Wikipedia

Världsmästerskapet i ishockey för herrar

årlig internationell ishockeyturnering för herrlandslag
För damernas turnering, se Världsmästerskapet i ishockey för damer.

Världsmästerskapet i ishockey (engelska: Ice Hockey World Championships, franska: Championnat du monde de hockey sur glace) är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som spelas årligen och ursprungligen brukade spelas i januari–februari men brukar avgöras i april–maj, deltar 16 lag. Tävlingen har endast vunnits av nationer från Nordamerika och Europa, om Sovjetunionen ses som europeiskt i sammanhanget. I 2004 års världsmästerskap kom 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.

Världsmästerskapet i ishockey för herrar
IIHF World Championship Gold Medal.JPG
Guldmedalj från 2001 års turnering i Tyskland. Den gången blev det Tjeckien som vann.
Sport(er)ishockey
Platsolika platser runtom i hela världen
Tidpunktapril–maj
År1920–
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörIIHF
Regerande mästare Kanada (2023)
Flest titlar Kanada (28)
Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2024
Sveriges landslag firar VM-trofén på scen i Kungsträdgården efter att ha vunnit 2013 års turnering i Sverige.
Ryska landslaget med president Dmitrij Medvedev som håller i VM-pokalen efter vinsten 2008 i Kanada.

Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.

Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.

Bakgrund redigera

Internationella Ishockeyförbundet (IIHF), ishockeyns styrande organ, grundades den 15 maj 1908 i Paris under namnet Ligue Internationale de Hockey Sur Glace (LIHG).[1] Organiserad ishockey var 1908 ännu relativt ny som idrott. Den första organiserade ishockeymatchen spelades den 3 mars 1875 i Montreals Victoria Skating Rink mellan två lag från McGill University, Montréal, Québec i Kanada. [2] År 1887 bildade fyra klubbar från Montreal Amateur Hockey förbundet Association of Canada (AHAC) och utvecklade ett strukturerade regelprogram. Lord Stanley donerade Stanley Cup 1892, och troféns förvaltare bestämde sig för att tilldela pokalen till det bästa laget i AHAC, eller till ett lag som vann över innehavaren av trofén i en godkänd utmaningsmatch. Eastern Canada Amateur Hockey Association (ECAHA) grundades 1905 och ligan blandade professionella och amatörspelare i lagen. När ECAHA upplöstes 1909 blev en av konsekvenserna bildandet av National Hockey Association (NHA).

Europamästerskapet i ishockey, som hölls första gången i januari 1910 i Les Avants, Schweiz, var föregångaren till VM. Det var den första officiella landslagsturneringen och i den deltog fyra nationer, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Schweiz. Europeiska mästerskapen blev en årlig återkommande händelse, förutom en paus under första världskriget. I Nordamerika fortsatte dock professionell ishockey att växa och National Hockey League (NHL) bildades 1917.

Spelplatser och medaljörer redigera

Årtal Värdnation (-er) Värdort (-er)   Guld   Silver   Brons Anmärkningar
1920   Belgien Antwerpen (OS¹)   Kanada   USA   Tjeckoslovakien  
1924   Frankrike Chamonix (OS)   Kanada   USA   Storbritannien Kanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher.
1928   Schweiz Sankt Moritz (OS)   Kanada   Sverige   Schweiz Kanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj.
1930   Frankrike
  Tyskland
  Österrike 		Chamonix
Wien
Berlin 		  Kanada   Tyskland   Schweiz Första gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen.
1931   Polen Krynica   Kanada   USA   Österrike Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige.
1932   USA Lake Placid (OS)   Kanada   USA   Tyskland Endast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag.
1933   Tjeckoslovakien Prag   USA   Kanada   Tjeckoslovakien Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM.
1934   Italien Milano   Kanada   USA   Tyskland  
1935   Schweiz Davos   Kanada   Schweiz   Storbritannien  
1936   Tyskland Garmisch-Partenkirchen (OS)   Storbritannien   Kanada   USA Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM.
1937   Storbritannien London   Kanada   Storbritannien   Schweiz  
1938   Tjeckoslovakien Prag   Kanada   Storbritannien   Tjeckoslovakien Första gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja.
1939   Schweiz Zürich, Basel   Kanada   USA   Schweiz  
1940–1946 Turneringarna inställda p.g.a. andra världskriget och dess följder.
1947   Tjeckoslovakien Prag   Tjeckoslovakien   Sverige   Österrike Första gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte.
1948   Schweiz Sankt Moritz (OS)   Kanada   Tjeckoslovakien   Schweiz På grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerades i OS.
1949   Sverige Stockholm   Tjeckoslovakien   Kanada   USA Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0.
1950   Storbritannien London   Kanada   USA   Schweiz  
1951   Frankrike Paris   Kanada   Sverige   Schweiz  
1952   Norge Oslo (OS)   Kanada   USA   Sverige  
1953   Schweiz Zürich, Basel   Sverige   Västtyskland   Schweiz Sveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952.
1954   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Kanada   Sverige Sovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.)
1955   Västtyskland Krefeld, Dortmund, Köln   Kanada   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien  
1956   Italien Cortina d'Ampezzo (OS)   Sovjetunionen   USA   Kanada  
1957   Sovjetunionen Moskva   Sverige   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien Kanada och USA med flera bojkottade mästerskapen.
1958   Norge Oslo   Kanada   Sovjetunionen   Sverige  
1959   Tjeckoslovakien Prag, Bratislava   Kanada   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien  
1960   USA Squaw Valley (OS)   USA   Kanada   Sovjetunionen USA:s andra guld.
1961   Schweiz Genève, Lausanne   Kanada   Tjeckoslovakien   Sovjetunionen  
1962   USA Colorado Springs, Denver   Sverige   Kanada   USA Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte.
1963   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1964   Österrike Innsbruck (OS)   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1965   Finland Tammerfors   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige  
1966   SFR Jugoslavien Ljubljana   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1967   Österrike Wien   Sovjetunionen   Sverige   Kanada  
1968   Frankrike Grenoble (OS)   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1969   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1970   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien Sverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte.
1971   Schweiz Bern, Genève   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige Kanada deltog inte.
1972   Tjeckoslovakien Prag   Tjeckoslovakien   Sovjetunionen   Sverige Kanada deltog inte.
1973   Sovjetunionen Moskva   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien Kanada deltog inte.
1974   Finland Helsingfors   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige Kanada deltog inte.
1975   Västtyskland München, Düsseldorf   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige Kanada deltog inte.
1976   Polen Katowice   Tjeckoslovakien   Sovjetunionen   Sverige Kanada deltog inte.
1977   Österrike Wien   Tjeckoslovakien   Sverige   Sovjetunionen  
1978   Tjeckoslovakien Prag   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1979   Sovjetunionen Moskva   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige  
1981   Sverige Stockholm, Göteborg   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1982   Finland Helsingfors   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1983   Västtyskland Dortmund, Düsseldorf, München   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1985   Tjeckoslovakien Prag   Tjeckoslovakien   Kanada   Sovjetunionen  
1986   Sovjetunionen Moskva   Sovjetunionen   Sverige   Kanada  
1987   Österrike Wien   Sverige   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien Sveriges första guld sedan 1962.
1989   Sverige Stockholm, Södertälje   Sovjetunionen   Kanada   Tjeckoslovakien  
1990   Schweiz Bern, Fribourg   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien Sovjetunionens sista guld.
1991   Finland Helsingfors, Åbo, Tammerfors   Sverige   Kanada   Sovjetunionen Sovjetunionens sista medalj.
1992   Tjeckoslovakien Prag, Bratislava   Sverige   Finland   Tjeckoslovakien Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj.
1993   Tyskland München, Dortmund   Ryssland   Sverige   Tjeckien Rysslands och Tjeckiens första medalj.
1994   Italien Bolzano, Milano, Canazei   Kanada   Finland   Sverige Kanadas första guld sedan 1961.
1995   Sverige Stockholm, Gävle   Finland   Sverige   Kanada Finlands första guld.
1996   Österrike Wien   Tjeckien   Kanada   USA Tjeckiens första guld och USA:s första medalj sedan 1962.
1997   Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors   Kanada   Sverige   Tjeckien  
1998   Schweiz Zürich, Basel   Sverige   Finland   Tjeckien  
1999   Norge Oslo, Hamar, Lillehammer   Tjeckien   Finland   Sverige  
2000   Ryssland St Petersburg   Tjeckien   Slovakien   Finland Slovakiens första medalj.
2001   Tyskland Nürnberg, Köln, Hannover   Tjeckien   Finland   Sverige  
2002   Sverige Göteborg, Karlstad, Jönköping   Slovakien   Ryssland   Sverige Slovakiens första guld.
2003   Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors   Kanada   Sverige   Slovakien  
2004   Tjeckien Prag, Ostrava   Kanada   Sverige   USA  
2005   Österrike Innsbruck, Wien   Tjeckien   Kanada   Ryssland  
2006   Lettland Riga   Sverige   Tjeckien   Finland Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2007   Ryssland Moskva   Kanada   Finland   Ryssland
2008   Kanada Québec, Halifax   Ryssland   Kanada   Finland Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada.
2009   Schweiz Zürich, Bern   Ryssland   Kanada   Sverige
2010   Tyskland Köln, Mannheim   Tjeckien   Ryssland   Sverige
2011   Slovakien Bratislava, Košice   Finland   Sverige   Tjeckien
2012   Finland
  Sverige 		Helsingfors, Stockholm   Ryssland   Slovakien   Tjeckien Andra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land.
2013   Sverige
  Finland 		Stockholm, Helsingfors   Sverige   Schweiz   USA Schweiz andra silvermedalj (och första sedan 1935); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga.[3] Schweiz första medalj sedan 1953.

Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986.

2014   Belarus Minsk   Ryssland   Finland   Sverige
2015   Tjeckien Prag, Ostrava   Kanada   Ryssland   USA Kanadas första guld sedan 2007 och medalj sedan 2009.
2016   Ryssland Moskva, Sankt Petersburg   Kanada   Finland   Ryssland Första gången sedan 2009 som ett lag försvarat ett VM-guld.
2017   Tyskland
  Frankrike 		Köln, Paris   Sverige   Kanada   Ryssland Första gången sedan 1968 som Frankrike arrangerade VM.
2018   Danmark Köpenhamn, Herning   Sverige   Schweiz   USA Första gången elitdivisionen spelades i Danmark.

Sverige vann i och med segern mot Schweiz sitt andra raka VM-guld, något som inte skett sedan 1992. (VM-guld efter gruppslutspel 1991 och i final mot Finland 1992).

2019   Slovakien Bratislava, Košice   Finland   Kanada   Ryssland 18 VM-debutanter i Finlands lag.
2020 Elitdivisionen var tänkt att spelas i Schweiz men ställdes in på grund av utbrott av Covid-19.
2021   Lettland Riga   Kanada   Finland   USA
2022   Finland Helsingfors, Tammerfors   Finland   Kanada   Tjeckien Ryssland och Belarus avstängda från VM på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Finland vinner både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2023   Finland
  Lettland 		Tammerfors, Riga   Kanada   Tyskland   Lettland Tysklands första medalj sedan 1953. Lettland tar sin första VM-medalj någonsin
2024   Tjeckien Prag, Ostrava
2025   Sverige
  Danmark 		Stockholm, Herning
2026   Schweiz Zürich, Fribourg
2027   Tyskland Mannheim, Düsseldorf
1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.

Medaljligan redigera

Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.

Nation   Guld   Silver   Brons Totalt
  Kanada 28 16 9 53
  Ryssland
  Sovjetunionen
Totalt  		5
22
27 		3
7
10 		5
5
10 		13
34
47
  Tjeckien
  Tjeckoslovakien
Totalt  		6
6
12 		1
12
13 		5
16
22 		12
34
47
  Sverige 11 19 17 47
  Finland 4 9 3 16
  USA 2 9 9 20
  Storbritannien 1 2 2 5
  Slovakien 1 2 1 4
  Schweiz 0 3 8 11
  Tyskland
  Västtyskland
Totalt  		0
0
0 		2
1
3 		2
0
2 		4
1
5
  Österrike 0 0 2 2
  Lettland 0 0 1 1

VM-placeringar redigera

1920-1939 redigera

Tjugoen skilda länder deltog i VM-turneringarna under perioden från det första VM:et i 1920, som blev spelat som en del av OS 1920 i Antwerpen, till VM 1939 i Schweiz – det sista VM-turneringen innan andra världskriget.

Land 1920 1924 1928 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939
  Kanada 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1 1
  USA 2 2 – – 2 2 1 2 – 3 – 8 2
   Schweiz 5 8 3 3 – – 5 4 2 IR 3 6 3
  Tjeckoslovakien 3 5 IR 6 5 – 3 5 4 4 6 3 4
  Tyskland – – IR 2 – 3 5 3 9 5 4 4 5
  Storbritannien – 3 4 10 8 – – 8 3 1 2 2 8
  Sverige 4 4 2 – 6 – – – 5 6 10 5 -
  Österrike – – IR 4 3 – 4 7 6 7 7 12 -
  Polen – – IR 5 4 4 7 – 10 IR 8 9 6
  Ungern – – IR 6 7 – 7 6 12 8 5 7 7
  Frankrike 6 6 IR 6 9 – – 11 7 IR – – -
  Japan – – – 6 – – – – – IR – – -
  Italien – – – 10 – – 11 9 7 IR – – 9
  Belgien 7 7 IR 10 – – 12 11 14 IR – – 12
  Lettland – – – – – – 10 – 13 IR – 10 10
  Rumänien – – – – 10 – 9 10 11 – 11 13 -
  Litauen – – – – – – – – – – – 11 -
  Norge – – – – – – – – – – 9 14 -
  Nederländerna – – – – – – – – 15 – – – 11
  Jugoslavien – – – – – – – – – – – – 13
  Finland – – – – – – – – – – – – 14
IR: Utslaget i den inledande omgången utan efterföljande placeringsmatcher.

1947-1967 redigera

Tjugofem skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1947-1967.

           Land            1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
  Sovjetunionen – – – – – – – 1 2 1 2 2 2 3 3 – 1 1 1 1 1
  Kanada – 1 2 1 1 1 – 2 1 3 – 1 1 2 1 2 4 4 4 3 3
  Tjeckoslovakien 1 2 1 – – 4 4 4 3 5 3 4 3 4 2 – 3 3 2 2 4
  Sverige 2 5 4 5 2 3 1 3 5 4 1 3 5 5 4 1 2 2 3 4 2
  USA 5 4 3 2 6 2 – – 4 2 – 5 4 1 6 3 7 5 6 6 5
  Östtyskland – – – – – – – – – – 5 – 9 – 5 – 6 – 5 5 7
  Finland – – 7 – 7 7 – 6 9 – 4 6 6 7 7 4 5 6 7 7 6
  Västtyskland – – – – – 8 2 5 6 6 – – 7 6 8 6 8 7 11 9 8
  Polen 6 7 – – – 6 – – 7 8 6 8 11 – 13 – 12 9 9 8 9
   Schweiz 4 3 5 3 3 5 3 7 8 9 – – 12 – 11 7 10 8 10 14 15
  Norge – – 8 6 4 9 – 8 – – – 7 8 – 9 5 9 10 8 12 11
  Italien – 9 – – 8 12 5 – 10 7 – – 10 – 12 – – 15 16 17 13
           Land            1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
  Jugoslavien – – – – 13 – – – 13 – – – – – 17 – 13 14 15 11 12
  Japan – – – – – – – – – – 8 – – 8 – 9 – 11 – – 17
  Österrike 3 8 6 – 12 11 7 – 11 10 7 – 15 – 14 10 16 13 13 13 14
  Rumänien 7 – – – – – – – – – – – 13 – 15 – 11 12 – 10 10
  Storbritannien – 6 – 4 5 10 6 – – – – – – – 10 8 15 – 14 16 -
  Ungern – – – – – – – – – – – – 14 – – – 17 16 12 15 16
  Frankrike – – – 9 9 15 9 – – – – – – – 16 11 14 – 17 – 20
  Nederländerna – – – 8 10 13 8 – 12 – – – – – 18 12 21 – – – 21
  Danmark – – 10 – – – – – – – – – – – – 14 18 – – 18 18
  Bulgarien – – – – – – – – – – – – – – – – 19 – – – 19
  Belgien 8 – 9 7 11 14 – – 14 – – – – – 20 – 22 – – – -
  Australien – – – – – – – – – – – – – 9 – 13 – – – – -
  Sydafrika – – – – – – – – – – – – – – 19 – – – – 19 -

1968-1992 redigera

Trettio skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1968-1992 - från Ishockey vid olympiska vinterspelen 1968 i Grenoble till de nya östeuropeiska länderna gjorde intåg vid VM i ishockey. Kanada bojkottade VM-turneringarna 1970-1976 i protest mot den så kallade amatörproblematiken, kanadabråket, vilken medförde att de bästa kanadensiska spelarna inte kunde ställa upp i VM.

           Land            1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1989 1990 1991
  Sovjetunionen 1 1 1 1 2 1 1 1 2 3 1 1 1 1 1 3 1 2 1 1 3
  Tjeckoslovakien 2 3 3 2 1 3 2 2 1 1 2 2 3 2 2 1 5 3 3 3 6
  Sverige 4 2 2 3 3 2 3 3 3 2 4 3 2 4 4 6 2 1 4 2 1
  Kanada 3 4 – – – – – – – 4 3 4 4 3 3 2 3 4 2 4 2
  Finland 6 5 4 4 4 4 4 4 5 5 7 5 6 5 7 5 4 5 5 6 5
  USA 5 6 7 6 8 8 7 6 4 6 6 7 5 8 9 4 6 7 6 5 4
  Västtyskland (a) 7 10 8 5 5 6 9 8 6 7 5 6 7 6 5 7 7 6 7 7 8
  Östtyskland 8 7 5 9 9 7 6 7 8 9 8 10 12 9 6 8 11 13 13 13 -
  Polen – 8 6 8 7 5 5 5 7 10 9 8 10 11 10 9 8 9 8 14 12
   Schweiz – 16 12 7 6 13 15 9 12 13 11 13 11 14 14 10 9 8 12 9 7
  Norge 11 11 9 10 13 15 13 15 11 12 14 12 14 12 12 15 17 10 9 8 10
  Italien – 14 16 14 15 14 16 13 15 18 15 20 9 7 8 11 10 14 10 10 9
  Jugoslavien 9 9 10 11 12 9 8 10 13 15 16 19 15 18 16 18 15 20 18 17 14
  Japan 10 15 11 12 11 12 10 12 10 11 10 14 16 17 13 13 16 17 15 15 16
  Österrike 13 13 15 13 14 11 14 17 17 17 18 15 17 10 11 12 14 11 14 11 13
  Rumänien 12 12 13 15 10 10 12 11 9 8 12 11 13 13 15 20 20 19 26 20 19
Land 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1989 1990 1991
  Nederländerna – 18 20 20 20 16 11 14 14 16 17 9 8 16 17 14 13 15 17 16 15
  Ungern – 17 18 17 18 17 18 18 18 14 13 17 19 21 18 16 22 21 20 23 22
  Frankrike 14 – 17 16 – 20 19 19 19 21 22 21 21 20 21 17 12 12 11 12 11
  Danmark – 20 19 21 19 21 – 20 20 19 19 16 20 19 20 21 21 18 16 18 17
  Bulgarien – 19 14 19 17 18 17 16 16 20 21 22 22 22 22 22 19 23 21 22 20
  Kina – – – – 16 19 20 – – – 20 18 18 15 19 19 18 16 19 19 18
  Storbritannien – – – 18 – 22 – – 21 24 – 23 24 – – – – – 27 26 21
  Belgien – – 21 22 – – – 21 – 23 24 – – – – – – 24 25 24 25
  Australien – – – – – – 21 – – – – 26 – – – – 26 25 24 27 -
  Nordkorea – – – – – – 22 – – – – – 23 – 24 23 23 22 22 21 23
  Sydkorea – – – – – – – – – – – 25 – 24 – – 25 26 23 25 24
  Spanien – – – – – – – – – 22 23 24 – 23 23 24 24 – 28 28 -
  Nya Zeeland – – – – – – – – – – – – – – – – – 27 29 – -
  Hongkong – – – – – – – – – – – – – – – – – 28 – – -
(a) År 1991: Tyskland.

1992-2015 redigera

I början av 1990-talet blev kretsen av deltagande länder kraftigt utvidgad, bland annat på grund av Sovjetunionens, Jugoslaviens och Tjeckoslovakiens upplösning samt sportens intåg i de östliga medelhavsländerna. 1993 debuterade Estland, Vitryssland, Ukraina, Kazakstan, Slovenien och Kroatien, samtidig med att Lettland och Litauen deltog för första gången sedan 1939 respektive 1938. Slutligen deltog Slovakien för första gången i VM 1994.

Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Kanada 8 4 1 3 2 1 6 4 4 5 6 1 1 2 4 1 2 2 7 5 5 5 5 1
  Ryssland[4] 5 1 5 5 4 4 5 5 11 6 2 6 10 3 5 3 1 1 2 4 1 6 1 2
  USA 7 6 4 6 3 6 12 6 5 4 7 13 3 6 7 5 6 4 13 8 7 3 6 3
  Tjeckien[5] 3 3 7 4 1 3 3 1 1 1 5 4 5 1 2 7 5 6 1 3 3 7 4 4
  Sverige 1 2 3 2 6 2 1 3 7 3 3 2 2 4 1 4 4 3 3 2 6 1 3 5
  Finland 2 7 2 1 5 5 2 2 3 2 4 5 6 7 3 2 3 5 6 1 4 4 2 6
  Vitryssland – [6] 22 21 15 13 8 9 9 14 17 14 18 10 6 11 9 8 10 14 14 14 7 7
  Schweiz 4 12 13 12 14 15 4 8 6 9 10 8 8 8 9 8 7 9 5 9 11 2 10 8
  Slovakien – – 21 13 10 9 7 7 2 7 1 3 4 5 8 6 13 10 12 10 2 8 9 9
  Tyskland 6 5 9 9 8 11 11 20 17 8 8 7 9 15 17 9 10 15 4 7 12 9 14 10
  Norge 10 11 11 10 9 12 21 12 10 15 22 20 20 17 11 14 8 11 9 6 8 10 12 11
  Frankrike 11 10 10 8 11 10 13 15 15 20 19 18 16 20 20 18 14 12 14 12 9 13 8 12
  Lettland – 21 14 14 13 7 9 11 8 13 11 9 7 9 10 13 11 7 11 13 10 11 11 13
  Danmark 16 16 17 17 18 20 20 17 21 22 18 11 12 14 13 10 12 13 8 11 13 12 13 14
  Österrike 13 9 8 11 12 16 14 10 13 11 12 10 11 16 18 15 17 14 17 15 18 15 18 15
  Slovenien – 24 25 27 23 22 18 21 23 17 13 15 17 13 16 17 15 19 18 16 17 16 17 16
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Kazakstan – 23 24 22 21 14 15 19 18 21 21 17 13 12 15 21 20 17 16 17 16 17 16 17
  Ungern 24 25 26 26 24 26 25 24 25 23 20 21 24 21 23 19 18 16 20 19 19 19 21 18
  Polen 12 14 15 15 17 17 23 23 20 18 14 19 21 19 21 20 22 23 22 23 24 24 23 19
  Japan 15 17 16 18 20 24 16 16 16 16 16 16 15 24 22 22 21 21 21 28[7] 20 20 19 20
  Italien 9 8 6 7 7 8 10 13 12 12 15 23 19 18 14 12 16 18 15 18 15 18 15 21
  Ukraina – 22 23 23 22 21 17 14 14 10 9 12 14 11 12 16 19 20 19 21 22 23 20 22
  Sydkorea 26 29 30 33 33 30 31 30 29 30 27 29 27 34 31 30 28 29 25 22 23 21 22 23
  Storbritannien 21 13 12 19 16 18 22 18 19 19 23 25 25 25 26 24 23 22 23 20 21 22 26 24
  Litauen – [6] [8] 31 29 28 27 27 28 28 30 28 29 26 19 26 24 24 26 25 27 27 25 25
  Kroatien – [6] 31 30 28 29 29 29 27 24 26 27 32 29 27 29 25 26 28 31 31 29 24 26
  Estland – [6] 28 24 25 23 19 22 22 27 29 22 23 23 24 23 27 31 29 27 29 28 29 27
  Nederländerna 14 15 18 16 19 19 24 25 24 24 24 24 22 22 25 25 26 25 24 24 25 25 26 28
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Rumänien 18 18 19 20 26 25 26 26 30 29 25 26 26 27 29 27 29 28 31 29 26 26 28 29
  Belgien 25 28 32 34 32 36 36 35 35 37 31 30 28 36 34 32 31 32 33 35 35 30 33 30
  Serbien[9] 20 – – 28 30 32 30 – 32 34 32 31 31 32 35 35 33 30 27 33 33 33 31 31
  Spanien 27 30 29 32 31 31 32 32 31 31 33 33 35 38 37 33 34 33 30 26 30 34 35 32
  Island – – – – – – – 40 38 38 38 39 41 39 41 36 37 35 34 34 32 31 30 33
  Australien 23 27 33 36 36 34 34 34 36 33 36 36 33 31 33 31 30 27 32 30 28 32 32 34
  Kina 19 19 20 25 27 27 28 28 26 25 28 32 30 28 30 28 32 34 38 36 36 38 38 35
  Nya Zeeland – – – 39 [10] 38 38 37 39 39 43 41 37 37 39 40 39 41 36 32 34 36 37 36
  Mexiko – – – – – – – – 40 40 42 40 43 41 38 37 35 37 37 37 38 37 36 37
  Bulgarien 17 20 27 29 34 35 33 31 33 35 35 34 36 35 32 38 38 36 35 38 37 40 41 38
  Israel 30 31 34 35 35 33 35 33 34 32 34 37 38 30 28 34 36 38 39 40 39 35 34 39
  Sydafrika 28 32 35 37 – 37 37 36 37 36 37 38 40 42 40 43 42 40 45 41 40 41 39 40
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Nordkorea 22 26 – – – – – – – – 41 35 34 33 36 – 41 39 41 – 42 42 42 41
  Turkiet 32 [6] [8] – [10] 39 39 38 42 – 39 43 42 40 42 39 44 42 40 42 41 39 40 42
  Luxemburg 31 – – – – – – – 41 – 40 42 39 43 45 42 43 43 45 43 43 43 43 43
  Hongkong – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – - - 44 44
  Georgien – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 48 46 45
  Förenade Arabemiraten – – – – – – – – – – – – – – – – – – 47 – – 46 45 46
  Bosnien-Herc. – – – – – – – – – – – – – – – – 47 – – – – – - 47
  Irland – – – – – – – – – – – – 44 44 44 41 40 45 41 39 44 44 - -
  Grekland 29 [6] – 38 [10] – 40 39 – – – – – – – – 45 44 43 44 45 45 - -
  Mongoliet – – – – – – – – – – – – – – – 44 46 – 47 – 46 47 - -
  Armenien – – – – – – – – – – – – 45 45 43 – 48 – – – – – - -

2016-2023 redigera

Nedanstående tabell över uppnådda placeringar är sorterad efter placeringen vid senaste VM.

Land - VM 2016 2017 2018 2019 2021 2022 2023
  Kanada 1 2 4 2 1 2 1
  Tyskland 7 8 11 6 4 7 2
  Lettland 13 10 8 10 11 10 3
  USA 4 5 3 7 3 4 4
  Schweiz 11 6 2 8 6 5 5
  Sverige 6 1 1 5 9 6 6
  Finland 2 4 5 1 2 1 7
  Tjeckien 5 7 7 4 7 3 8
  Slovakien 9 14 9 9 8 8 9
  Danmark 8 12 10 11 12 9 10
  Kazakstan 16 19 19 17 10 14 11
  Norge 10 11 13 12 13 13 13
  Ryssland 3 3 6 3 5 x x
  Belarus/Vitryssland 12 13 15 18 15 x x
  Storbritannien 24 23 17 13 14 16
  Italien 18 16 18 14 16 15
Land - Division I 2016 2017 2018 2019 2021
  Frankrike 14 9 12 15 12 12
  Österrike 20 17 14 16 11 14
  Ungern 15 21 20 21 15
  Slovenien 17 15 21 20 16
  Sydkorea 21 18 16 19
  Litauen 25 25 23 22
  Rumänien 28 29 27 23
  Polen 19 20 22 24
  Japan 22 24 24 25
  Estland 27 26 25 26
  Ukraina 23 22 26 27
  Nederländerna 29 28 29 28
Land - Division II 2016 2017 2018 2019 2021
  Serbien 32 31 31 29
  Kroatien 26 27 28 30
  Australien 35 30 30 31
  Spanien 30 34 35 32
  Kina 34 35 32 33
  Belgien 31 32 33 34
  Israel 37 37 37 35
  Island 33 33 34 36
  Nya Zeeland 38 36 36 37
  Georgien 42 43 41 38
  Mexiko 36 39 39 39
  Nordkorea 39 38 38 40
Land - Division III 2016 2017 2018 2019 2021
  Bulgarien 40 42 42 41
  Turkiet 41 40 43 42
  Turkmenistan 46 44 47 43
  Luxemburg 44 41 40 44
  Kinesiska Taipei 43 44 45
  Sydafrika 43 45 46
  Förenade arabemiraten 49 47
  Hongkong 46 44 46 48
  Thailand 49
  Bosnien och Hercegovina 45 48 50
  Kuwait 49 51
  Kirgizistan 52

Tabell över nationernas VM-deltaganden redigera

     Nuvarande division

Nation VM-slutspel Division I Division II Division III Totalt
  Armenien – – – 4 4
  Australien 1 3 22 9 35
  Österrike 33 33 7 – 73
  Belarus 18 5 2 – 25
  Belgien 12 5 29 8 54
  Bosnien och Hercegovina – – – 5 5
  Bulgarien – 4 39 6 49
  Kanada 72 – – – 72
  Kina – 10 30 – 40
  Kinesiska Taipei – – – 3 3
  Kroatien – 10 12 3 25
  Tjeckien 26 – – – 26
  Tjeckoslovakien 52 – – – 52
  Danmark 17 14 20 – 51
  Östtyskland 13 14 – – 27
  Estland – 17 7 1 25
  Finland 65 – – – 65
  Frankrike 32 18 16 – 66
  Georgien – – 1 5 6
  Tyskland 63 9 – – 72
  Storbritannien 16 30 8 2 56
  Grekland – – – 10 10
  Hongkong – – – 6 6
  Ungern 13 26 25 – 64
  Island – – 16 4 20
  Irland – – 2 8 10
  Israel – 1 17 9 27
  Italien 26 29 6 – 61
  Japan 13 26 5 – 44
  Kazakstan 7 15 4 – 26
  Kuwait – – – 2 2
  Kirgizistan – – – 1 1
  Lettland 27 3 1 – 31
  Litauen 1 16 6 2 25
  Luxemburg – – 3 16 19
  Mexiko – – 15 4 19
  Mongoliet – – – 6 6
  Nederländerna 4 39 14 – 57
  Nya Zeeland – – 14 10 24
  Nordkorea – – 20 6 26
  Norge 37 27 3 – 67
  Polen 29 41 – – 70
  Rumänien 10 31 19 1 61
  Ryssland 27 – – – 27
  Serbien – 1 11 – 12
  Serbien och Montenegro – – 9 2 11
  Slovakien 23 1 1 – 25
  Slovenien 9 12 5 – 26
  Sydafrika – – 11 16 27
  Sydkorea 1 11 17 5 34
  Sovjetunionen 34 – – – 34
  Spanien – 1 27 8 36
  Sverige 77 – – – 77
  Schweiz 51 23 2 – 76
  Thailand – – – 1 1
  Turkiet – – 6 15 21
  Turkmenistan – – – 2 2
  Ukraina 9 12 5 – 26
  Förenade arabemiraten – – – 7 7
  USA 70 5 – – 75
  Jugoslavien 1 21 7 – 29

Individuell spelarstatistik redigera

Spelare med flest VM-deltaganden redigera

Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.

Nr Spelare Nation Antal VM År
1 Mathias Seger   Schweiz 16 1998–2014
2 Petteri Nummelin   Finland 15 1995–2010
3 Sven Tumba   Sverige 14 1952–1966
Jiří Holík   Tjeckoslovakien 1964–1977
5 Lasse Oksanen   Finland 13 1964–1977
Vladislav Tretjak   Sovjetunionen 1970–1983
Udo Kiessling   Västtyskland 1973–1991 + BVM 1974–1975
Dieter Hegen   Västtyskland 1982–1998

[11]

Spelare med flest VM-matcher redigera

I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.

Nr Spelare Nation Antal
matcher
1 Jiří Holík   Tjeckoslovakien 123
2 Lasse Oksanen   Finland 117
Vladislav Tretjak   Sovjetunionen
Dieter Hegen   Västtyskland
Vjatjeslav Fetisov   Sovjetunionen
6 Oldřich Macháč   Tjeckoslovakien 113
7 Boris Michajlov   Sovjetunionen 105
Valerij Charlamov   Sovjetunionen
9 Petteri Nummelin   Finland 104
10 Udo Kiessling   Västtyskland 103
11 Vladimir Petrov   Sovjetunionen 102
Vladimír Martinec   Tjeckoslovakien
Frantisek Pospisíl   Tjeckoslovakien
14 Alexander Maltsev   Sovjetunionen 101
Sergei Makarov   Sovjetunionen
Valerij Vasiljev   Sovjetunionen

[11]

Spelare med flest gjorda VM-poäng redigera

I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en assist ger en poäng var.

Nr Spelare Nation Antal
poäng
1 Boris Michajlov   Sovjetunionen 164[12]
2 Valerij Charlamov   Sovjetunionen 156[13]
3 Aleksandr Maltsev   Sovjetunionen 153[14]
4 Vladimir Petrov   Sovjetunionen 152[15]
5 Sergej Makarov   Sovjetunionen 124[16]
6 Veniamin Aleksandrov   Sovjetunionen 116[17]
7 Sven Tumba   Sverige 113[18]
8 Vladimír Martinec   Tjeckoslovakien 111[19]
9 Anatolij Firsov   Sovjetunionen 110[20]
10 Jiří Holík   Tjeckoslovakien 103[21]

TV redigera

I Sverige visades turneringen i SVT:s kanaler under större delen av monopolets dagar, 1989–2011 visades turneringen i Modern Times Groups kanaler TV 3, TV6, Viasat Sport och Viasat Hockey. Mellan 2012 och 2017 sändes turneringen i TV4, TV4 Sport och TV12. Efter det var det tänkt att åren 2018-2023 skulle SVT ha sändningsrättigheterna.[22] I slutet av maj 2017 meddelade SVT dock att man sålde vissa turneringar, som i stället gick till Modern Times Group. Det innebär att under den perioden sänder MTG under jämna år medan SVT sänder under ojämna år.[23] I oktober 2019 meddelade Nordic Entertainment Group att man köpt rättigheter till turneringen från 2024 till 2028.[24]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”IIHF - Who we are” (på engelska). IIHF International Ice Hockey Federation. https://www.iihf.com/en/statichub/4682/who-we-are. Läst 16 november 2018. 
  2. ^ ”Ice Hockey in Canada | The Canadian Encyclopedia” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/ice-hockey. Läst 16 november 2018. 
  3. ^ "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)
  4. ^ I 1992: Sovjetunionen. Därefter övertog Ryssland Sovjetunionens plats i A-gruppen.
  5. ^ I 1992-93: Tjeckoslovakien. Därefter övertog Tjeckien Tjeckoslovakiens plats i A-gruppen.
  6. ^ [a b c d e f] Utslaget vid kvalifikationen till C-VM 1993.
  7. ^ Japan deltog inte i Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2011 på grund av katastrofsituationen i landet efter Jordbävningen vid Tohoku. IIHF betraktade avbudet som en force majeure-situation och placerade Japan på sistaplatsen i division I.
  8. ^ [a b] Utslaget vid kvalifikationen till C2-VM 1994.
  9. ^ Till 2002: Jugoslavien. I 2003-2006: Serbien och Montenegro. Därefter övertog Serbien lagets plats i VM-hierarkin.
  10. ^ [a b c] Utslaget vid Kvalifikationen till D-VM 1996.
  11. ^ [a b] ”IIHF:s rekordbok”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090511163237/http://www.iihf.com/iihf-home/history/all-medallists/men/record-book.html. Läst 8 december 2008. 
  12. ^ "Boris Mikhailov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  13. ^ "Valeri Kharlamov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  14. ^ "Alexander Maltsev". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  15. ^ "Vladimir Petrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  16. ^ "Sergei Makarov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  17. ^ "Veniamin Alexandrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  18. ^ "Sven Tumba". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  19. ^ "Vladimír Martinec". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  20. ^ "Anatoli Firsov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  21. ^ "Jiri Holík". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  22. ^ Martin Tolén, Peo Larsson (7 juli 2015). ”TV-bomben: SVT köper ishockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportitv/article21084413.ab. Läst 8 juli 2015. 
  23. ^ Martin Tolén (24 maj 2017). ”Klart: SVT säljer ut hockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/vRJdl/klart-svt-saljer-ut-hockey-vm. Läst 16 januari 2018. 
  24. ^ Karlsson, Mattias (17 oktober 2019). ”De återtar exklusiva rättigheterna till ishockey-VM”. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/rA31PA/de-atertar-exklusiva-rattigheterna-till-ishockey-vm?fbclid=IwAR1Yegmt0F23XXkNsIxfaDm2Fzux7N93nndX7nlNMLmTHar1Cq_6y-VmMNs. Läst 17 oktober 2019. 

Externa länkar redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapet i ishockey för herrar.
  • Världsmästerskapet i ishockey för herrar på SVT PlayVMhockey.se - Svensk nyhetssajt om hockey VM
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Världsmästerskapet_i_ishockey_för_herrar&oldid=54331753”