[11] I detta gjorde Volvo det officiellt att Volvo C30, S40 och V50 1.6D DRIVe från och med våren 2009 vid sidan av den redan tillgängliga DRIVe-versionen kommer erbjuda en version med start/stopp-funktion och regenerativ bromsning adderad. Detta är åtgärder som enligt de senaste uppgifterna från Volvo sänker bränsleförbrukningen ned till 3,9 l/100 km och koldioxidutsläpp om 104 g/km för alla tre modellerna C30, S40 och V50. Troligtvis innebär detta att de plana panelerna under golvet som tidigare endast fanns på C30 DRIVe nu även finns på S40 och V50, eftersom detta är enda uppenbara förklaringen till hur S40/V50 nu kom ned till samma låga förbrukning som C30 med samma teknik.

Motorprogram redigera

Motorerna i S40, V50 och C30 är dels hämtade från Ford (4-cylindriga motorer), dels modifierade versioner av de 5-cylindriga motorer som används i Volvo S60/V70/S80. Skillnaderna för de 5-cylindriga motorerna består i att en del av hjälpaggregaten runt motorn har flyttats om för att få plats i den något mindre S40/V50-modellen.

Bensinmotorer

Modellnamn Effekt (hk) Vridmoment (Nm@rpm) Volym (cm³) Motormodell Manuell/ Automat Bränsleförbr.(Stad,Landsv.,Blandad) Kommentar
1.6 100 150/4000 1596 B4164S3 M5/- (man) 9,5/5,8/7,2 4-cylindrig sugmotor
2.0 145 185/4500 1999 B4204S3 M5/- (man) 10,2/5,7/7,4 4-cylindrig sugmotor
T5
(2010- )
230 320/1500-5000 2521 B5254T7 -/A5 (aut) -/-/9,0 5-cylindrig turbobensinmotor
1.8
(2004-2009)
125 165/4000 1798 B4184S11 M5/- (man) 10,1/5,7/7,3 4-cylindrig sugmotor
2.4 140 220/4000 2435 B5244S M5/A5 (man) 13,2/6,7/9,1 5-cylindrig sugmotor
2.4i 170 230/4400 2435 B5244S4 M5/A5 (man) 12,4/6,6/8,5
(aut) 13,2/6,7/9,1
5-cylindrig sugmotor
T5
(2004-2007)
220 320/1500-4800 2521 B5254T7 M6/A5 (man) 12,5/6,4/8,7
(aut) 13,7/6,9/9,4
5-cylindrig
turbo-bensinmotor
T5 AWD
(2004-2007)
220 320/1500-4800 2521 B5254T7 M6/A5 (man) -/-/-
(aut) -/-/-
5-cylindrig
turbo-bensinmotor
T5
(2007-2010)
230 320/1500-5000 2521 B5254T7 M6/A5 (man) -/-/8,7
(aut) -/-/9,4
5-cylindrig
turbo-bensinmotor
T5 AWD
(2007-2010)
230 320/1500-5000 2521 B5254T7 M6/A5 (man) -/-/9,6
(aut) -/-/10,1
5-cylindrig
turbo-bensinmotor

Dieselmotorer

Modellnamn Effekt (hk) Vridmoment (Nm@rpm) Volym (cm³) Motormodell Manuell/ Automat Bränsleförbr Stad,Landsv.,Blandad Kommentar
D2 DRIVe
(2010- )
115 270/1750 1560 D4162T M6/- (man) -/-/3,8 4-cylindrig turbodieselmotor (Euro 5)
D2
(2010- )
115 270/1750 1560 D4162T M6/- (man) -/-/4,3 4-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 5)
D3
(2010- )
150 350/1500-2750 1984 D5204T5 M6/A6 (man) -/-/5,1 5-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 5)
D4
(2010- )
177 400/1750-2750 1984 D5204T M6/A6 (man) -/-/5,1 5-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 5)
1.6D 109 240/1750 1560 D4164T M5/- (man) 6,3/4,3/5,0 4-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 4)
1.6D DRIVe 109 240/1750 1560 D4164T M5/- (man) 5,7/3,8/4,5 4-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 4)
1.6D DRIVe
Start/Stopp
109 240/1750 1560 D4164T M5/- (man) 4,9/3,6/3,9 4-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 4)
2.0D 136 320/2000 1997 D4204T M5/M6/A6 (Powershift) (man) 7,6/4,8/5,8
(aut) 7,8/5,0/6,0
4-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 4)
D5 automat 180 350/1750-3250 2400 D5244T8 A5 (aut) 9,7/5,4/7,0 5-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 4)
D5 manuell 180 400/2000-2750 2400 D5244T13 M6 (man) 8,4/4,9/6,2 5-cylindrig
turbo-dieselmotor (Euro 4)

Övriga motorer

Modellnamn Effekt (hk) Vridmoment (Nm@rpm) Volym (cm³) Motormodell Manuell/Automat Kommentar
2.0F
(2009-2010)
145 185@4500 1999 B4204S4 M5/- 4-cylindrig bensin-/E85(etanol) flexifuelmotor
1.8F
(2004-2009)
125 165@4000 1798 B4184S8 M5/- 4-cylindrig bensin-/E85(etanol) flexifuelmotor

Tillverkad redigera

År Volvo S40 Volvo V50 Summa
2004
2005
2006
2007
2008 46 512 [12] 62 190 108 702
2009 33 947 [13] 52 208 86 155
2010
2011 24 180 [14] 46 349 70 529
2012 ≈ 12 354 [15] ≈ 30 246 ≈ 42 600
Summa

V50 redigera

Volvo V50 är kombiversionen av andra generationens Volvo S40. Den tillverkades precis som S40 i Belgien. Den är 2009 Sveriges mest sålda bilmodell.

 
Volvo V50.

Tredje generationen Volvo V40 (2012-2019) redigera

Volvo V40
 
2012 Volvo V40
Grundinformation
MärkeVolvo
Tillverkning2012-2019
Konstruktion
Karosseri5-d kombi
BesläktadeFord Focus
LiknandeAlfa Romeo Giulietta (2010)
Audi A3
BMW F20
Mercedes-Benz W176
Drivlina
Motor4-o 5-cyl radmotorer
Växellåda6-vxl manuell
6-stegs automat
Bränslekap.52-62 l
Dimensioner
Längd437 cm
Höjd145 cm
Kronologi
FöregångareVolvo C30/S40/V50 gen. 2

(För tillfället finns info om denna bil utspridd på två olika Wikipedia-artiklar. Länk till den andra artikeln: Volvo_V40)

Internationella bilsalongen i Genève i mars 2012 introducerade Volvo den tredje generationen i 40-serien. Först ut blir halvkombimodellen V40.[16] Produktionen startades i maj 2012 vid Volvo-fabriken i Gent i Belgien.[17]

Trots att modellbeteckningen för tankarna till en kombi, är nya V40 en halvkombi i "Golfklassen". En Cross Country-modell med förhöjd markfrigång finns också tillgänglig.

 
En Volvo V40 av 2013 årsmodell i hamnen i Nyköping.

Motorprogram redigera

Bensinmotorer[18]

Modellnamn Effekt (hk) Vridmoment (Nm@rpm) Volym (cm³) Motormodell Manuell/ Automat Bränsleförbr.(Stad,Landsv.,Blandad) Kommentar
T2 120 240/1600-3000 1596 B4164T2 M6/- (man) -/-/5,3 Fyrcylindrig turbomotor
T3 150 240/1600-4000 1596 B4164T3 M6/- (man) -/-/5,8 Fyrcylindrig turbomotor
T4 180 240/1600-5000 1596 B4164T M6/A6 (man) -/-/5,9 Fyrcylindrig turbomotor
T4 180 300/2700-4000 1984 B5204T8 -/A6 (aut) -/-/- Femcylindrig turbomotor
T5 213 300/2700-5000 1984 B5204T9 -/A6 (aut) -/-/7,6 Femcylindrig turbomotor
T5 254 360/1800-4200 2497 B5254T12 -/A6 (aut) -/-/7,9 Femcylindrig turbomotor

Dieselmotorer

Modellnamn Effekt (hk) Vridmoment (Nm@rpm) Volym (cm³) Motormodell Manuell/Automat Bränsleförbr. (Stad,Landsv.,Blandad) Kommentar
D2 115 270/1750-2500 1560 D4162T M6/- (man) -/-/3,6 Fyrcylindrig turbodiesel
D3 150 350/1500-2750 1984 D5204T6 M6/A6 (man) -/-/4,4 Femcylindrig turbodiesel
D4 177 400/1750-2750 1984 D5204T4 M6/A6 (man) -/-/4,4 Femcylindrig turbodiesel


Tillverkad redigera

År Volvo V40 Volvo V40 Cross Country Summa
2012
2013
2014 ≈ 84 771 ≈ 26 093 ≈ 110 864
2015 ≈ 83 357 [19] ≈ 23 274 ≈ 106 631 [20]
2016 ≈ 101 380 [21]
2017 ≈ 95 370
2018 ≈ 77 587 [22]
2019 ≈ 51 542
2020 ≈ 3 394 [23]
Summa

Referenser redigera

  1. ^ Teknikensvärld. 1995. 
  2. ^ Volvo p. 4. ”1990‐1999: A historical review Nederländerna 1998” (på engelska) (PDF). Volvo. https://www.media.volvocars.com/global/en-gb/download/10669/pdf/pdf. Läst 7 december 2023. 
  3. ^ OICA. ”Nederländerna 1999” (på engelska) (PDF). Oica 1999. https://www.oica.net/wp-content/uploads/2007/06/europepc-1.pdf. Läst 7 december 2023. 
  4. ^ OICA. ”Nederländerna 2000” (på engelska) (PDF). Oica 2000. https://www.oica.net/wp-content/uploads/2007/06/ford_prod.pdf. Läst 7 december 2023. 
  5. ^ OICA. ”Nederländerna 2001” (på engelska) (PDF). Oica 2001. https://www.oica.net/wp-content/uploads/2007/06/ford-prod2001.pdf. Läst 7 december 2023. 
  6. ^ OICA. ”Nederländerna 2002” (på engelska) (PDF). Oica 2002. https://www.oica.net/wp-content/uploads/2007/06/ford-prod2002.pdf. Läst 7 december 2023. 
  7. ^ OICA. ”Nederländerna 2003” (på engelska) (PDF). Oica 2003. https://www.oica.net/wp-content/uploads/2007/06/ford-2003.pdf. Läst 7 december 2023. 
  8. ^ OICA. ”Nederländerna 2004” (på engelska) (PDF). Oica 2004. https://www.oica.net/wp-content/uploads/2007/06/Ford_2004.pdf. Läst 7 december 2023. 
  9. ^ Volvo. ”Volvo V40” (på engelska) (PDF). Volvo V40. https://www.media.volvocars.com/global/en-gb/download/49842/pdf/pdf. Läst 7 december 2023. 
  10. ^ Officiell site för Volvo DRIVe[död länk]
  11. ^ ”Volvo pressmeddelande - Volvo presenterar sju nya bilar med miljösymbolen DRIVe”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305131235/http://www.volvocars.com/se/tools/NewsEvents/News/Pages/default.aspx?item=225,. Läst 24 februari 2009. 
  12. ^ Volvo 2009. ”Production by location and model 2008” (på engelska) (PDF). Volvo. https://www.media.volvocars.com/us/en-us/download/90001/file/pdf. Läst 7 december 2023. 
  13. ^ Volvo 2010. ”Production by location and model 2009” (på engelska) (PDF). Volvo. https://www.media.volvocars.com/global/en-gb/download/31923/file/pdf. Läst 7 december 2023. 
  14. ^ Volvo 2011. ”Production by location and model 2011” (på engelska) (PDF). Volvo. https://www.media.volvocars.com/global/en-gb/media/documentfile/43648/volvo-car-corporation-201112-facts-and-figures. Läst 7 december 2023. 
  15. ^ Volvo 2013. ”2013 retail sales” (på engelska) (PDF). Volvo. https://www.media.volvocars.com/global/en-gb/download/137771/pdf/pdf. Läst 7 december 2023. 
  16. ^ teknikensvarld.se, hämtad 2012-03-01 Arkiverad 10 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ media.volvocars.com, hämtad 2012-03-01
  18. ^ automotorsport.se, hämtad 2012-03-01
  19. ^ Volvo p.50. ”Annual Report 2015” (på engelska) (PDF). Volvo. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvocargroupar2015eng.pdf. Läst 13 december 2023. 
  20. ^ Volvo p.74. ”Annual Report 2016” (på engelska) (PDF). Volvo. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/annualreport2016.pdf. Läst 10 december 2023. 
  21. ^ Volvo p.102. ”Annual Report 2017” (på engelska) (PDF). Volvo. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvoar2017report.pdf. Läst 10 december 2023. 
  22. ^ Volvo p.80. ”Annual Report 2018” (på engelska) (PDF). Volvo. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvoar2018report.pdf. Läst 9 december 2023. 
  23. ^ Volvo p.48. ”Annual Report 2020” (på engelska) (PDF). Volvo. https://vp272.alertir.com/sites/default/files/report/volvocargroupannualreport2020.pdf. Läst 9 december 2023. 

Externa länkar redigera