För andra betydelser, se Kaukasus (olika betydelser).

Västra Kaukasus är en västligaste del av Stora Kaukasus och sträcker sig från Svarta havet till Elbrus. I området ligger ett världsarv med samma namn beläget 50 km norr om staden Sotji, bestående av den allra västligaste delen av Kaukasus. Västra Kaukasus är det enda stora bergsområdet i Europa som inte har haft en betydande mänsklig påverkan. Dess habitat är exceptionellt varierad för ett sådant litet område, med allt från lågland till glaciärer

Världsarv
Västra Kaukasus
Geografiskt läge
Koordinater44°0′0″N 40°0′0″Ö / 44.00000°N 40.00000°Ö / 44.00000; 40.00000
LandRyssland
Region*Asien och Stilla havet
Data
TypNaturarv
Kriterierix, x
Referens900
Historik
Världsarv sedan1999  (23:e mötet)
Västra Kaukasus på kartan över Ryssland
Västra Kaukasus
.
* Enligt Unescos indelning.
Världsarvet Västra Kaukasus på ryska frimärken från 2006.

I området finns Kaukasiens statliga biosfärområde (ryska: Кавказский государственный природный биосферный заповедник), ett naturreservat (IUCN-kategori: Ia[1]) instiftat av sovjetiska styret i Krasnodar kraj, Adygeiska republiken och Karatjaj-Tjerkessien 1924 för att skydda de upp till 85 m höga nordmannsgranarna (Abies nordmanniana), som tros vara de högsta träden i Europa, och en unik skog som utgörs av idegran (Taxus baccata) och buxbom (Buxus sempervirens) inne i staden Sotji. Omkring en tredjedel av dess högbergsarter är klassade som endemiska. Området har också Sotji nationalpark (IUCN-kategori: II).

Markotchbergen, en av de västligaste utsprången av Stora Kaukasus.

I Västra Kaukasus har man återintroducerat den kaukasiska visenten.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Litteratur redigera

  • Алтухов Михаил Данилович, Литвинская Светлана Анатольевна. Охрана растительного мира на Северо-Западном Кавказе. Krasnodar: Краснодарское книжное издательство, 1989.
  • Кавказский заповедник. In Заповедники СССР. Заповедники Кавказа. Moskva: Мысль, 1990. P. 69-100. ISBN 5-244-00432-8

Externa länkar redigera