Tofstärna

fågelart i familjen måsfåglar

Tofstärna[2] (Thalasseus bergii) är en havsfågel i familjen måsfåglar.[3]

Tofstärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult tofstärna i häckningsdräkt i Australien
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
UnderfamiljTärnor
Sterninae
SläkteThalasseus
ArtTofstärna
T. bergii
Vetenskapligt namn
§ Thalasseus bergii
Auktor(Lichtenstein, 1823)
Utbredning
      Ungefärlig häckningsutbredning
      Utbredningsområde under vintertid
Synonymer
  • Sterna bergii
  • Större iltärna

Utseende och läte redigera

 
Tofstärna under sitt första levnadsår (1K).

Tofstärnan är en mycket stor och långvingad tärna med en kroppslängd på 50–54 cm, varav stjärtspröten utgör 7–10 cm. Näbben är mycket lång och rätt smal, med nedåtböjd näbbrygg. Färgen är karakteristiskt gröngul, dock något livligare under häckningstid. Ovansidan är grå, undersidan vit och hjässan svart med en raggig svart tofs. Pannan är vit även häckningstid, dock smalt mitt fram. Lätet är ett raspigt "karrack".

Utbredning och systematik redigera

Tofstärnan förekommer i den tropiska och subtropiska delen av gamla världen. Den häckar i ett område som sträcker sig från Sydafrika runt Indiska oceanen till centrala Stilla havet och Australien. Efter häckningstiden sprider de sig i ett stort område.

Tofstärna delas numera upp i fyra underarter:[3]

Arten beskrevs från början som Sterna bergii av den tyske naturvetaren Martin Lichtenstein 1823. Resultat ifrån studier av mitokondriellt DNA (Bridge, 2005) indikerar att de tre typiska huvudmönstren som tärnor uppvisar (ingen svart hjässa, svart hjässa och svart hjässa med vit panna) överensstämmer med tre distinkta klader.[4] Utifrån dessa resultat föreslogs tofstärnan att flyttas till släktet Thalasseus som redan beskrevs 1822 av Heinrich Boie, men som övergavs ända tills resultaten av Bridge (2005) studier föreslog behovet av ett separat släkte.

Ekologi redigera

 
Ägg av tofstärna.

Den bygger bon i täta kolonier på kustremsor och öar och stannar hos sina föräldrar för matning i flera månader efter att de blivit flygga. Likt de andra arterna i släktet Thalasseus födosöker tofstärnan genom att störtdyka efter fisk, ofta i marina områden. Hanen erbjuder fisk till honan som en del av parningsleken.

Arten är anpassningsbar och följer efter fiskebåtar för bortslängd bifångst. Den brukar även ovanliga boplatser som hustak och artificiella öar i saliner och reningsverk.

Tofstärna och människan redigera

Status och hot redigera

Dess ägg och ungar utsätts för predation ifrån måsar, trutar och ibisar. Mänsklig aktivitet som fiske, jakt och äggskördning har orsakat lokala populationsförminskningar. Det finns inga globala hot för fågeln som har en stabil total population på över 500 000 individer och IUCN kategoriserar artn som livskraftig (LC).[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Karl Heinrich Bergius (1790-1818), en preussisk apotekare, botaniker och naturforskare och samlare av specimen för Berlins museum vid Godahoppsudden 1816-1818.[5] Fågeln har på svenska även kallats större iltärna.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Greater Crested Tern, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Thalasseus bergii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Bridge, Eli S. (12 mars 2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:10.1016/j.ympev.2004.12.010. PMID 15804415. http://www.cmnh.org/site/Files/Ornithology/MPETerns.pdf. 
  5. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera