Darrockeartade rockor

ordning inom överordningen rockor
(Omdirigerad från Torpediniformes)

Darrockeartade rockor[1] (Torpediniformes) är en fiskordning som tillhör överordningen rockor.

Darrockeartade rockor
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBroskfiskar
Chondrichthyes
UnderklassHajar och rockor
Elasmobranchii
ÖverordningRockor
Batoidea
OrdningDarrockeartade rockor
Torpediniformes
Vetenskapligt namn
§ Torpediniformes
Auktorde Buen, 1926
Familjer
se text
Hitta fler artiklar om djur med

Arterna har en nästan cirkelrund skiva och elektriska organ som ligger nära bröstfenorna. Kroppen har inga taggar eller andra utskott.[2] De nämnda organen skapar elektriska stötar med 20 till 200 volt och används för att bedöva byten eller som försvar mot fiender. De liknar en njure i formen och finns vid bröstfenorna. Samma förmåga med mindre elektrisk styrka finns hos några egentliga rockor. Familjen darrockor (Torpedinidae) är den enda som når norra Atlanten och Medelhavet. Arterna har en oval skiva och en tjock svans. På bakkroppen finns ingen eller upp till två ryggfenor. Den enda arten som saknar en stjärtfena är Hypnos monopterygius. Djurgruppens medlemmar saknar taggar eller liknande utskott. Färgen på skivans ovansida varierar mellan svartaktig, grå eller ljusare. Några arter har tydliga mönster som linjer, fläckar eller punkter. I ordningen finns flera arter som har nästan samma utseende. De kan endast skiljas med hjälp av genetiska undersökningar.[3]

Arten lever i havet och besöker ibland bräckt vatten. De flesta hittas nära kusterna och ett fåtal når djupa regioner. Grunden utgörs oftast av sand eller slam.[3]

Några exemplar hamnar som bifångst i fiskenät. De används sällan som matfiskar på grund det veka köttet.[3]

Ordningen omfattar totalt fem familjer enligt nedan[4].

Noter redigera

  1. ^ Dyntaxa, Ordning: Torpediniformes, läst 2016-12-20
  2. ^ Hastings, Walker & Galland (2014). ”Torpediniformes”. Fishes: A Guide to Their Diversity. University of California Press. sid. 41. ISBN 9780520278721 
  3. ^ [a b c] Ebert & Dando (2020). ”Electric rays”. Field Guide to Sharks, Rays & Chimaeras of Europe and the Mediterranean. Princeton University Press. sid. 166. ISBN 9780691211824 
  4. ^ [a b c d e f] Bernvi, David C (2018). Guide till världens hajar. Libris http://libris.kb.se/bib/pxkhx448mlp8fzxk