Växjö domkyrka

domkyrka i Växjö, Sverige

Växjö domkyrka är församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling och stiftskyrka (domkyrka) för Växjö stift. Kyrkan är av medeltida ursprung, men har i hög grad präglats av 1800-talets och 1900-talets restaureringar.

Växjö domkyrka
Kyrka
Växjö domkyrka, 2005.
Växjö domkyrka, 2005.
Land Sverige Sverige
Län Kronoberg
Ort Växjö
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Växjö stads- och
domkyrkoförsamling
Koordinater 56°52′39″N 14°48′44″Ö / 56.8774°N 14.8121°Ö / 56.8774; 14.8121
Invigd medeltiden
Geonames 8128660
Växjö domkyrka, omkring 1913.
Växjö domkyrka, omkring 1913.
Växjö domkyrka, omkring 1913.
Webbplats: Svenska kyrkan Växjö
Domkyrkan från öster.
Interiör. Koret med altarskåpet Fiat Lux av Bertil Vallien.
Högmässa i Växjö domkyrka.

Domkyrkan ligger nära Växjösjöns norra strand (med järnvägen emellan), sydöst om Stortorget och nordost om järnvägsstationen i centrala Växjö. Denna plats var ursprungligen en halvö i sjön, innan sjön sänktes 1814.[1]

Kyrkan är till det yttre byggd i tegel och i byggnadsmaterialet ingår relativt sällsynt förekommande så kallad "mönsterhuggen kvadersten."

Domkyrkan är jämförelsevis ganska liten, vilket troligen har att göra med att Växjö stift var ett förhållandevis litet stift under medeltiden. Det omfattade enbart Värend, medan övriga delar av Småland hörde till Linköpings stift. Växjö stift utvidgades senare under 1500-talet. Kyrkan är Växjös näst högsta byggnad efter Icon med en höjd på 63 meter.

Byggnadshistoria redigera

Tidig medeltid redigera

Kyrkan har rötter i tidig medeltid och legenden om Sankt Sigfrid är knuten till den äldsta Växjö domkyrka, som var biskopskyrka redan på 1100-talet. Hans helgonskrin (relikskrin) förvarades i kyrkan fram till 1600-talet, då det på biskoplig befallning förstördes.[1]

Det kraftiga västtornet är kvar från den första domkyrkan, som byggdes i romansk stil. Detta torn kröntes med två tornspiror och har en motsvarighet i Rydaholms kyrka i Rydaholm, några mil nordväst om Växjö.[1] Rydaholms kyrktorn är också ett kraftigt och brett torn som kröns med två tornspiror. Men tornet i Rydaholm är byggt i gråsten och Växjö domkyrka i tegel.

I den yttre korväggen hittades på 1800-talet en inmurad runsten, Tyke Vikings sten. Den står nu utanför väggen (se bild nedan).

1276–1740 redigera

Kyrkan brann (brändes ner) första gången 1276 och den tidigare kyrkan ersattes av en större, möjligen i gotisk stil (valven inne i kyrkan är spetsbågiga, vilket dock förekommer även i romanska kyrkor omväxlande med rundbågiga valv, till exempel i Lunds domkyrka).[1]

1585–1740 hade domkyrkan högt valmat tak och två tornspiror,[2] efter smärre förändringar i renässansstil, sedan kyrkan bränts ner av danskarna 1570 (Nordiska sjuårskriget). För ekonomin och insamlingen av medel till återuppbyggandet av domkyrkan stod Jöns Olsson (Baaz), tidigare en av stiftets kyrkoherdar i Gårdsby församling, i Norrvidinge härad, i närheten av Rottne norr om Växjö och möjligen tidigare dekan i Växjö. Han är den förste kände av senare flera kända medlemmar i släkten Baaz (Baazius).

Det utseende kyrkan hade efter år 1585 återfinns i Suecia Antiqua et Hodierna. 29 maj 1740 skadades dock tornet och kyrkan svårt av en eldsvåda efter ett åsknedslag och fick återuppbyggas igen.[2]

Restaureringar under 1800-talet redigera

1849–1852 genomgick kyrkan en stor ombyggnad efter ritningar av arkitekten Carl Georg Brunius. Tornet fick fyra trappstegsgavlar och kyrkans sidoskepp vinkelrätt mot längdriktningen fick flera trappstegsgavlar över varje fönster. Kyrkan försågs också med ett lågt tak över kyrkans valv. Gavlarna var utsmyckade med nygotiska abstrakta reliefer, olika för varje gavel över sidoskeppet. Tornurets urtavlor var placerade högst upp på tornets gavlar och tornet saknade tornspira. 1898 genomgick kyrkan en mindre restaurering, som inte ändrade kyrkans utseende eller förskönade den ytterligare.[1]

Restaureringen 1958–1960 redigera

En genomgripande restaurering gjordes av kyrkan 1958–1960 av Kurt von Schmalensee. Då återfick kyrkan två dubbla spiror och högt valmat tak som kyrkan hade haft 1585–1740.[2] I och med det slopades gavlarna från 1800-talet,[2] men den gamla blinderingen högst upp på tornet under tornhuvarna bibehölls exempelvis.Även interiören omgestaltades med nytt altare,altarkors,predikstol och dopfunt samt glasmålningar i koret. Kyrkbänkarna ersattes av stolsinredning.

Restaureringen 1995 redigera

En inre restaurering ledd av arkitekt Mats Edström utfördes under första halvåret 1995. Det som främst utmärker interiören är att den tidigare stolsinredningen ersattes med kyrkbänkar. Vid pelarna i bänkkvarteren står apostlarna Petrus och Paulus skulpterade i trä av konstnären Eva Spångberg.[3] Hon har även snidat Mariabilden som tronar i en nisch i norra korsarmen.

Koret fick ny gestaltning. Det stora altarkorset placerades på norra korväggen. I väntan på den nya altaruppsatsen i glas som blev färdig 2002 lånades Tolgs kyrkas medeltida altarskåp. Bakom altaruppsatsen är ett mindre kapell iordningställt.

I tornet inreddes en samlingssal med namnet ”Homiliasalen”. Dessutom tillkom en ny skrudkammare.

Utsmyckningar och inventarier redigera

Utsmyckningar, främst glasmålningar, gjordes under restaureringen 1958-1960 av konstnärerna Bo Beskow, Erik Höglund, E. Lundqvist och Jan Brazda.

Altaret, predikstolen och dopfunten skapades av Jan Brazda 1960. Altarmattan som ligger runt altaret är skapad av Ulla Gowenius 1995 och vävd hos Märta Måås-Fjetterström AB. Altarskåpet Fiat Lux "Från mörker till ljus" är gjort av Bertil Vallien och invigdes år 2002.

I norra sidoskeppet finns en målning över nattvardens instiftande, som utfördes av Georg Engelhard Schröder efter kyrkobranden 1740 och ursprungligen var kyrkans altartavla med placering i koret ovanför högaltaret.

Stilvariation redigera

De flerfaldiga omdaningarna och utsmyckningarna från olika tider har medfört att kyrkan uppvisar en betydande variation av stilar, vilket inte alla har uppfattat som positivt.

Kyrkklockor redigera

I domkyrkans torn hänger fem kyrkklockor och ett klockspel. Klockornas toner, från den största till den minsta är: ciss1-e1-f1-giss1-h1. Storklockan (klocka 1) är ursprungligen gjuten 1746 av klockgjutare Andreas Wetterholtz i Malmö, men är omgjuten flera gånger efter det. Klockan är senast omgjuten år 1791. Johannes döparens klocka (klocka 2) är gjuten 1959 av Bergholtz klockgjuteri. Gamla mellanklockan (klocka 3) är gjuten år 1746 även den av Andreas Wetterholtz. Sankt Sigfrids klocka (klocka 4) är också gjuten år 1959 av Bergholtz klockgjuteri. Lillklockan (klocka 5) skänktes ursprungligen till domkyrkan år 1752. Den är omgjuten år 1855. Klockspelet göts 1961 av Bergholtz klockgjuteri och är bestående av 27 klockor. Att just Wetterholtz var klockgjutaren med året 1746 är för att han uppförde ett s. k. gjuthus på norra sidan av kyrkan en bit från kyrkomuren med klockgrop just 1746 och hade uppdraget att gjuta nya för de förstörda klockorna vid branden 29 maj 1740.[4]

Domkyrkans orglar redigera

 
Läktarorgeln med gustaviansk fasad.
  • Växjö domkyrka fick troligen sin första orgel 1577, sannolikt tillverkad i Danmark. Denna användes till 1691.
  • En ny, större orgel med 27 stämmor byggdes 1691 av Hans Henrich Cahman. Denna förstördes vid branden 29 maj 1740.
  • En ny orgel med fasad påbörjades 1774 av Lars Wahlberg och efter dennes död 1776 fullbordades arbetet 1779 av Olof Schwan, Stockholm. Orgeln hade 33 stämmor. Fasaden är gustaviansk och står än idag kvar. 1887 sålde man delar av orgeln till Slätthögs kyrka
  • 1885 byggdes en ny orgel av Åkerman & Lund, Stockholm med 31 stämmor.
  • 1940 byggdes en ny elektropneumatisk orgel av Marcussen & Sön, Danmark. Ett antal stämmor från Åkerman & Lund-orgeln följde med i den nya orgeln.
  • Den nuvarande orgeln byggdes 2002 av tre orgelbyggerier: Grönlunds Orgelbyggeri, Ålems Orgelverkstad och Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri. Orgeln är en rekonstruktion av den orgeln, av Lars Wahlberg/Olof Schwan 1779, som fasaden ursprungligen byggdes till.
Huvudverk I Öververk II Pedal
Quintadena 16' Gedackt 8' Untersatz 16'
Principal 8' (fasad) Quintadena 8' Principal 8'
Flagfleut 8' Principal 4' Gedackt 8'
Viola di Gamba 8' Kortfleut 4' Quinta 6'
Octava 4' Quinta 3' Octava 4'
Flûte travers. 4' Octava 2' Quinta 3'
Spetsfleut 4' Scharff 3 chor Blockfleut 1'
Quinta 3' Trompette 8' Scharff 3 chor
Octava 2' Trompette 4' bas Basun 16'
Scharff 3 chor Vox Humana 8' disk Trompette 8'
Trompette 16' Trompette 4'
Trompette 8'

Norra kororgeln redigera

 
Orgeln i norra sidoskeppet.

Kororgeln i norra sidoskeppet är byggd 1984 av Ingvar Johansson och Co, Västbo Orgelbyggeri, Långaryd. Orgeln är mekanisk, har ny fasad och cymbelstjärna.[5]

Huvudverk I Bröstverk II Pedal Koppel
Principal 8´ Trägedackt 8´ Subbas 16´ I/P
Rörgedackt 8´ Vox retusa 8´ Oktavbas 8´ II/P
Oktava 4´ Rörflöjt 4´ Gedacktbas 8´ II/I
Spetsflöjt 4´ Principal 2' Gedacktpommer 4´
Kvinta 2 2/3' Blockflöjt 2' Nachthorn 2´
Oktava 2' Ters 1 3/5' Fagott 16'
Ters 1 3/5' Nasat 1 1/3'
Mixtur 3-4 ch Cymbel 2 ch
Trumpet 8' Rörskalmeja 8'
Tremulant Tremulant

Altarorgel redigera

Orgelpositivet i koret med 5 stämmor, har byggts 1957 av Marcussen & Son, Danmark. Orgeln är mekanisk och flyttbar.[5]

Manual
Gedackt 8´
Rörflöjt 8'
Principal 2'
Blockflöjt 2'
Oktava 1'

Sidoskeppet redigera

Orgeln i södra sidoskeppet är till huvuddelen byggd av stämmor hämtade från en tidigare läktarorgel. Arbetet är utfört av Ålem orgelverkstad tillsammans med Bergenbladh & Jonsson, Nye. Orgeln har 19 stämmor 2 manualer och pedal.

Diskografi redigera

Verksamhet redigera

Domprost är Thomas Wärfman, och domkyrkoorganist Sten-Inge Petersson.

Bilder redigera

Exteriör redigera

Interiör redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Nordisk familjebok 1955, band 22, spalt 702. En bild på hur kyrkan såg ut innan den näst senaste restaureringen 1958–1960 finns vid spalt 704. Fjorton bilder på hur domkyrkan såg ut innan den näst senaste restaurteringen 1958–1960 finns i Gustafssons och Ulléns bok, sid 134–146. 18 bilder på hur domkyrkan såg ut före den senaste restaureringen 2002 finns i samma bok s. 45–58.
  2. ^ [a b c d] Lilla Uppslagsboken 1972, band 10, spalt 823 (bild i spalt 824).
  3. ^ Växjö stifts Hembygdskalender 1995/96 ISSN 1101-7635
  4. ^ Svenska Linnésällskapets årsskrift, 1918, sid. 116.
  5. ^ [a b] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Litteratur redigera

Externa länkar och källor redigera