Världsmästerskapen i friidrott 1995
Världsmästerskapen i friidrott 1995 var de femte samlade världsmästerskapen i friidrott och genomfördes 5–13 augusti 1995 på Ullevi i Göteborg. I tävlingarna deltog 1 804 idrottare och 900 ledare från 200 nationer, och fler än 4 700 volontärer var delaktiga. Representanterna från massmedia uppgick till 2 500, Tv-tittarna till cirka 3,5 miljarder och cirka 450 000 åskådare var på plats i stadion. Biljettintäkterna var 170 miljoner, vinsten omkring 25 miljoner och turistomsättningen 1,3 miljarder. Antalet övernattningar uppgick till 350 000 och dagsbesöken till 130 000. Säkerheten bestod av cirka 1 200 poliser.[1]
| Världsmästerskapen i friidrott 1995 | |
| Datum | 5–13 augusti 1995 |
|---|---|
| Deltagare | |
| Nationer | 192 |
| Aktiva | 1 804 |
| Värdskap | |
| Land |  Sverige |
| Plats | Göteborg |
| Arena | Nya Ullevi |
Bakgrund redigera
I samband med Svenska Friidrottsförbundets 90-årsjubileum 1985 uppstod tanken på att arrangera världsmästerskapen i Sverige 1995, året då Svenska Friidrottsförbundet firade 100-årsjubileet. Sedan följde ett långt kampanjarbete, där konceptet kretsade kring nyckelordet närhet, vilket fick stort gehör. IAAF:s styrelse beslutade vid ett möte i Tokyo den 28 augusti 1991 att Svenska friidrottsförbundet och Göteborg tilldelades världsmästerskapen 1995.
Den officiella logotypen föreställer löparbanor, men utformningen skall även föra tankarna till ett vikingaskepp. Texten är på engelska, men ortnamnet Göteborg är inte översatt till engelskspråkiga "Gothenburg". Från 1995 har man även på engelska börjat använda ortnamnet "Göteborg".
På mindre än 26 minuter under invigningen, tågade 197 landslagstrupper in på Ullevi där cirka 40 000 människor var samlade. Den svenska truppen anfördes av höjdhopparen Patrik Sjöberg. Största missen från arrangörernas sida anses vara det faktum att damernas maratonlopp bara var 41 795 meter långt, mot korrekta 42 195.
Rekord redigera
Det noterades fyra världsrekord under tävlingarna på Ullevi, varav tre i tresteg: 18,16 m och 18,29 m av britten Edwards respektive 15,50 m av ukrainskan Kravets. Dessa rekord har visat sig vara mycket svårslagna. Först i det Covid-19-uppskjutna Tokyo-OS 2021 hoppade Yulimar Rojas 15,67 m i damernas tresteg. Herrekordet står sig fortfarande (augusti 2021). Dessutom sattes ett flertal mästerskapsrekord, varav amerikanen Michael Johnson svarade för två. Det minst anmärkningsvärda mästerskapsrekordet noterades på damernas 5 000 meter; eftersom grenen var ny på VM-programmet (den ersatte 3 000 meter) fanns inget mästerskapsrekord innan tävlingen.
Världsrekord redigera
- Tresteg (H): Jonathan Edwards (
Storbritannien) 18,29 - Tresteg (D): Inessa Kravets (
Ukraina) 15,50 - 400 meter häck (D): Kim Batten (
Förenta staterna) 52,61
Övriga mästerskapsrekord redigera
- 200 meter (H): Michael Johnson ( Förenta staterna) 19,79
- 400 meter (H): Michael Johnson ( Förenta staterna) 43,39
- 10 000 meter (H): Haile Gebreselassie (
Etiopien) 27.12,95 - 3 000 meter hinder: Moses Kiptanui (
Kenya) 8.04,16 - Diskus (H): Lars Riedel (
Tyskland) 68,76 - 5 000 meter: Sonia O'Sullivan (
Republiken Irland) 14.46,47 - 10 kilometer gång: Irina Stankina (
Ryssland) 42.13
Medaljörer och resultat redigera
Herrar redigera
Damer redigera
Förklaringar redigera
- (WR) = Världsrekord
- (ER) = Europarekord
- (AmR) = Amerikanskt rekord
- (AsR) = Asiatiskt rekord
- (AfR) = Afrikanskt rekord
- (CR) = Mästerskapsrekord
Medaljfördelning redigera
| Medaljfördelning | |||||
| Plats | Land | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 |  USA
|
12 | 2 | 5 | 19 |
| 2 |  Vitryssland
|
2 | 3 | 2 | 7 |
| 3 |  Tyskland
|
2 | 2 | 2 | 6 |
 Italien
|
2 | 2 | 2 | 6 | |
| 5 |  Kuba
|
2 | 2 | - | 4 |
| 6 |  Kenya
|
2 | 1 | 3 | 6 |
| 7 |  Kanada
|
2 | 1 | 1 | 4 |
 Portugal
|
2 | 1 | 1 | 4 | |
| 9 |  Ukraina
|
2 | - | 1 | 3 |
| 10 |  Algeriet
|
2 | - | - | 2 |
| 11 |  Ryssland
|
1 | 4 | 7 | 12 |
| 12 |  Jamaica
|
1 | 4 | 2 | 7 |
| 13 |  Storbritannien och Nordirland
|
1 | 3 | 1 | 5 |
 Finland
|
1 | 1 | 1 | 3 | |
| 15 |  Bulgarien
|
1 | 1 | 1 | 3 |
| 16 |  Etiopien
|
1 | 1 | - | 2 |
 Bahamas
|
1 | 1 | - | 2 | |
 Spanien
|
1 | 1 | - | 2 | |
| 19 |  Frankrike
|
1 | - | 2 | 3 |
| 20 |  Danmark
|
1 | - | - | 1 |
 Tjeckien
|
1 | - | - | 1 | |
 Republiken Irland
|
1 | - | - | 1 | |
 Syrien
|
1 | - | - | 1 | |
 Tadzjikistan
|
1 | - | - | 1 | |
| 25 |  Marocko
|
- | 3 | 1 | 4 |
| 26 |  Rumänien
|
- | 2 | - | 2 |
| 27 |  Australien
|
- | 1 | 1 | 2 |
 Burundi
|
- | 1 | 1 | 2 | |
| 29 |  Bermuda
|
- | 1 | - | 1 |
 Kina
|
- | 1 | - | 1 | |
 Kazakstan
|
- | 1 | - | 1 | |
 Mexiko
|
- | 1 | - | 1 | |
 Namibia
|
- | 1 | - | 1 | |
 Zambia
|
- | 1 | - | 2 | |
 Surinam
|
- | 1 | - | 2 | |
| 36 |  Polen
|
- | - | 2 | 2 |
 Ungern
|
- | - | 2 | 2 | |
| 38 |  Brasilien
|
- | - | 1 | 1 |
 Dominica
|
- | - | 1 | 1 | |
 Nigeria
|
- | - | 1 | 1 | |
 Norge
|
- | - | 1 | 1 | |
 Saudiarabien
|
- | 1 | 1 | ||
 Trinidad och Tobago
|
- | 1 | 1 | ||
Referenser redigera
- ^ Jansson, Sussanne, 30 år med Business Region Göteborg: från varvskris till tillväxtpris, Business Region Göteborg, Göteborg, 2007, s. 37.
- Friidrotts-VM 1995, huvudred. Lennart Pehrson, Peter Pettersson-Kymmer, Mikael Hjerpe, Bengt Kjellin, utgiven av Göteborgs-postens Nya AB 1995 ISBN 91-630-3883-8
Externa länkar redigera
- Youtube.com - Vinjettfilmen och -melodin till friidrotts-VM 1995
Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapen i friidrott 1995.
