Stanislas Jean, chevalier de Boufflers, född 31 maj 1738 i Nancy, död 18 januari 1815 i Paris, var en fransk skald. Han var son till markis Louis Francois de Boufflers och Marie Françoise Catherine de Beauvau-Craon.

Stanislas de Boufflers
Född31 maj 1738[1][2][3]
Nancy[4]
Död18 januari 1815[1][5] ​eller ​19 januari 1815[6]
Paris[7]
BegravdPère-Lachaise[8] och Grave of Boufflers
Medborgare iFrankrike[9]
SysselsättningPoet, målare[7], tecknare[7], gravör[7], muntlig berättare[6], filosof, encyklopedist, författare[10], politiker
Befattning
Kolonialguvernör för Franska Senegal
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
Stol nummer 9 i Franska akademien (1788–1815)[11]
FöräldrarLouis François de Boufflers-Remiencourt
Marie Françoise Catherine de Beauvau-Craon
SläktingarLouis-François de Boufflers
Redigera Wikidata

Boufflers var 1785–88 guvernör över Senegal, valdes 1789 till ledamot av riksständerna, men emigrerade 1792 och återvände först 1800. Han blev 1804 medlem av Institut de France och dog som konservator vid "Bibliothèque mazarine". Hans dikter, som nästan alla bär vittne om den lättsinniga andan under Ludvig XV:s tidsålder, utkom samlade 1817 under titeln Œuvres complètes. Mest bekant blev han genom berättelsen La reine de Golconde (1761), sedan bearbetad till opera. Han invaldes 1789 som utländsk ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Stanislas, Jean De Boufflers, 13497, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Stanislas de Boufflers, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ International Music Score Library Project, Stanislas de Boufflers, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 17 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ RKDartists, Marquis de Boufflers, Stanislas Jean, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] RKDartists, läs online, läst: 28 juli 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ François-Marie Marchant de Beaumont, Manuel et itinéraire du curieux dans le cimetière du Père la Chaise, 1828, s. 123.[källa från Wikidata]
  9. ^ RKDartists, läs online, läst: 7 juli 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Franska akademien, läs online, läst: 31 maj 2022.[källa från Wikidata]