Tahitipetrell[2] (Pseudobulweria rostrata) är en havsfågel i familjen liror i ordningen stormfåglar som förekommer i Stilla havet.[3]

Tahitipetrell
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePseudobulweria se text
ArtTahitipetrell
P. rostrata
Vetenskapligt namn
§ Pseudobulweria rostrata
Auktor(Peale, 1848)
Utbredning
Synonymer
  • Procellaria rostrata Peale, 1848
  • Pterodroma rostrata

Utseende redigera

Tahitipetrellen är en medelstor petrell, 39 centimeter i kroppslängd, med mörkbrun ovansida och blekare övre stjärttäckare. Det mörkbruna bröstet kontrasterar starkt mot den vita buken. Även vingundersidorna är mörkbruna. Liknande phoenixpetrellen (Pterodroma alba) har ljus strupfläck, saknar de ljusa övre stjärttäckarna samt har en blek linje tvärs över inre delen av undersidan av vingen.[1]

I flykten är tahitipetrellen sävligare än många petreller i släktet Pterodroma och är därmed mer albatrosslik. Den flyger karakteristiskt med raka vingar tvärs ut från kroppen och med vingspetsarna vridna uppåt.[1]

Utbredning och systematik redigera

Tahitipetrell delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Arten har även påträffats i Mexiko, Nya Zeeland och Salomonöarna. Den har tidigare häckat i Vanuatu, men är numera utdöd där.

Släktestillhörighet redigera

Tahitipetrellen placerades tidigare i släktet Pterodroma trots morfologiska skillnader. Data från analyser av mitokondriellt DNA för enzymet cytokrom b visar att en uppdelning är korrekt och placerar arten istället närmare lirorna av släktet Puffinus.[4] Arten lyfts därför ut till ett annat släkte, Pseudobulweria, tillsammans med maskarenpetrell, fijipetrell och newirelandpetrell.

Häckning redigera

Tahitipetrellen häckar i små kolonier.[1] Den placerar sina bon i jordhålor i marken på steniga sluttningar eller i öppen skogsmark och lägger bara ett ägg per häckningstillfälle.[1][5] Häckningssäsongen verkar pågå året runt men i varje fall på Tahiti har man observerat en ökning perioden mars och juli.[6]

Status och hot redigera

Tahitipetrell häckar på flera öar men dess population är trots detta inte så stor, endast 10.000 par, och den minskar dessutom i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad (NT) av IUCN.[1] De främsta hoten utgörs av introducerade däggdjur och lokalt av habitatförstöring på grund av gruvdrift.[1] Den är också känslig för ljusförorening som får främst de flygga ungarna att flyga fel och förolyckas.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] BirdLife International 2012 Pseudobulweria rostrata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 maj 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Bretagnolle, Vincent; Attié, Carole & Pasquet, Eric (1998): Cytochrome-B evidence for validity and phylogenetic relationships of Pseudobulweria and Bulweria (Procellariidae). Auk 115(1): 188-195 PDf fulltext Arkiverad 17 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Villard, P.; Dano, S.; Bretagnolle, V. 2006. Morphometrics and the breeding biology of the Tahiti Petrel Pseudobuleria rostrata. Ibis 148: 285-291.

Externa länkar redigera