Svart bivråk

fågelart bland hökfåglarna

Svart bivråk[2] (Henicopernis infuscatus) är en hotad fågel i familjen hökar.[3] Den förekommer enbart på en enda ö i Bismarckarkipelagen utanför Nya Guinea.

Svart bivråk
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteHenicopernis
ArtSvart bivråk
H. infuscatus
Vetenskapligt namn
§ Henicopernis infuscatus
AuktorGurney, 1882

Utseende och läten redigera

Svart bivråk är en stor (50 cm) och kraftigt bandad rovfågel. I flykten syns lång stjärt och långa vingar med karakteristiskt utbuktande armpennor och breda vingspetsar. Fjäderdräkten är nästan helt svart med tydliga vita band på ving- och stjärtpennorna. Lätet består av en accelererande serie pipande och uppåtböjda toner.[1]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer enbart på ön Niu Briten (New Britain) i Bismarckarkipelagen tillhörande Papua Nya Guinea.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt redigera

Arten ses vanligen glida över bergsbelägen urskog upp till 1300 meters höjd.[1] Få fynd finns från avverkad skog, men dess habitatkrav är dåligt kända.[4] Den tros födosöka liknande långstjärtad bivråk (Henicopernis longicauda) som jagar ovan eller inne i trädkronorna på jakt efter leddjur, ödlor, fåglar och fågelägg.[5]

Status och hot redigera

Svart bivråk har en liten världspopulation, bestående av uppskattningsvis mellan 6.000 och 15.000 vuxna individer. Den tros också ha påverkats negativt av skogsavverkningar, till viss del för att bereda plats för palmoljeodlingar. Under senare år har dock avverkningarna avtagit. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Henicopernis infuscatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Dutson, G. 2011. Birds of Melanesia: Bismarcks, Solomons, Vanuatu and New Caledonia. Christopher Helm, London.
  5. ^ Coates, B. J. 1985. The birds of Papua New Guinea, 1: non-passerines. Dove, Alderley, Australia.

Externa länkar redigera