Svartgumpad trupial

fågelart i Centralamerika

Svartgumpad trupial[2] (Icterus wagleri) är en fågel i familjen trupialer som förekommer i Centralamerika.[3]

Svartgumpad trupial
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrupialer
Icteridae
SläkteIcterus
ArtSvartgumpad trupial
I. wagleri
Vetenskapligt namn
§ Icterus wagleri
AuktorSclater, 1857
Utbredning


Utseende och läte redigera

Svartgumpad trupial är en 20,5–23 cm lång praktfull fågel. Ovansidan är mestadels svart, inklusive huvud och nacke, liksom undergumpen som gett arten dess namn. På undersidan och mindre vingtäckarna är den orangegul. Näbben är relativt lång och något nedåtböjd. Könen är lika. Sången är inte särskilt musikalisk, en blandning av snabba melodier, kvitter samt nasala eller raspiga toner. Bland lätena hörs nasala "nye".[4]

 

Utbredning och systematik redigera

Svartgumpad trupial delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Vissa bestånd flyttar vintertid till låglänta områden vid Stillahavskusten. Arten har tillfälligt påträffats i södra USA, med fynd av nominatformen i Texas och castaneopectus i Arizona.[4]

Levnadssätt redigera

Svartgumpad trupial föredrar buskiga skogsmarker och halvöppna områden med höga häckar av blommande träd. Den kan också ses i kokosplantage utmed Stillahavskusten. Arten påträffas vanligen i par och lika mycket för sig som tillsammans med andra trupialer. Födan består av insekter och andra leddjur, men även frukt och nektar.[4]

Häckning redigera

Fågeln häckar från juni till juli i södra Mexiko, i El Salvador från maj. Fågeln är troligen monogam och häckar enstaka, det vill säga inte i kolonier. Boet är en grund vagga vävd av växtfibrer som hängs lågt eller medelhögt i ett träd, ibland fastvävt på undersidan av ett palm- eller bananblad. I boet lägger den tre till fyra gräddvita ägg med mörkbruna och gulaktiga fläckar. Efter 34 dagar är ungarna flygga. Boet parasiteras ibland av bronskostare.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 500 000 till fem miljoner vuxna individer.[5]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johann Georg Wagler (1800-1832), tysk herpetolog och systematiker.[6]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Icterus wagleri . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Fraga, R. (2020). Black-vented Oriole (Icterus wagleri), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bkvori.01
  5. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera