Thomas J. Sargent
amerikansk ekonom
Thomas John "Tom" Sargent, född 19 juli 1943 i Pasadena, Kalifornien, är en amerikansk nationalekonom. 2011 tilldelades han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med Christopher A. Sims med motiveringen "för deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin".[15]
| Thomas J. Sargent | |
 Thomas J. Sargent, 2011. | |
| Född | 19 juli 1943 Pasadena[1][2], USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA[3][4][5] |
| Utbildad vid | Harvard Business School University of California, Berkeley Monrovia High School University of Pennsylvania  |
| Sysselsättning | Nationalekonom[6], universitetslärare[6], professor[7][8][9] |
| Arbetsgivare | New York University University of Pennsylvania Stanforduniversitetet[6] University of Minnesota University of Chicago Princeton University |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Econometric Society (1976)[10] Erwin Plein Nemmers Prize in Economics (1996)[11] Hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm (2001) Clarivate Citation Laureates (2008)[12] Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2011)[13] NAS-priset för vetenskaplig granskning (2011)[14] Distinguished Fellow of the American Economic Association Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Hedersdoktor vid HEC Paris | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Sargent är professor vid New York University och brukar räknas som grundläggare av en ny klassisk makroekonomi. Sargent har speciellt studerat förväntningarna och deras roll i makroekonomin, samt sambanden mellan dynamisk ekonomisk teori och tidsserieanalys.[16]
Ekonomiska ställningstaganden redigera
Sargent sammanfattar: Jag framför här sju praktiska lärdomar från det underbara ämne jag studerar, dessa utreder konsekvenserna av tid och chansning och samarbete och konkurrens och framsynthet och incitament.
- Allt som är önskvärt är inte genomförbart.
- Kompromisser behövs mellan jämlikhet och produktivitet.
- Andra människor känner till mer om sina förmågor, sina ansträngningar och sina förutsättningar än du gör.
- Alla svara på incitament, även dem du försöker hjälpa. Av detta skäl fungerar inte sociala skyddsnät alltid enligt den ursprungliga avsikten.
- När ett samhälle spenderar måste dess invånare betala, i dag eller i morgon, genom skatter eller indirekt skatter, såsom inflation eller statsbankrutt.
- Det är inte möjligt att nå framsteg och skjuta kostnaden för dem på framtida generationer. Statsskulder och det Amerikanska sociala skyddsnätet gör båda detta (men inte det sociala skyddsnätet i Singapore).
- De flesta människor vill att andra skall betala för den offentliga välfärden och statlig resursomfördelning, speciellt omfördelning till dem själva.[17]
I ett examenstal, hållet 2007 återfinns samma sju punkter tillsammans med ytterligare fem:
- Individer och samhällen måste räkna med att kompromissa.
- När balans råder i ett spel eller en ekonomi är folk nöjda med sina val. Därför är det svårt för välmenande utomstående att förändra saker, vare sig till det bättre eller till det sämre.
- Du kommer också svara på incitament. Därför kan du vilja avge vissa löften utan att kunna göra det. Ingen kommer att tro på dessa löften, eftersom de vet att i en annan situation kommer det inte längre ligga i ditt intresse att uppfylla dem. Detta lär oss att, innan vi avlägger det, överväga om vi kan hålla löftet även om grundläggande omständigheter förändras. Så förtjänas förtroende.
- Stater och väljare svarar också på incitament. Detta gör att stater ibland ställer in betalningsåtaganden på lån och andra löften de har avlagt.
- Eftersom köpares kunskap och säljares kunskap kumulerar i marknadspriset, är det svårt att förutspå aktievärde, räntenivåer och valutavärde.[18]
Utmärkelser redigera
- Ekonomie hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm (ekon. dr. h.c.) 2001
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ läs online, ludwigbc.com .[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
- ^ Nobel prize for economics awarded to two Americans (på engelska), BBC News Online, 10 oktober 2011, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Thomas Sargent and Christopher Sims win 2011 economics Nobel prize (på engelska), The Daily Telegraph, 10 oktober 2011, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ 2011 economics Nobel prize winners: Thomas Sargent and Christopher Sims (på engelska), The Daily Telegraph, 10 oktober 2011, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, profiles.stanford.edu , läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Developing materials with new qualities for health, energy & the environment (på engelska), University of Toronto, 15 mars 2013, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Net interest payments on the federal debt: A flawed measure (på engelska), 17 februari 2010, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Professor Ratings & Grade Distribution Data for Christina Sargent, Koofers (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nemmers.northwestern.edu , läst: 9 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Thomas J. Sargent Facts, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 23 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
- ^ ”Prize in Economic Sciences”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2011/sargent.html. Läst 10 oktober 2011.
- ^ ”Forskare om förväntningar får ekonomipris”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111011005008/http://www.dn.se/ekonomi/live-nobelpriset-i-ekonomi. Läst 10 oktober 2011.
- ^ ”Thomas J. Sargent - Banquet Speech”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2011/sargent-speech.html. Läst 11 december 2011.
- ^ ”University of California at Berkeley graduation speech”. Berkeley University of California. http://elsa.berkeley.edu/econ/UC_graduation_speech_2007.pdf. Läst 11 december 2011.[död länk]
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Thomas J. Sargent.
