Taggfeniga fiskar
överordning av fiskar
Taggfeniga fiskar (Acanthopterygii) är en överordning inom klassen benfiskar som har cirka 13 500 kända arter. De har en taggstråle i bukfenan och oftast också i rygg och analfenan.
| Taggfeniga fiskar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Överordning | Taggfeniga fiskar Acanthopterygii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Acanthopterygii | |
| Auktor | Johnson & Patterson, 1993 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Det vetenskapliga namnet är bildat av de gammalgrekiska orden acantho (tagg) och pterygion (fena).[1]
Kännetecknande för arterna är en rörlig överkäke. De flesta har två ryggfenor och en simblåsa. Överordningens medlemmar hittas i havet och i sötvatten.[2] Ungefär 60 procent av alla fiskar tillhör överordningen. Taggstrålarna är ett skydd mot fiender och ibland finns en giftkörtel vid taggen.[3]
Systematik redigera
De taggfeniga fiskarna delas in i följande ordningar:
- Näbbgäddartade fiskar (Beloniformes)
- Tandkarpartade fiskar (Cyprinodontiformes)
- Silversideartade fiskar (Atheriniformes)
- Glansfiskartade fiskar (Lampridiformes)
- Beryxartade fiskar (Beryciformes)
- Sanktpersfiskartade fiskar (Zeiformes)
- Spiggartade fiskar (Gasterosteiformes)
- Flygsimpeartade fiskar (Dactylopteriformes)
- Sumpålsartade fiskar (Synbranchiformes)
- Kindpansrade fiskar (Scorpaeniformes)
- Abborrartade fiskar (Perciformes)
- Plattfiskar (Pleuronectiformes)
- Blåsfiskartade fiskar (Tetraodontiformes)
Källor redigera
Noter redigera
- ^ ”Acanthopterygii” (på tyska). Lexikon der Biologie. Spektrum Akademischer Verlag. 1999. https://www.spektrum.de/lexikon/biologie/acanthopterygii/387.
- ^ Helfman, Collette, Facey & Bowen (2009). ”Spiny-rayed fishes”. The Diversity of Fishes. ohn Wiley & Sons. sid. 291−292
- ^ ”Acanthopterygii”. University of Edinburgh. 2022. http://www.nhc.ed.ac.uk/index.php?page=493.470.483.482.471.