Väte-elektrod
elektrod
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Väte-elektroden är en elektrod som används som standardreferens för elektrodpotential.[1] Den består av en metalltråd, som på galvanisk väg överdragits med ren platina,[2] och är nedsänkt i ett kärl med en vätska som hos standardelektroden har vätejonaktiviteten = 1, det vill säga pH = 0. Tråden är omspolad av vätgas (hydrogen) som hos standardelektroden har trycket 100 kPa (=1 bar). Tidigare än år 1982 var standardtrycket 1 atm atmosfär (=101325 Pa).[3] Vid denna elektrod sker halvreaktionen
- H+(aq) + e−(aq) ½H2(g)
där jämviktskonstanten blir
där
- {H+} = vätejonsaktiviteten
- {e−} = elektronaktiviteten
- PH2 = partialtrycket av vätgas (i bar eller atm)
I logaritmisk form blir K
- log K = log {H+} + log {e−} −log PH2 = 0
Då pH = −log {H+} och pE = −log {e−} kan uttrycket också skrivas
- −pH − pE − log PH2 = 0
Det vill säga
- pE + pH + log PH2 = 0
- pE = −pH − log PH2
När väte-elektroden används som standardreferens vid elektrodpotential är pE = 0.
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ IUPAC Gold Book om standard elektrodpotential
- ^ Hägg 1979, Allmän och oorganisk kemi, sjunde upplagan, ISBN 91-20-06123-4 kapitel 16b sidan 394
- ^ IUPAC Gold Book om standardförhållande för gaser