Volleyboll har funnits med som gren i varje olympiskt sommarspel sedan 1964, där volleybollen spelades som demonstrationssport. Damvolleybollen gjorde entré samma år som herrvolleyn.

Volleyboll vid olympiska sommarspelen
Volleyboll
Internationellt förbundFIVB
Grenar

Herrar Damer Mixat Totalt
2 2 4

Historia redigera

Efter andra världskriget grundades det internationella volleybollförbundet FIVB. 1957 spelades en specialturnering i samband med IOC:s femtiotredje sammankomst i Sofia, Bulgarien, för att visa upp sporten och få till stånd ett officiellt erkännande av volleyboll som olympisk sport. Turneringen blev en framgång, och volleybollen introducerades officiellt vid olympiska sommarspelen 1964. IOC planerade först att ta bort volleybollen från sommar-OS 1968 i Mexico City, men det blev stora protester.[1]

OS-turneringen i volleyboll var från början en enkel tävling vars format påminde mycket om det som fortfarande används vid världsmästerskapet: alla lagen möts och rankas efter antal vinster, genomsnittliga set och genomsnittliga poäng. En nackdel med detta system är att spänningen kan minska då ett lag kan ha vunnit innan de sista omgångarna, vilket gör publiken mindre entusiastisk.

För att lösa denna situation lades ett steg till i turneringen: en "slutomgång" introducerades, som bestod av kvartsfinaler, semifinaler och final. Sedan detta system infördes till volleybolltävlingarna vid olympiska sommarspelen 1972 i München, har detta varit standardsystem för den olympiska volleybollen, och refereras ofta till som det olympiska formatet.

Sedan starten 1964 har antalet lag som varit med och tävlat växt. 1996 hade både herrar och damer 12 deltagande nationer. Alla fem kontinentala volleybollförbund har alltid minst ett nationellt lag medverkande vid olympiska spelen.

Herrar redigera

De första två olympiska turneringarna vanns av Sovjetunionen. Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo tog hemmanationen Japan brons. 1968 tog de silver och 1972 guld. I turneringen 1976 hade Polen fått fram en ny stark generation spelare och kombinerade det med det nya taktiska greppet att även attackera med "backspikes", smashar från spelare på bakplan, och inte bara attackera med spelarna framme vid nät. Sammantaget medverkade det till att Polen kunde besegra Sovjetunionen i en jämn match om fem set.

Vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva tillhörde många av de starkaste volleybollagen på herrsidan östblocket, vilket gjorde att den amerikanskledda bojkotten inte fick lika stor effekt som på damernas turnering. Sovjetunionen vann sitt tredje guld genom 3-1 mot Bulgarien i finalen.

Den Sovjetledda bojkotten som drabbade volleybollturneringen 1984 i Los Angeles gjorde att USA kunde besegra Brasilien i finalen. Bronset vanns av Italien. Det Italienska bronset var landets första medalj i OS-volleybollen, något som förebådade att Italien kom att resa sig som en stornation i volleyboll.

I och med bojkotterna hade de två ledande världsnationerna i volleyboll, USA och Sovjet, inte mötts i olympiska sammanhang på tolv år, men vid olympiska sommarspelen 1988 kunde powerspelare som Karch Kiraly och Steve Timmons ge USA sin andra guldmedalj.

Fyra år senare i Barcelona vann Brasilien sitt första guld över segertippade Förenade laget, Nederländerna och Italien. Nederländerna med spelare som Ron Zwerver och Olof van der Meulen, överraskade genom att vinna över Italien i en match om fem set. Trots framgångar i andra turneringar blev det ingen framgång i OS. Serbien och Montenegro tog ett brons 1996 tack vare sina nyckelspelare Vladimir och Nikola Grbić och i finalen fyra år senare i Sydney besegrades Ryssland i finalen.

Vid volleybollturneringen vid olympiska sommarspelen 2004 i Aten besegrade Brasilien Italien i finalen, och tog därmed sitt andra guld och bekräftade sin ställning som volleybollsupermakt även på 2000-talet. I finalen fyra år senare i Peking besegrade USA Brasilien i finalen och tog sitt tredje guld. Ryssland tog brons för andra gången.

Guldmedaljerna har med andra ord fördelats mellan flera länder i herrarnas turnering. USA och Sovjetunionen har tre vardera, Brasilien har två, och ytterligare fyra länder har vunnit varsin gång. Italien jagar forna Sovjetunionen i flest medaljer, men behöver fortfarande ytterligare ett guld.

Damer redigera

Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo deltog damerna första gången, vilket var samma gång som herrarna deltog för första gången. Hemmanationen Japan vann. Följande två turneringar vanns av Sovjetunionen, 1968 och 1972. 1976 vann Japan sista gången innan tappande av status som volleysupermakt.

Starka länder som Sydkorea och Japan kunde inte delta vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva till följd av den USA-ledda bojkotten av spelen. Sovjetunionen kunde leka hem en tredje seger.

Östblocket bojkottade sommar-OS 1984 i Los Angeles uteblev flera av världens starkaste volleybollag såsom Sovjetunionen, Östtyskland och Kuba. Trots detta förlorade hemmafavoriten USA till en av få kommunistländer som inte bojkottat tävlingen - Kina. Fyra år senare, då både Öst och Väst deltog, besegrade Peru i finalen av Sovjetunionen med 0-2 i finalen. Enligt FIVB är detta den mest dramatiska finalen hittills. Hur som helst präglades turneringen i Seoul 1988 mycket av Kubas bojkott.

Vid olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona gick Förenade laget, bestående av många gamla östländer, till finalen utan att kunna besegra det unga och snabba kubanska laget. Med superstjärnor som Mireya Luis och Regla Torres kunde Kuba även ta guld i turneringarna 1996 och 2000.

Vid olympiska sommarspelen 2004 gick guldet till Kina, silvret till Ryssland och bronset till Brasilien. Fyra år senare i Peking tog Brasilien sitt första guld, USA silver och Kina brons.

De fem länder som kunnat titulera sig olympiska mästare i damvolleyboll är Brasilien, Sovjetunionen, Kuba, Kina och Japan.

Regler redigera

De olympiska volleybollreglerna har inte ändrats mycket under åren.

Kvalificering redigera

Tolv länder deltar i vardera köns turnering (alltså totalt 24 lag).

  • Värdnationen är alltid kvalificerad att delta.
  • Tre lag kvalificerar sig genom Volleyball World Cup.
  • Fem lag kvalificerar sig genom att vinna de kontinentala kvalturneringarna.
  • De tre återstående platserna erhålls genom världskvaltävlingar.

Tävlingen redigera

Tävlingen består av två delar.

  • Till den första delen, kvalificeringsrundan, är alla lag rankade av FIVB och därefter indelade i två pooler med sex lag i varje, med hjälp av serpentinsystem. Värdlandet är alltid rankat som nummer 1. I kvalificeringsrundan spelar alla lag en match mot de fem andra i samma pool. De fyra främsta i varje pool går vidare, och de två sista åker ur tävlingen.
  • I den andra rundan, som ofta kallas finalrundan, spelar lagen kvartsfinaler, semifinaler, bronsmatch och final. Till finalomgången är matcherna organiserade enligt resultaten från kvalificeringsrundan. Om de fyra första lagen i varje pool är A1, A2, A3, A4, B1, B2, B3 och B4, så kommer kvartsfinalerna att bli A1xB4, A2xB3, A3xB2, A4xB1. Vinnarna i kvartsfinalerna blir (A1/B4) x (A3/B2); (A2/B3) x (A4xB1). I finalen spelar semifinalvinnarna om guldet, och förlorarna om bronset.
  • Turneringen har stränga regler beträffande antal spelare. Tolv spelare är tillåtna, och inga byten eller ersättningar är tillåtna (ens vid skada).

Beachvolley redigera

Beachvolley introducerades till det olympiska programmet som demonstrationssport 1992 i samband med olympiska sommarspelen i Barcelona. Fyra år senare, vid sommar-OS i Atlanta, fick sporten officiell status. För vidare läsning, se beachvolleyboll vid olympiska sommarspelen.

Resultat redigera

Herrar redigera

År Stad Final Bronsmatch
Mästerskap Poäng Silver Brons Poäng 4:e plats
1964
Detaljer…
 
Tokyo
  Sovjetunionen [note 1]   Tjeckoslovakien   Japan [note 1]   Rumänien
1968
Detaljer...
 
Mexico City
  Sovjetunionen [note 1]   Japan   Tjeckoslovakien [note 1]   Östtyskland
1972
Detaljer
 
München
  Japan 3–1   Östtyskland   Sovjetunionen 3–0   Bulgarien
1976
Detaljer…
 
Montréal
  Polen 3–2   Sovjetunionen   Kuba 3–0   Japan
1980
Detaljer…
 
Moskva
  Sovjetunionen 3–1   Bulgarien   Rumänien 3–1   Polen
1984
Detaljer…
 
Los Angeles
  USA 3–0   Brasilien   Italien 3–0   Kanada
1988
Detaljer…
 
Seoul
  USA 3–1   Sovjetunionen   Argentina 3–2   Brasilien
1992
Detaljer…
 
Barcelona
  Brasilien 3–0   Nederländerna   USA 3–1   Kuba
1996
Detaljer…
 
Atlanta
  Nederländerna 3–2   Italien   Serbien och Montenegro 3–1   Ryssland
2000
Detaljer…
 
Sydney
  Serbien och Montenegro 3–0   Ryssland   Italien 3–0   Argentina
2004
Detaljer…
 
Aten
  Brasilien 3–1   Italien   Ryssland 3–0   USA
2008
Detaljer…
 
Peking
  USA 3–1   Brasilien   Ryssland 3–0   Italien
2012
Detaljer…
 
London
  Ryssland 3–2   Brasilien   Italien 3–1   Bulgarien
2016
Detaljer…
 
Rio de Janeiro
  Brasilien 3–0   Italien   USA 3–2   Ryssland
2020
Detaljer…
 
London
  Frankrike 3–2   ROC   Argentina 3–2   Brasilien
2024
Detaljer…
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.

Damer redigera

År Stad Final Bronsmatch
Guld Poäng Silver Brons Poäng 4:e plats
1964
Detaljer…
 
Tokyo
  Japan [note 1]   Sovjetunionen   Polen [note 1]   Rumänien
1968
Detaljer…
 
Mexico City
  Sovjetunionen [note 1]   Japan   Polen [note 1]   Peru
1972
Detaljer…
 
München
  Sovjetunionen 3–2   Japan   Nordkorea 3–0   Sydkorea
1976
Detaljer…
 
Montréal
  Japan 3–0   Sovjetunionen   Sydkorea 3–1   Ungern
1980
Detaljer…
 
Moskva
  Sovjetunionen 3–1   Östtyskland   Bulgarien 3–2   Ungern
1984
Detaljer…
 
Los Angeles
  Kina 3–0   USA   Japan 3–1   Peru
1988
Detaljer…
 
Seoul
  Sovjetunionen 3–2   Peru   Kina 3–0   Japan
1992
Detaljer…
 
Barcelona
  Kuba 3–1   (EUN)   USA 3–0   Brasilien
1996
Detaljer…
 
Atlanta
  Kuba 3–1   Kina   Brasilien 3–2   Ryssland
2000
Detaljer…
 
Sydney
  Kuba 3–2   Ryssland   Brasilien 3–0   USA
2004
Detaljer…
 
Aten
  Kina 3–2   Ryssland   Kuba 3–1   Brasilien
2008
Detaljer…
 
Peking
  Brasilien 3–1   USA   Kina 3–1   Kuba
2012
Detaljer…
 
London
  Brasilien 3–1   USA   Japan 3–0   Sydkorea
2016
Detaljer…
 
Rio de Janeiro
  Kina 3–1   Serbien   USA 3–1   Nederländerna
2020
Detaljer…
 
Tokyo
  USA 3–0   Brasilien   Serbien 3–0   Sydkorea
2024
Detaljer…
 
Paris
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.

Mest värdefulla spelare redigera


Herrar redigera


Damer redigera

Medaljtabell redigera

Totalt redigera

Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1   Sovjetunionen 7 4 1 12
2   Brasilien 5 4 2 11
3   USA 4 3 4 8
4   Japan 3 3 3 9
5   Kuba 3 0 2 5
6   Kina 2 1 2 5
7   Ryssland 1 3 2 6
8   Nederländerna 1 1 0 2
9   Polen 1 0 2 3
10   Serbien och Montenegro 1 0 1 2
11   Frankrike 1 0 0 1
12   Italien 0 3 3 6
13   Östtyskland 0 2 0 2
14   Bulgarien 0 1 1 2
  Serbien 0 1 1 2
  Tjeckoslovakien 0 1 1 2
17   Peru 0 1 0 1
  OSS 0 1 0 1
  ROC 0 1 0 1
20   Argentina 0 0 2 2
21   Nordkorea 0 0 1 1
  Sydkorea 0 0 1 1
  Rumänien 0 0 1 1

Herrar redigera

Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1   Brasilien 3 3 0 5
2   Sovjetunionen 3 2 1 6
3   USA 3 0 2 6
4   Ryssland 1 1 2 4
5   Japan 1 1 1 3
6   Nederländerna 1 1 0 2
7   Serbien och Montenegro 1 0 1 2
8   Frankrike 1 0 0 1
  Polen 1 0 0 1
10   Italien 0 3 3 6
11   Tjeckoslovakien 0 1 1 2
12   Bulgarien 0 1 0 1
  Östtyskland 0 1 0 1
  ROC 0 1 0 1
15   Argentina 0 0 2 2
16   Kuba 0 0 1 1
  Rumänien 0 0 1 1

Damer redigera

Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1   Sovjetunionen 4 2 0 6
2   Kina 3 1 2 6
3   Kuba 3 0 1 4
4   Japan 2 2 2 6
5   Brasilien 2 1 2 5
6   USA 1 3 2 6
7   Ryssland 0 2 0 2
8   Serbien 0 1 1 2
9   Östtyskland 0 1 0 1
  Peru 0 1 0 1
  OSS 0 1 0 1
12   Polen 0 0 2 2
13   Bulgarien 0 0 1 1
  Nordkorea 0 0 1 1
  Sydkorea 0 0 1 1

Deltagande nationer redigera

Följande tabell visar länder som deltagit i den olympiska volleybollen. Slutplaceringen för respektive land och spel kan ses i tabellen. Om landet inte deltog så är rutan blank. Om slutplaceringen föregås av ett lika med-tecken så delades platsen med minst ett annat lag. Ljusgrön färg indikerar att landet inte fanns under det/de spel som är gröna. Längst till höger kan man se hur många gånger varje land varit med totalt.

Herrar redigera

Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
  Algeriet 12 1
  Argentina 6 3 8 4 =5 =5 6
  Australien 8 =11 =9 3
  Belgien 8 1
  Brasilien 7 9 8 7 5 2 4 1 5 6 1 2 2 13
  Bulgarien 5 6 4 2 6 7 =5 4 8
  Kanada 9 4 10 3
  Kina 7 =5 2
  Kuba 10 3 7 4 6 7 6
  Tjeckoslovakien 2 3 6 5 8 5
  Egypten WD 10 =11 =11 4
  Frankrike 8 11 =9 3
  Tyskland =9 =5 2
  Östtyskland 4 2 2
  Västtyskland 11 1
  Storbritannien =11 1
  Grekland =5 1
  Ungern 6 1
  Italien 8 9 3 9 5 2 3 2 4 3 10
  Japan 3 2 1 4 8 10 6 =11 8
  Sydkorea 10 7 6 5 11 9 =9 =9 8
  Libyen 10 1
  Mexiko 10 1
  Nederländerna 8 5 2 1 5 =9 6
  Polen 5 9 1 4 =11 =5 =5 =5 8
  Rumänien 4 5 3 3
  Ryssland 4 2 3 3 1 5
  Serbien =5 =9 2
  Serbien och Montenegro =5 1
  Sovjetunionen 1 1 3 2 1 2 6
  Spanien 8 =9 2
  Sverige 7 1
  Tunisien 12 9 12 =11 =11 =11 6
  OSS 7 1
  USA 9 7 1 1 3 =9 =11 4 1 =5 10
  Venezuela =9 1
  Jugoslavien 6 1
  Serbien och Montenegro 3 1 2
Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
Antal lag 10 10 12 10 10 10 12 12 12 12 12 12 12 12 136


Damer redigera

Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
  Algeriet =11 =11 2
  Australien =9 1
  Brasilien 7 7 6 4 3 3 4 1 1 9
  Bulgarien 3 1
  Kanada 8 8 =9 3
  Kina 1 3 7 2 5 1 3 =5 8
  Kroatien 7 1
  Kuba 6 5 5 1 1 1 3 4 8
  Tjeckoslovakien 6 7 2
  Dominikanska republiken =11 =5 2
  Tyskland 8 6 =9 3
  Östtyskland 6 2 5 3
  Västtyskland 8 6 2
  Storbritannien =9 1
  Grekland =9 1
  Ungern 5 4 4 3
  Italien =9 =5 =5 =5 4
  Japan 1 2 2 1 3 4 5 =9 =5 =5 3 11
  Kazakstan =9 1
  Kenya =11 =11 2
  Nordkorea 3 1
  Sydkorea 6 5 4 3 5 8 6 8 =5 4 10
  Mexiko 7 1
  Nederländerna 6 5 2
  Peru 4 7 6 4 2 =11 =11 7
  Polen 3 3 =9 3
  Rumänien 4 8 2
  Ryssland 4 2 2 =5 =5 5
  Serbien =5 =11 2
  Spanien 8 1
  Sovjetunionen 2 1 1 2 1 1 6
  Turkiet =9 1
  Ukraina =11 1
  OSS 2 1
  USA 5 8 2 7 3 7 4 =5 2 2 10
  Venezuela =11 1
Total teams 6 8 8 8 8 8 8 8 12 12 12 12 12 12
Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt

Se även redigera

Referenser redigera

Externa länkar redigera