Strausberg

	Strausberg
	Stad
	Flygfotografi över Strausbergs innerstad och Straussee
	Stadsvapen
	Stadsvapen
	Slogan: Die Grüne Stadt am See (Den gröna staden vid sjön)
Land	Tyskland
Förbundsland	Brandenburg
Kreis	Märkisch-Oderland
Höjdläge	94 m ö.h.
Koordinater	52°35′N 13°54′Ö / 52.583°N 13.900°Ö
Yta	67,94 km² (2017-12-31)
Folkmängd	27 344 (2022-12-31)
Befolkningstäthet	402 inv./km²
Borgmästare	Elke Stadeler
Postnummer	15344
Riktnummer	(+49) 03341
Kommunkod	12 0 64 472
Geonames	6550616
OSM-karta	1332939
	Strausbergs läge i Landkreis Märkisch-Oderland, Brandenburg. Strausbergs läge i Landkreis Märkisch-Oderland, Brandenburg.
	Webbplats: Strausberg

Ej att förväxla med stadsdelen Straussberg (tyska: Straußberg) i Sondershausen, Thüringen.

Strausberg är en stad i Tyskland, belägen i länet Landkreis Märkisch-Oderland i förbundslandet Brandenburg. Staden ligger i östra delen av Storstadsregionen Berlin-Brandenburg, omkring 30 km öster om centrala Berlin. Orten är säte för Tysklands arméledning och var tidigare säte för Östtysklands arméledning.

Geografi redigera

Strausberg ligger på Barnimplatån nordost om Berlin i ett sjö- och skogrikt landskap, format under den senaste istiden. Väster om staden finns två tunneldalar som bildar långsmala sjösystem i nord-sydlig riktning.

Stadens centrum ligger på den östra stranden av sjön Straussee, och hela tätortsbebyggelsen bildar ett långsmalt, omkring 3 km brett och 15 km långt band från de norra förorterna till järnvägsstationen söder om staden. Delar av stadsdelen Hohenstein tillhör naturreservatet Naturpark Märkische Schweiz.

Administrativ indelning redigera

Strausberg indelas i stadsdelarna

Strausberg (i väst) och
Gladowshöhe (i öst)
Hohenstein (i öst)
Ruhlsdorf (i öst)

Angränsande kommuner redigera

Strausberg gränsar till

västerut och norrut: staden Altlandsberg
åt nordost: Oberbarnim
österut: staden Buckow
österut: Garzau-Garzin
åt sydost: Rehfelde
söderut: Rüdersdorf bei Berlin
åt sydväst: Petershagen/Eggersdorf

Historia redigera

Stadens grundande och medeltidshistoria redigera

Stadsmuren

Mariakyrkan

De tidigaste arkeologiska spåren av bosättningar i området härrör från bronsåldern och från omkring år 600 till år 1200 bodde västslaver i området.

En borg byggdes intill Straussee omkring 1225, och en bosättning och marknad vid nuvarande Lindenplatz uppstod vid denna tid. 1240 fick staden stadsrättigheter, och omkring 1254 uppfördes stadsmuren, som fortfarande är delvis bevarad. Muren var ursprungligen 1600 meter lång och byggdes av stenblock, med 24 Wikhäuser (utskjutande försvarsbyggnader i trä).

Stadens äldsta byggnad, Mariakyrkan, härstammar i sina äldsta delar också från mitten av 1200-talet. Den är en av de största bevarade 1200-talskyrkorna i Brandenburg och utgör idag stadens protestantiska församlingskyrka, tillika stadens högsta byggnadsverk. Kyrkan är uppförd i sten, i form av en treskeppig basilika i tidig gotisk stil.

Markgreven Otto III av Brandenburg grundade 1252 ett dominikankloster i Strausberg, där han också 1267 begravdes.

Vid Lindenplatz fanns den medeltida Nikolaikyrkan, som revs 1772. Utanför staden vid dagens Lustgarten fanns en spetälskekoloni och ett pesthospital, samt Georgskapellet och en kyrkogård.

Det första rådhuset uppfördes 1339. Digerdöden härjade i staden 1348, i samband med att staden ockuperades av Pommern och pretendenten till markgrevskapets krona, den "falske Valdemar". I samband med detta förlorade staden sin rättigheter och egendom, och återfick dessa först 1354 av markgreven och hertigen Ludvig V av Bayern, då den falske Valdemar avslöjats.

Åren 1393 till 1399 ingick staden ett försvarsförbund med flera närbelägna städer för att skydda sig från plundringar av rovriddare. I samband med husiternas fälttåg 1432 stormades staden och förstördes delvis.

Från reformationen till Napoleonkrigen redigera

Gamla rådhuset, uppfört 1819-1825. Byggnaden används idag bland annat som vigsellokal.

Reformationens införande ledde 1541 till dominikanklostrets upplösning och konfiskering av klostrets egendom av kurfursten. Mellan 1549 och 1598 härjade pesten flera gånger i staden, och bland de hundratals dödsoffren i staden fanns även historikern Andreas Angelus, stadens kyrkoherde.

Under trettioåriga kriget besökte härföraren Wallenstein Strausberg vid ett flertal tillfällen 1626-1627. 1631 blev staden mönstringsplats för den svenska armén. Den 12 november 1633 erövrades och plundrades staden svårt av kejserliga trupper, och 1638 hade staden endast 32 bofasta familjer. 1643 uppmanades andra städer i Brandenburg av kurfursten Fredrik Vilhelm I att skänka hjälp till Strausberg, för att hindra staden från att helt överges. Sedan 1714 är staden garnisonsstad, och här stationerades med tiden flera kompanier från det preussiska 23:e infanteriregementet.

Klosterbyggnaden omvandlades 1772 till stadens skola, och 1792 byggdes ett fattighus på platsen.

Det medeltida rådhuset revs 1805. På grund av Napoleonkrigen, då trupper från Strausberg deltog, försenades nybyggnationen av rådhuset till 1820. 1809 valdes stadens första stadsfullmäktige, som i sin tur valde borgmästaren och stadens styrande råd. Den judiska församlingen, vars historia i staden går tillbaka till 1300-talet, lät 1817 uppföra en synagoga.

Industrialiseringen redigera

Eldriven färja vid Straussee.

År 1867 öppnades Strausbergs järnvägsstation, på den preussiska östra stambanan från Berlin mot Küstrin och vidare mot Königsberg. Stadens postkontor uppfördes 1890. År 1893 öppnades en smalspårig järnväg genom Strausberg som anslöt till stadens järnvägsstation. Sedan 1894 finns en färja över Straussee, som drivs elektriskt med en fritt upphängd kontaktledning sedan 1914.

Under början av 1900-talet uppfördes flera skolor och stadens folkbibliotek. Hembygdsmuseet grundades 1908. År 1921 elektrifierades stadsbanan genom staden och omvandlades till elektrisk spårväg. Den 27 juni 1922 genomfördes en generalstrejk i Strausberg, med anledning av mordet på utrikesministern Walther Rathenau.

Under Nazityskland 1933-1945 redigera

1938 förstördes stadens synagoga och judiska kyrkogård av nazister i samband med Kristallnatten. Staden fick under 1930-talet en rustningsindustri, och 1935 öppnades en ammunitionsfabrik, där tvångsarbetare tillhörande koncentrationslägret Sachsenhausen arbetade från 1941 under andra världskriget. Luftwaffe anlade 1935 ett flygfält 2 km öster om staden, som blev flygflottilj 1939. I samband med Slaget om Berlin 1945 flydde större delen av stadens befolkning dagarna 19-20 april undan den framryckande Röda armén, och staden ockuperades 21 april. Majoriteten av stadens befolkning återvände under de följande månaderna.

Sovjetisk ockupation och DDR-epoken 1945-1990 redigera

Den 31 oktober 1948 invigdes den förlängda sträckningen för Berlins pendeltåg till Strausbergs station, och 1955-56 förlängdes sträckan ytterligare till stationen Strausberg Nord och byggdes om till drift med strömskena.

År 1952 blev staden residensstad i den nybildade Kreis Strausberg i Bezirk Frankfurt (Oder) i DDR. Från 1954 var Kasernierten Volkspolizei, föregångaren till Östtysklands försvarsministerium, förlagd till Struzberg-kasernerna i norra Strausberg, och omvandlades 1956 till Ministerium für Nationale Verteidigung, MfNV, generalstaben och ledningen för Nationale Volksarmee. Från 1957 var även Östtysklands luftförsvarsledning stationerad vid Barnim-kasernerna söder om staden.

Under 1960-talet påbörjades det statliga bostadsbyggnadsprogrammet i Strausberg. I november 1989 demonstrerade omkring 15 000 personer i Strausberg för demokratiska rättigheter, i samband med den fredliga revolutionen.

Sedan Tysklands återförening 1990- redigera

Flygfältet och Strutzberg-kasernområdet norr om staden.

Strausberg blev från 1993 en del av den nybildade Landkreis Märkisch-Oderland. 1995 införlivades byarna Hohenstein, Ruhlsdorf und Gladowshöhe med staden.

Efter MfNV:s upplösning och de sovjetiska truppernas uttåg från Strausberg under början av 1990-talet förlades flera enheter från Bundeswehr till staden, bland annat Akademin för information och kommunikation samt flera administrativa enheter inom personaladministration och personalvård.

Stadens centrum och historiska byggnader har sedan 1990-talet genomgått övergripande renovering, och även stadens centrala shoppingstråk, Grosse Strasse, har givits en ansiktslyftning.

Strausbergs flygfält avmilitariserades 1992 och används sedan dess för civilt privat- och sportflyg. Här invigdes även 2008 ett museum över ortens flyghistoria.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutveckling inom kommunens nuvarande gränser sedan 1875. Streckad linje markerar jämförelse med tillväxttakten inom det nuvarande förbundslandet Brandenburgs gränser.

Strausberg:
Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränser^[4]

År	Invånare
1875	5 880
1890	7 042
1910	8 568
1925	9 686
1933	10 764
1939	12 140
1946	10 154
1950	11 040
1964	18 168
1971	19 905

År	Invånare
1981	24 917
1985	27 531
1989	28 919
1990	28 977
1991	28 541
1992	28 464
1993	27 987
1994	27 434
1995	27 312
1996	26 864

År	Invånare
1997	26 616
1998	26 455
1999	26 370
2000	26 221
2001	26 512
2002	26 629
2003	26 644
2004	26 593
2005	26 533
2006	26 402

År	Invånare
2007	26 347
2008	26 229
2009	26 221
2010	26 206
2011	25 611
2012	25 594
2013	25 744
2014	25 946
2015	26 213
2016	26 387

År	Invånare
2017	26 522
2018	26 587
2019	26 853
2020	26 939

Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons.^[5].

Näringsliv redigera

Offentlig sektor redigera

Stadens viktigaste arbetsgivare är Bundeswehr, med omkring 3000 anställda och 17 olika administrativa enheter. Antalet anställda i staden planeras genom omstruktureringar minska till omkring 2200. I staden finns även flera regionala och lokala myndigheter.

Privat näringsliv redigera

Stadens näringsliv är i övrigt småskaligt och koncentrerat inom tjänste-, hantverks- och handelssektorn. I anslutning till ortens flygfält finns en fabrik för motoriserat segelflyg, Stemme AG.

Idrott redigera

Stadens främsta fotbollsklubb är FC Strausberg, som spelar i Oberliga Nordost, 5:e högsta divisionen i Tyskland.

Kommunikationer redigera

Spårbunden trafik redigera

Spårvagn av Flexity-typ i Strausberg, 2022

Strausbergs järnvägsstation, Bahnhof Strausberg, ligger vid järnvägen Berlin - Kostrzyn nad Odrą, omkring 6 km söder om innerstaden. Stationen trafikeras av regionaltrafik i regi av Niederbarnimer Eisenbahn på linje RB 26 mot Berlin-Lichtenberg och över den polska gränsen till Kostrzyn nad Odrą.

Strausbergs spårväg består av linje 89 och sammanbinder de nordliga delarna av orten och centrum med Strausbergs järnvägsstation söder om staden, med en längd på 6,1 km. Vid Strausbergs station kan man bl.a. byta till Berlins pendeltåg.

Sedan åren 1948-1955, då pendeltågslinjen byggdes ut norrut från Strausbergs station, är Strausberg Nord slutstation för Berlins pendeltåg, linje S5. Andra pendeltågsstationer i Strausberg är Strausberg, Strausberg Hegermühle och Strausberg Stadt.

Vägar redigera

Inga större federala vägar passerar genom kommunen. Närmaste motorväg är Berlins ringmotorväg A 10, via avfarterna Berlin-Marzahn eller Berlin-Hellersdorf utanför Berlin. Förbundsvägar i närområdet är B 1/B 5 (mot Berlin och Müncheberg), B 158 (Berlin-Angermünde) och B 168 (Eberswalde-Cottbus).

Kända ortsbor redigera

Andreas Angelus, (1561-1598), präst och historiker.
Paul Max Bertschy, (1840-1911), arkitekt, verksam i Baltikum.
Hugo Distler, (1908-1942), kompositör och kyrkomusiker, bosatt i Strausberg från 1940 till sin död 1942.
Sigmund Jähn, (1937-2019), östtysk kosmonaut och stridspilot, förste tysk i rymden.
Jonas Kern (född 1946), författare.
Alexander Seidel (född 1976), countertenor och dirigent.