Trefärgad pilgiftsgroda (Epipedobates tricolor), en groda i familjen pilgiftsgrodor, som finns i Ecuador.

Trefärgad pilgiftsgroda[1]
Status i världen: Sårbar[2]
Trefärgad pilgiftsgroda
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassGroddjur
Amphibia
OrdningStjärtlösa groddjur
Anura
FamiljDendrobatidae
SläktePilgiftsgrodor
Epipedobates
ArtTrefärgad pilgiftsgroda
E. tricolor
Vetenskapligt namn
§ Epipedobates tricolor
AuktorBoulenger, 1899
Trefärgad pilgiftsgroda jämfört med ett 50 cent euromynt
Trefärgad pilgiftsgroda jämfört med ett 50 cent euromynt
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Den trefärgade pilgiftsgrodan har slätt, mörkbrunt till klarrött skinn med tre beige, ljusgröna eller gula, iriserande strimmor (eller ibland punktrader) längs kroppen. Mittstimman blir bredare framtill och kan täcka stora delar av huvudets nosända. Undersidan är fläckig i ljusgrönt eller beige. Ögonen är stora, ofta med en strimma i samma färg som kroppsstrimmorna undertill. Bakbenen är kraftiga, medan frambenen är korta. Hanen blir mellan 19 och 24,5 mm lång, honan mellan 21,5 och 26,5 mm.[3] [4]

Utbredning redigera

Arten är endast känd från ett 20-tal lokaler på Andernas sluttningar i Ecuador[2].

Ekologi redigera

Grodan lever på land, men nära vattendrag i bergsskogar på höjder mellan 1 000 och 1 800 m.[2] [4] Lätet brukar liknas vid kanariefågelsång.[5] Dieten består av olika mindre insekter som bland annat hoppstjärtar, myror och små skalbaggar.[6]

Giftighet redigera

Dessa grodor är inte naturligt giftiga utan giftet kommer från grodans diet [7], grodor uppväxta i fångenskap matade med bananflugor är inte mer giftiga än vilda svenska grodor.

Medicinsk användning redigera

Som alla pilgiftsgrodor har den trefärgade pilgiftsgrodan ett starkt giftigt hudsekret som används som försvar mot predatorer, och som även utnyttjas som pilgift i samband med Chocóindianernas jakt. Man har upptäckt att sekretet hos denna art innehåller en kraftigt smärtstillande förening som beräknas vara 200 gånger kraftigare än morfin.[7]

Revirstrider och fortplantning redigera

Hanarna hävdar revir: När två hanar möts reser de sig i upprätt ställning och cirklar runt medan de försöker omfamna varandra. Den som lyckas pressa den andra till marken genom att ligga på honom vinner kampen.[8]

Parningen sker på land bland vissna löv[2], med en amplexus (hanens omfamning av honan) som sker just bakom honans huvud. I denna ställning lägger honan 20 till 25 ägg, som hanen vaktar. De kläckta grodynglen kravlar upp på hanens rygg, och han tar med dem till någon närbelägen vattensamling, där den fortsatta utvecklingen sker.[9][6]

Status redigera

Den trefärgade pilgiftsgrodan är klassificerad som starkt hotad ("EN", underklassificering "B1ab(iii,v)") av IUCN. Orsakerna är främst vattenföroreningar och habitatsförlust till följd av jordbruk, samt insamling för medicinsk användning. Man misstänker även att svampsjukdomen chytridiomykos kan spela en roll.[2]

Referenser redigera

  1. ^ ”SJVFS 2019:15 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd ... av djur avsedda för sällskap och hobby”. Statens jordbruksverks författningssamling. 28 mars 2019. https://lagen.nu/sjvfs/2019:15. Läst 15 juni 2020. 
  2. ^ [a b c d e] IUCN SSC Amphibian Specialist Group 2016 Phantasmal Poison Frog Epipedobates tricolor . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 juni 2020.
  3. ^ Marc van Doorn. ”Poison Frogs - Species - Epipedobates tricolor” (på engelska). Arkiverad från originalet den 8 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090208210157/http://www.poison-frogs.nl/e020368.html. Läst 30 november 2009. 
  4. ^ [a b] ”Poison Frogs: Dendrobatidae - Phantasmal Poison Frog (Epipedobates tricolor): Species Accounts” (på engelska). Animal Life Resource. 2009. http://animals.jrank.org/pages/152/Poison-Frogs-Dendrobatidae-PHANTASMAL-POISON-FROG-Epipedobates-tricolor-SPECIES-ACCOUNTS.html. Läst 2 december 2009. 
  5. ^ ”Trefärgad pilgiftgroda”. Kolmårdens Tropicarium. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820153731/http://www.tropicarium.se/index.php?id=191. Läst 4 april 2021. 
  6. ^ [a b] Anders Forsman, Mattias Hagman (2006). ”CALLING IS AN HONEST INDICATOR OF PATERNAL GENETIC QUALITY IN POISON FROGS” (på engelska) (PDF, 182 kB). Evolution 60 (10): sid. 2, 5-7. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdfdirect/10.1111/j.0014-3820.2006.tb01852.x. Läst 4 april 2021. 
  7. ^ [a b] ”Amphibians: Poison Frog” (på engelska). San Diego Zoo. https://animals.sandiegozoo.org/animals/poison-frog. Läst 15 juni 2020. 
  8. ^ Amanda Baker, Kellie Whittaker och Mingna (Vicky) Zhuang (5 april 2012). Epipedobates tricolor Phantasmal Poison Frog, Phantasmal Poison-arrow Frog” (på engelska). AmphibiaWeb. Berkeley, USA: University of California. https://amphibiaweb.org/species/1674. Läst 4 april 2021. 
  9. ^ Mattison, Chris (1992) (på engelska). Frogs and toads of the world. Blandford. sid. 81, 170-172. ISBN 0-7137-2355-6