Storstrecksfältet är ett malmfält i Hofors kommun i Gästrikland, med flera numera nedlagda järngruvor och kalkbrott.[1] Fältet, vilket är en del av Hofors-Torsåkers malmtrakt och malmen utgörs av magnetit.[2] Storstrecksfältet innefattade Afzegruvan, Edskegruvan, Forsbackagruvan, Isaksgruvan, Sjöströmsgruvan, Storstreckgruvan och Sänkmossegruvan,[3] där Afzegruvan (Afzemalmen), Edskegruvan (Edskemalmen) och – framförallt – Storstrecksgruvan (Margaretagruvan) var de huvudsakliga, och även förbundna med varandra.[4] Numera ägs fältet av Wiking Mineral.[3]

Storstrecksgruvan 1939

Storstrecksgruvan, Edskemalmen och Afzemalmen redigera

Storstrecksgruvan, Edskemalmen och Afzemalmen ägdes av SKF för att förse Hofors bruk med järnmalm. Brytningen av malm däri började på 1850-talet i liten skala,[5] och upphörde 1962.[1] Under slutet av brytningen togs samtlig malm från de tre gruvorna upp genom Storstrecksgruvans schakt.[2] De tre gruvorna beräknas ha en sammanlagd utbruten volym på 204 000 m³.[4]

Isaksgruvan redigera

Under arbetet med att driva en ort på 100-metersnivån under Isaksgruvan (Isaksmalmen) i början av 1960-talet återfanns en fyndighet av bly, zink och silver, vilken undersöktes men inte kom till brytning. 1980 beslöt dock AB Statsgruvor, som då ägde fältet, att genomföra provbrytning för att sedan anrika malmen i Stollberg. Då såväl malm som verksamhet i Stollberg lades ner i början av 1980-talet kunde planerna aldrig genomföras.[3]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Boström, Helene (2008). Förorenade områden i Gävleborgs län: inventering av branschen, gruva och upplag. Rapport / Länsstyrelsen Gävleborg, 0284-5954 ; 2008:7. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg. Libris 11644600. http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1163981/FULLTEXT01.pdf 
  2. ^ [a b] Kompendium i tillämpad geologi.. Luleå: Norrlandsfonden. 1976. sid. 5:76. Libris 322037 
  3. ^ [a b c] ”ÅRSREDOVISNING 2006 WIKING MINERAL AB - PDF”. https://docplayer.se/23535385-Arsredovisning-2006-wiking-mineral-ab.html. Läst 22 januari 2019. 
  4. ^ [a b] Forselles, Torgny af; Windelhed Kjell (1982). Gruvor som värmelager: inventering i Syd- och Mellansverige. Rapport / Byggforskningsrådet, 0349-3296 ; 1982:97. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7417136. ISBN 91-540-3772-7. https://core.ac.uk/download/pdf/43564836.pdf 
  5. ^ Viiperi, Seppo. ”Hofors Bruk – Storstrecksgruvan”. http://www.bygdeband.se/plats/201213/sverige/gavleborgs-lan/hofors/hofors/hofors-bruk/hofors-bruk-storstrecksgruvan/. Läst 29 januari 2019.