Administrativ historik
redigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Beateberg, Björkäng, Bäck, Bällefors, Ekeskog, Fredsberg, Fägre, Halna, Hjälstad, Mo, Sveneby, Trästena och Älgarås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Moholms municipalsamhälle inrättades 21 april 1940 och upplöstes vid utgången av 1955.
Töreboda municipalsamhälle inrättades i Björkängs landskommun 9 november 1883, och upplöstes 1909 när Töreboda köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Resterande del av landskommunen införlivades 1939 i köpingskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hova (av de tidigare kommunerna Hova och Älgarås), Moholm (av Beateberg, Bällefors, Ekeskog, Fägre, Hjälstad, Mo, Sveneby och Trästena) samt Undenäs (av Halna och Undenäs). Samtidigt uppgick landskommunerna Bäck och Fredsberg i Töreboda köping.
Töreboda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Töreboda köping, Moholms landskommun samt en del ur Hova landskommun (Älgarås församling) och en del ur Undenäs landskommun (Halna församling).[5]
Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mariestads domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]
Styre och politik
redigera
Kommunfullmäktige
redigera
Presidium 2022–2026
|
Ordförande
|
M
|
Linn Brandström
|
Förste vice ordförande
|
L
|
Gunilla Fransson
|
Andre vice ordförande
|
S
|
Karin Arvidsson
|
Mandatfördelning i Töreboda kommun, valen 1970–2018
redigera
Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1970 | | 14 | | | | 17 | 4 | 1 | 5 | | 41 | 86,9 | |
1973 | 1 | 13 | | | | 16 | 4 | 1 | 6 | | 41 | 89,4 | |
1976 | | 15 | | | | 16 | 3 | | 7 | | 41 | 90,3 | |
1979 | | 15 | | | | 15 | 3 | 1 | 7 | | 41 | 88,5 | |
1982 | 1 | 16 | | | | 13 | 2 | 1 | 8 | | 41 | 88,4 | |
1985 | 1 | 16 | | | | 12 | 3 | 1 | 8 | | 41 | 86,7 | |
1988 | 1 | 16 | 1 | | | 12 | 3 | 1 | 7 | | 41 | 81,9 | |
1991 | 1 | 13 | 1 | | 2 | 11 | 2 | 3 | 8 | | 41 | 82,9 | |
1994 | 2 | 17 | 1 | | | 10 | 1 | 2 | 8 | | 41 | 82,9 | |
1998 | 4 | 13 | 2 | | | 10 | 1 | 3 | 8 | | 41 | 77,02 | |
2002 | 3 | 14 | 1 | | | 10 | 2 | 3 | 8 | | 41 | 74,51 | |
2006 | 2 | 11 | 1 | 1 | | 6 | 1 | 1 | 8 | | 31 | 75,74 | |
2010 | 2 | 12 | 1 | 1 | | 7 | 1 | | 7 | | 31 | 78,66 | |
2014 | 2 | 11 | 1 | 3 | | 6 | 1 | | 7 | | 31 | 82,06 | |
2018 | 2 | 10 | | 4 | | 5 | 1 | | 9 | | 31 | 83,42 | |
2022 | 2 | 9 | | 6 | | 4 | 1 | | 9 | | 31 | 81,35 | |
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnd |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
Valnämnden
|
M
|
Gunnar Welin
|
S
|
Viola Olofsson
|
Ekonomi och infrastruktur
redigera
Kommunen genomkorsas från norr mot sydväst av länsväg 200, i väst-östlig riktning av länsväg 202 och i de södra delarna av länsväg 201. Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av Västra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg. Göta kanal sträcker sig i öst-västlig riktning genom kommunen.
Naturbruksgymnasiet ligger utanför Töreboda och drivs av Västra Götalandsregionen. Skolan har ekologisk inriktning och grundades 1958. Skolan bedriver också vuxenutbildning.
I centrum ligger Kanalskolan med bageri och kockutbildning. Eleverna på Kockutbildningen har till exempel serverat på Nobelfesten. Kanalskolan har också vuxenutbildning. Utbildningen för tunga fordon ligger i Industriområdet.
Befolkningsutveckling
redigera
Kommunen har 9 141 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 231:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Töreboda kommun 1970–2020[8] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1970 | | 10 192 |
1975 | | 10 231 |
1980 | | 10 393 |
1985 | | 10 204 |
1990 | | 10 481 |
1995 | | 10 425 |
2000 | | 9 642 |
2005 | | 9 470 |
2010 | | 9 113 |
2015 | | 9 293 |
2020 | | 9 281 |
Blasonering: I fält av guld en blå stolpe, överlagd med ett par bjälkvis ställda svarta tvillingsträngar.
Kommunvapnet antogs 1973. Det gula symboliserar åkrarna runt kommunen, det blå är Göta kanal som flyter genom samhället och det svarta den korsande västra stambanan över Göta kanal.
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.