Stentoftenstenen
Stentoftenstenen, med signum DR 357, är en runsten i Sölvesborgs stad, Listers härad i Blekinge. Stenen påträffades 1823 på Sölvesborgs slotts ägor nära Sölvesborgsviken.[1] Nu är den placerad i Sölvesborgs kyrkas vapenhus. Utanför kyrkan står runstenen Sölvesborgsstenen, DR 356, som även den är flyttad hit.[2]
Stentoftenstenen  | |
 | |
| Signum | DR 357 |
|---|---|
| RAÄ-nr | Sölvesborg 14:1(3) |
| Område | Blekinge |
| Placering | Sölvesborgs kyrkas vapenhus |
| Koordinater | 56°03′43″N 14°36′35″Ö / 56.06201°N 14.60971°Ö |
| Tillkomsttid | ca 500-700 e.Kr |
Stenen stod länge i en kåltäppa som tillhörde Sölvesborgs slott, på en stenlagd markbit som hette Stentoften, helt nära den gamla borgruinen. Den var omgärdad av fem större skarpkantade stenar som bildade en femkant runt den.[1] Därefter flyttades stenen till kyrkans vapenhus och fastsattes vid väggen.[3]
Inskriften är ristad med den urnordiska futharkens runor och texten löper nerifrån och upp i sex rader, varav de tre sista böjer sig i en båge utmed stenens avrundade topp. Budskapet är en förbannelseformel.[4] Stenen kan dateras till tiden mellan år 500 - 700 e.Kr[1] och den översatta inskriften följer nedan:
Inskriften redigera
Translitterering av runraden:
- §AP niuhAborumz ¶ niuhagestumz ¶ hAþuwolAfz gAf j ¶ hAriwolAfz (m)A--u snuh-e ¶ hidez runono fe(l)(A)h ekA hed¶erA
§AQ niu hAborumz ¶ niu hagestumz ¶ hAþuwolAfz gAf j ¶ hAriwolAfz (m)A--u snuh-e ¶ hidez runono fe(l)(A)h ekA hed¶erA
§B ginoronoz
§C herAmAlAsAz ¶ ArAgeu we(l)Aduds←→sA þAt
§D bAriutiþ[5]
Normalisering till urnordiska:
- §AP <niuha>borumz <niuha>gestumz Haþuwulfz gaf j[ar], Hariwulfz ... ... haidiz runono, felh eka hedra
§AQ niu habrumz, niu hangistumz Haþuwulfz gaf j[ar], Hariwulfz ... ... haidiz runono, felh eka hedra
§B ginnurunoz.
§C Hermalausaz argiu, Weladauþs, sa þat
§D briutiþ.[5]
Översättning till nusvenska:
- Åt Niuha-borna, åt Niuha-gästerna gav Haduwulf (Halfr) äring. Hariwulf (Härjolf), sonen, snodde (detta). Detta är runornas hemlighet. Jag dolde här maktrunor. Rolös för perversitet, svekdöd, [vare] den detta bryter.
Den första raden (A) har två något olika tolkningar, märkta P och Q. Texter inom taggar '< >', avser upplöst chiffer.[6]
Niuha antas vara landet, förmodligen Lister, vars allra yttersta udde Nogersund (Noger-Nioha), kan vara den plats där man tror att norrmän klev i land och bosatte sig under folkvandringstiden.
Se även redigera
Källor redigera
- 100 Svenska Runinskrifter, Åke Ohlmarks, sid 214, Bokförlaget Plus,1978, ISBN 91-7406-110-0
- Runinskrifter i Sverige, Sven B F Jansson, sid 26, Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1984, ISBN 91-20-07030-6
Fotnoter redigera
- ^ [a b c] ”Runstenarna vid Sölvesborgs kyrka”. fotevikens museum. http://www.fotevikensmuseum.se/sweden/blekinge/solves/solve.htm. Läst 30 mars 2016.
- ^ ”Runinskrifter.net – DR 356”. www.runinskrifter.net. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200810012809/https://www.runinskrifter.net/signum/DR/356. Läst 18 september 2019.
- ^ 100 Svenska Runinskrifter, Åke Ohlmarks, sid 214, Bokförlaget Plus,1978, ISBN 91-7406-110-0
- ^ Runinskrifter i Sverige, Sven B F Jansson, sid 26, Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1984, ISBN 91-20-07030-6
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, DR 357 $U, 2014
- ^ Rundata för Windows 3:0: Hjälp för Rundata för Windows: Specialtecken