Svartstrupig papegojnäbb

asiatisk fågelart

Svartstrupig papegojnäbb[2] (Suthora nipalensis) är en liten asiatisk fågel i familjen papegojnäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Svartstrupig papegojnäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljPapegojnäbbar
Paradoxornithidae
SläkteSuthora
ArtSvartstrupig papegojnäbb
S. nipalensis
Vetenskapligt namn
§ Suthora nipalensis
Auktor(Hodgson, 1837)
Utbredning
Synonymer
Paradoxornis nipalensis

Utbredning och systematik redigera

Svartstrupig papegojnäbb förekommer från Nepal till Vietnam. Den delas in fem grupper med tio underarter, med följande utbredning:[4]

  • nipalensis/crocotius-gruppen
    • Suthora nipalensis garhwalensis – norra Indien (Uttarakhand)
    • Suthora nipalensis nipalensis – centrala Nepal (Katmandu)
  • '’humii/crocotia-gruppen
    • Suthora nipalensis humiiHimalaya i östra Nepal, Sikkim och västra Bhutan
    • Suthora nipalensis crocotia – bergstrakter i sydöstra Tibet och östra Bhutan
  • poliotis/feae-gruppen
    • Suthora nipalensis poliotis – östra Bhutan till Assam, nordöstra Myanmar, sydöstra Tibet, södra Kina (nordvästra Yunnan)
    • Suthora nipalensis feae – bergsskogar i sydöstra Burma (Karenni) och nordvästra Thailand
  • ripponi/patriciae-gruppen
    • Suthora nipalensis partriciae – sydöstra Assam (Mizo Hills)
    • Suthora nipalensis ripponi – norra Burma (Victoriabergen)
  • beaulieu/kamoli-gruppen
    • Suthora nipalensis beaulieu – bergstrakter i norra Laos (Chiang Khwang-provinsen)
    • Suthora nipalensis kamoli - centrala Vietnam (berget Ngoc Linh, Kon Tum)
 
Utbredningsområdet för svartstrupig papegojnäbb.

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Svartstrupig papegojnäbb är en liten (11,5 cm) papegojnäbb med karakteristiskt men varierande utseende. På huvudet syns en mycket liten och svart näbb, svarta längsgående hjässband och en svart strupfläck. Ansiktet är vitt med kort ögonbrynsstreck och mustasch. Ovansidan är varmbrun, på vingarna rostorange med silvergrå och svarta spetsar på vingpennorna.

 
Svartbrynad papegojnäbb i Sikkim, Indien.

Skillnader mellan underarter redigera

De olika underarterna skiljer sig åt i utseende, enligt följande:

  • nipalensis-gruppen: grå hjässa och kinder, rostbeige bröst och flanker
  • humii: rostfärgade örontäckare
  • poliotis-gruppen: rostfärgad hjässa och grå undersida
  • ripponi-gruppen: som nipalensis-gruppen men med rostfärgad hjässa
  • beaulieui-gruppen: svarta örontäckare, rostfärgad hjässa och vitaktig undersida med beige flanker

Läte redigera

Sången består av märkliga, utdragna, mycket ljusa, nasala toner.

Släktskap redigera

Släktestillhörighet redigera

Tidigare inkluderades alla papegojnäbbar förutom större papegojnäbb (Conostoma oemodium) i Paradoxornis. DNA-studier visar dock att större papegojnäbb och den amerikanska arten messmyg (Chamaea fasciata) är inbäddade i släktet.[5] Paradoxornis har därför delats upp i ett antal mindre släkten. Initialt placerades svartstrupig papegojnäbb med släktingar i släktet Sinosuthora, men detta har sedermera inkluderats i Suthora.

Familjetillhörighet redigera

DNA-studier visar att papegojnäbbarna bildar en grupp tillsammans med den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Fulvetta, Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familjen. Enligt sentida studier[6] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.

Levnadssätt redigera

Svartstrupig papegojnäbb förekommer i bambu och annan undervegetation i städsegröna, ek-, rhododendron- eller blandskogar, på Indiska subkontinenten på mellan 1525 och 3300 meters höjd, i Sydostasien 1200-2650. Födan består av små insekter, bambuknoppar och gräsfrön. Den ses ofta i snabbt förflyttande smågrupper med tre till 40 eller fler individer, ofta med andra arter som timalior. Fågeln häckar från mars till juli. Boet är en mycket liten skål av bambulöv och tunt gräs som placeras nära marken i undervegetationen. Den lägger två till fyra ägg. Arten är stannfågel men kan röra sig till lägre liggande områden vid kallt vinterväder.

Status och hot redigera

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig till vanlig.[7]

Referenser redigera

Tryckta källor redigera

  • del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spanien
  • Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 205 

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Suthora nipalensis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 20 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ^ Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192-202.
  6. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera