Svartnackad tärna

fågelart i familjen måsfåglar

Svartnackad tärna[2] (Sterna sumatrana) är en måsfågel som förekommer i tropiska och subtropiska delar av Indiska oceanen och västra Stilla havet.[3]

Svartnackad tärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteSterna
ArtSvartnackad tärna
S. sumatrana
Vetenskapligt namn
§ Sterna sumatrana
AuktorRaffles, 1822

Utseende redigera

Svartnackad tärna är en medelstor, 35 centimeter lång tärna. I fjäderdräkten är den mycket ljus tärna som till skillnad från många av sina närmaste släktingar saknar en svart hätta. Adult fågel i häckningsdräkt är gråvit ovan med svarta ben och näbb, med en svart ögonmask och ett svart band i nacken. Utanför häckningstid är det svarta bandet suddigare.[4]

 
Flygande adult svartnackad tärna i häckningsdräkt.

Läte redigera

Lätet beskrivs som en kort och raspigt "kirit".[5]

Utbredning och systematik redigera

Svartnackad tärna delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Arten har även påträffats utmed östra och södra Afrikas kust, troligen vinddrivna från kolonierna i Seychellerna.[6]

Släktskap redigera

DNA-studier visar att svartnackad tärna troligen är närmast släkt med rosentärna (Sterna dougallii) och vitpannad tärna (Sterna striata).[7]

Ekologi redigera

Fågeln födosöker i atollaguner eller nära land över vågbrytare, men även ute till havs. Den lever främst av småfisk som den jagar genom grunda dyk. Häckningssäsongen varierar efter område. Den häckar oftast i små kolonier om fem till 20 par, men ibland upp till 200 par. Kolonierna är oftast artrena, men kan samhäcka med rosentärna eller tygeltärna.[8]

 
Adult svartnackad tärna med sin unge i Krakatau, Indonesien.
 
Sterna sumatrana

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Världspopulationen har inte uppskattats, men tusentals bon finns genom sydvästra Stilla havet, vilket verka vara artens starkaste fäste. Den har minskat i vattnen kring Malaysia där beståndet är under 2000 par. I Indonesien betraktas svartnackad tärna vara en av de vanligaste sjöfåglarna med upp till 100 par på vardera av cirka 50 häckningslokaler.[8]

Underarten mathewsi är däremot fåtalig, med 125-205 par på sex platser i Seychellerna.[6] I Chagosöarna häckar endast 20-100 par.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Sterna sumatrana Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Stevenson & Fanshawe (2001) Field Guide to the Birds of East Africa: Kenya, Tanzania, Uganda, Rwanda, Burundi, Elsevier Science, ISBN 978-0856610790
  6. ^ [a b] Adam, P.A., Skerrett, A. & Rocamora, G. (2009) First confirmed breeding record of Black-naped Tern Sterna sumatrana from St François Atoll and a new population estimate for Seychelles and the Afrotropical region. Bull. Afr. Bird Club 16(1): 78–82.
  7. ^ Bridge, E.S., A.W. Jones, and A.J. Baker (2005), A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution, Mol. Phylogenet. Evol. 35, 459-469.
  8. ^ [a b] Gochfeld, M., Burger, J. & Garcia, E.F.J. (2018). Black-naped Tern (Sterna sumatrana). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54023 1 maj 2018).

Externa länkar redigera