Ständestaat

regim i Österrike åren 1934–1938

Ständestaat, ståndsstaten, är den auktoritära statsform som rådde i Österrike åren 1934–1938, då landet i praktiken blev en enpartistat ledd av klerikal-fascistiska Fosterländska fronten. Propagandakonceptet Ständestaat, förespråkades av ledande politiker som Engelbert Dollfuss och Kurt Schuschnigg, och utgjorde ett auktoritärt system med ultrakonservativ romersk-katolsk prägel.

Ständestaat

1934–1938
Flagga Vapen
Nationalsång: 'Sei gesegnet ohne Ende följd av Lied der Jugend'
Huvudstad Wien
Språk Tyska


Bildades 1 maj 1934
 – bildades genom Majkonstitutionen 1934
Upphörde 13 mars 1938
 – upphörde genom Anschluss
Valuta Österrikisk schilling

Historia redigera

Huvudartikel: Austrofascism

Under 1890-talet hade grundarna av Kristligt-sociala partiet, bland dem Karl von Vogelsang och Wiens borgmästare Karl Lueger, utvecklat antiliberala tendenser, främst ur ekonomiskt perspektiv där man framhävde utarmningen av arbetatrklassen och lägre medelklassen. Starkt influerade av tanken med katolsk sociallära, agiterade man mot den österrikiska arbetarrörelsen, ledd av Österrikes socialdemokratiska parti, och spred även antisemitiska åsikter.

Ledare för Ständestaat redigera

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 april 2012.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia, 10 april 2012.