Tumbuka

Tumbuka är ett bantuspråk som talas i delar av Malawi, Zambia, och Tanzania.

Språket, som talas av tumbukafolket kallas även ChiTumbuka, där Chi- betyder språket som talas av, liknande ki- i kiSwahili eller se- i seTswana.

The World Almanac and Book of Facts (1998) beräknar att tumbuka talas av ungefär 2 000 000 i de tre länderna.

Det finns betydande skillnader mellan den variant som talas i stadsområden, och som lånar ord från Chichewa/Nyanja, och den "djupa" variant som talas i byarna. Varianten i Rumphi räknas som den lingvistiskt "renaste", och kallas ibland "riktig tumbuka".

Nyttiga fraser

• Enya = Ja
• Yayi = Nej
• Yewo = Tack
• nkumba chakurya! = Jag behöver mat!
• munga nipako chakurya? = Kan du ge mig mat?
• Ine nkhuyowoya chiTumbuka yayi! = Jag talar inte chiTumbuka!
• Yendani makola. = Res väl.
• Nkhukumba maji yakumya. = Jag behöver vatten att dricka.

Hälsningar

• Mwawuka uli ? = God morgon. (Hur vaknade du?)
• Tawuka makola. Kwali imwe? = Bra. Och du? (Jag vaknade bra. Jag vet inte om dig?)
• Tawuka makola = Bara bra. (Jag vaknade bra.)
• Muli uli ? = Hur står det till?
• Nili makola. Kwali imwe? = Jag mår bra. Hur mår du?
• Mwatandala uli? = God eftermiddag. (Hur tillbringade du dagen?)
• Natandala makola. Kwali imwe? = God eftermiddag. Hur mår du? (Jag tillbringade dagen bra. Jag vet inte om dig?)
• Monile. = Något mer formellt än "hej", kanske bäst översätts med "Var hälsad".
• Tisanganenge = Vi ses igen.

Människor

• Ba nyamata = pojkar
• mu nyamata = pojke
• Ba sungwana = flickor
• mu sungwana = flicka
• ba mwali = unga damer
• ba mama = mamma
• ba dada = pappa
• ba gogo = mormor/farmor
• ba buya = mormor/farmor, används även som tilltal till äldre kvinnor
• ba sekulu = morfar/farfar
• ba nkazi = faster
• ba mama ba choko / kulu = moster
• ba sibweni = morbror
• ba dada ba choko/kulu = farbror
• mu dumbu wane = min bror/syster, används vid tilltal av syskon av motsatt kön
• mu choko wane = min bror/syster, används vid tilltal av syskon av samma kön

Verb

• Kusebela = att leka
• Kuseka = att skratta
• Kurya = att äta
• Kugona = att sova
• Kwenda = att gå
• Kuchimbila = att springa
• Kulemba = att skriva
• Kuchapa = att tvätta (göra rent kläder)
• Kugeza = att bada
• Kupika = att laga mat
• Kulima = att gräva/odla
• Kupanda = att plantera
• Kuvina = att dansa
• Kwimba = att sjunga

Djur

• Fulu = sköldpadda
• Kalulu = hare
• Chimbwi = hyena
• njoka = orm
• nkhumba = gris
• n'gombe = ko
• nchebe = hund
• chona/pusi = katt
• mbelele = får
• nkalamu = lejon
• mbuzi = get

Externa länkar

• Tumbuka phrasebook - Wikivoyage (engelska)
• Wikipedia på tumbuka
• Very brief report on Tumbuka language.
• chiTumbuka vokabulär.
• Gregory Hankoni Kamwendo (2004). ”'Your Chitumbuka is Shallow. It's not the Real Chitumbuka': Linguistic Purism Among Chitumbuka Speakers in Malawi” (på engelska). Nordic Journal of African Studies (University of Helsinki, Finland) 13(3): sid. 275–288. http://www.njas.helsinki.fi/abstracts/vol13num3/abstract_13_3_3.html. Läst 21 maj 2010. ”All these concerns boil down to the fear of loss of Chitumbuka's purity and/or the fear of Tumbuka cultural erosion. This paper points to the futility of attempts to keep language and culture pure.”. 

• PanAfrican L10n om Tumbuka

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tumbuka language, 12 maj 2010.