Vitgul flugsvamp (Amanita citrina) är en art i familjen Amanitaceae och släktet flugsvampar. I äldre svamplitteratur räknades den ofta till samma art som lömsk flugsvamp (A. phalloides).[3] Den har tidigare haft det vetenskapliga namnet A. mappa. Svampen växer på marken i sur jord i löv- och barrskogar i Europa och Nordamerika.

Vitgul flugsvamp
LC[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAmanitaceae
SläkteFlugsvampar
Amanita
ArtVitgul flugsvamp
A. citrina
Vetenskapligt namn
§ Amanita citrina
AuktorSchaeff.: Pers., 1797 [2]
Underarter och varieteter
  • A. c. var. alba
  • A. c. var. citrina
  • A. c. var. eucitrina
  • A. c. var. gracilis
  • A. c. var. grisea
  • A. c. var. intermedia
  • A. c. var. lavendula

Den mykologiska karaktären hos vitgul flugsvamp:


hymenium:
skivor


hatt:
plan


skivtyp:
fria


ätlighet:
oätlig




fot:
ring och strumpa


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

Utseende och ekologi redigera

Fruktkropparna hos vitgul flugsvamp kommer från sommar till höst. Svampen blir oftast 6–12 cm hög med en fotdiameter på 1 cm och en hattdiameter på 5–10 cm. Foten har såväl ring som strumpa och är uppsvälld vid basen. Ringen är oftast hängande och är vit till ljusgul. Hatten är oftast ljust gul (därav namnet A. citrina, som syftar på citroner) men kan även vara vit eller åt det gulgröna hållet. Skivorna sitter tätt och är vita till ljusgula. Sporerna har en rundad form, mäter cirka 9,5 gånger 7,5 mikrometer, är vita och amyloida (färgas blå av jodlösning). Hattens hud har lösa hylleplättar som är vita till beiga och hattformen är platt till välvd.

Arten har till stor del samma habitat som lömsk flugsvamp och förväxlas ofta med den, liksom med vit flugsvamp (A. virosa) och gul flugsvamp (A. gemmata). Den vitgula flugsvampen känns dock igen på sin säregna doft, som brukar jämföras med en potatiskällare eller rå potatis och uppsvällningen vid fotbasen,som har en distinkt kant utan flikar. Den bildar mykorrhiza med flera olika trädarter, men fungerar bäst ihop med bok (Fagus spp).[4]

Giftighet redigera

Vitgul flugsvamp är inte dödligt giftig som till exempel vit eller lömsk flugsvamp. Däremot producerar den bufotenin[5]. Smaken är obehaglig.

Källor redigera

Tryckta källor redigera

Webbkällor redigera

Noter redigera

  1. ^ [http://vinger.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4531&gruppeID=90 ”The Danish Red Data Book - Amanita citrina (Schaeff.) Pers.”] (på engelska). 2 november 2007. http://vinger.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4531&gruppeID=90. Läst 7 februari 2010. [död länk]
  2. ^ ”Index Fungorum - Names record” (på engelska). http://www.speciesfungorum.org/Names/NamesRecord.asp?RecordID=205574. Läst 6 februari 2010. 
  3. ^ Lohmeyer (2008)
  4. ^ Rogers mushrooms
  5. ^ HE Hallen, GC Adams, A Eicker (2002). AK Jäger. red. ”Amatoxins and phallotoxins in indigenous and introduced South African Amanita species” (på engelska). South African Journal of Botany (NISC Pty Ltd) 68: sid. 322. ISSN 0254–6299. http://www.msu.edu/user/hallenhe/SAJB%20amatoxin.pdf. Läst 6 februari 2010.