Stenpiplärka

fågelart i familjen ärlor
För arten Anthus crenatus, se kopjepiplärka.

Stenpiplärka[1] (Anthus japonicus) är en liten oansenlig brunaktig piplärka i familjen ärlor. Den och amerikansk piplärka (A. rubescens) behandlades fram till 2024 som en och samma art, då under namnet hedpiplärka, vilket i stor utsräckning görs fortfarande.

Stenpiplärka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljÄrlor
Motacillidae
SläktePiplärkor
Anthus
ArtStenpiplärka
A. japonicus
Vetenskapligt namn
§ Anthus japonicus
AuktorTemminck & Schlegel, 1847

Utseende och läte redigera

Stenpiplärkan är 15–16 cm med fint streckad gråbrunaktig översida och mörka ben och näbb. Den har vit undersida med relativt kraftig svart streckning på bröstet och en rödaktig ton på benen.[2][3] Dess lockläte är ett lite gnissligt "psipp" som påminner om ängspiplärkans lock och yttras ofta enstaka.[3]

Utbredning och systematik redigera

Stenpiplärkan är en flyttfågel som häckar i östra Sibirien öster om Bajkalsjön, inklusive Japan. Den övervintrar från Pakistan och österut genom Indien, södra Kina och till Sydostasien så långt som till Myanmar. Vissa övervintrar så långt norrut som Yunnan och Japan. Arten är monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Förekomst utanför utbredningsområdet redigera

Stenpiplärka har sällsynt påträffats under hösten i Östeuropa. I Sverige har den påträffats vid tre tillfällen, det första 1996 i halländska Träslövsläge. Ytterligare ett fynd finns av en obestämd amerikansk piplärka eller stenpiplärka.[4]

Släktskap redigera

Stenpiplärka och amerikansk piplärka (A. rubescens) behandlades tidigare som en och samma art, då under namnet hedpiplärka (A. rubescens), vilket i stor utsräckning görs fortfarande.[5][6] Birdlife Sveriges taxonomikommitté delade dock februari 2024 upp hedpiplärkan i två olika arter baserat på skillnader i genetik, läten och utseende.[1] En studie från 2023 visar att de båda uppvisar både genetiska och lätesmässiga skillnader i paritet med andra närbesläktade piplärkor.[7] Längre tillbaka behandlades den tillsammans med de närbesläktade taxonen skärpiplärka och vattenpiplärka som underarter av samma art. Genetiska studier också att de faktiskt inte är varandras närmaste släktingar, där hedpiplärkan är systerart till en grupp bestående av visserligen vattenpiplärka och skärpiplärka, men även ängspiplärkan.[8]

Status och hot redigera

IUCN erkänner inte stenpiplärka som art, varför dess hotstatus inte bedömts.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Jirle, E., Asplund, G., Lagerqvist, M., Stervander, M. (2024). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport14-2024.pdf. Läst 13 februari 2024. 
  2. ^ Alström, Per & Mild, Krister (1996): The identification of Rock, Water and Buff-bellied Pipits. Alula 2(4): 161–175.
  3. ^ [a b] Svensson, L., Mullarney, K., Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Stockholm, Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9
  4. ^ Hedpiplärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi :  10.14344/IOC.ML.14.1.
  6. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  7. ^ Doniol-Valcroze, P., Coifard, P., Alström, P., Robb, M., Dufour, P. och Crochet, P.-A. 2023. Molecular and acoustic evidence support the species status of Anthus rubescens rubescens and Anthus [rubescens] japonicus (Passeriformes: Motacillidae). Zootaxa 5343: 173–192.
  8. ^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt (2015a), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.