Trädgårdsträdkrypare

fågelart bland tättingarna

Trädgårdsträdkrypare (Certhia brachydactyla) är en fågel i familjen trädkrypare inom ordningen tättingar.[2] Den lever i de varma tempererade delarna av Europa samt i Nordafrika.

Trädgårdsträdkrypare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrädkrypare
Certhiidae
SläkteCerthia
ArtTrädgårdsträdkrypare
C. brachydactyla
Vetenskapligt namn
§ Certhia brachydactyla
AuktorBrehm, 1820
Utbredning

Utseende och läte redigera

Trädgårdsträdkrypare är en typisk, 12 cm lång trädkrypare med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Den är mycket lik trädkryparen, men är brunare på bakkroppens undersida och kanter samt har en aning längre näbb än trädkryparen. Den har även kortare bakklo (därav det engelska namnet Short-toed Treecreeper). Mest arttypiskt är locklätet, ett klart, genomträngande och svartmeslikt "tyyt", ofta upprepat i travartad serie. Sången är kortare än trädkryparens, med locklätesrösten, stötig rytm och jämn tonhöjd.[3]

 

Utbredning och systematik redigera

Trädgårdsträdkryparen delas vanligen upp i fem underarter med följande utbredning:[4]

  • Certhia brachydactyla megarhynchos – västra Europa, från Portugal och nordvästra Spanien till västra och norra Frankrike och västra Tyskland
  • Certhia brachydactyla brachydactyla – södra, centrala och sydöstra Europa från sydöstra Spanien till Turkiet
  • Certhia brachydactyla mauritanica – nordvästra Afrika
  • Certhia brachydactyla dorotheae – södra Grekland, Kreta och Cypern
  • Certhia brachydactyla rossocaucasia – nordvästra Kaukasus

Vissa urskiljer istället för rossocaucasia underarten harterti med utbredning i Mindre Asien och Kaukasus.[2]

I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) föreslås en annan underartsindelning, där både rossocaucasia och megarhynchos inkluderas i nominatformen.[5] Sedan 2022 följer svenska BirdLife Sverige dessa rekommendationer.[6]

Släktskap redigera

Genetiska studier visar att trädgårdsträdkryparens närmaste släkting är amerikansk trädkrypare (C. americana).[7] Skillnaderna mellan underarterna är små, förutom mauritanica som skiljer sig både till utseendet och i sina läten och kan därför möjligen utgöra en egen art.[7]

Trädgårdsträdkryparen i Sverige redigera

I Sverige är trädgårdsträdkryparen en sällsynt men allt vanligare och numera årlig gäst, med nästan alla fynd gjorda i Skåne.[8] Från oktober 2005 till februari 2010 uppehöll sig en hane i Alnarpsparken i Alnarp, och från 2015 och framåt har arten regelbundet påträffats i och kring Helsingborg. Arten har konstaterats häcka, men anses ännu inte vara en del av den svenska häckfågelfaunan.[9][10]

Beteende redigera

Beteendet liknar trädkryparens. Den är en stannfågel och har liknande biotopval som trädkryparen, dock vanligen i större utsträckning i lövskog. Den påträffas också i parker och i trädgårdar inne i samhällen.

 
Trädgårdsträdkryparens ägg.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Populationen i Europa, som utgör 90% av artens utbredningsområde, uppskattas till mellan 5,1 och 8,6 miljoner par.[1]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Certhia brachydactyla Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  3. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 350. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  5. ^ Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575 
  6. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 
  7. ^ [a b] Harrap, S. (2017). Short-toed Treecreeper (Certhia brachydactyla). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/59945 26 april 2017)
  8. ^ Trädgårdsträdkrypare, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  9. ^ Trädgårdsträdkrypare i Artportalen
  10. ^ Artfakta om trädgårdsträdkrypare, ArtDatabanken.

Externa länkar redigera