Sotstrandskata[2] (Haematopus fuliginosus) är en fågel i familjen strandskator inom ordningen vadarfåglar.[3] Den förekommer i Australien. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Sotstrandskata
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljStrandskator
Haematopodidae
SläkteHaematopus
ArtSotstrandskata
H. fuliginosus
Vetenskapligt namn
§ Haematopus fuliginosus
AuktorGould, 1845

Utseende redigera

Sotstrandskatan är en helsvart strandskata, 42–52 centimeter med rött öga, röd ögonring och näbb och rosa ben.[4] Den är kraftigast av alla strandskator med en vikt på upp till knappt ett kilogram[5] och den art där storleksskillnaden mellan könen är störst[6]; honan är både större och tyngre samt har längre och tunnare näbb.[7] Underarten ophthalmicus är mindre än nominatformen och har gulare ögonring.[7]

Ungfåglar har gråbruna ben, brun spets på näbben, generellt brunare fjäderdräkt samt bruna ögon.[8] Under andra året blir ögon, ben och näbb rödaktiga.[4]

 

Utbredning och systematik redigera

Sotstrandskata förekommer längs kusten och på öar i Australien och delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Underarten ophthalmicus kan möjligen utgöra en egen art och föreslås undersökas närmare.[9]

Levnadssätt redigera

Sotstrandskatan förekommer på klippiga stränder där den alltid födosöker i tidvattenszonen. Födan skiljer sig till stor del åt mellan könen. Honan intar mjukare föda som hon kan svälja hel, som fisk, blåsmaneter samt olika maskliknande varelser som sjöpungen Pyura stolonifera. Hanen däremot koncentrerar sig på musslor, sjöborrar, turbinsnäckor och båtsnäckan Nerita atramentosa.[6]

Fågeln lägger två till tre ägg i en klippskreva eller hålighet, ofta på en ö eller ett mer högbelänt ställe där föräldrarna kan ha utkik.[10]

 
Sotstrandskatans bo med ägg i New South Wales.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stabil populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Fågeln är dock fåtalig, med endast totalt 11.500 individer, varav 4.000 av nominatformen och 7.500 av ophthalmicus.[4] Den betraktas som vanlig runt Tasmanien och öarna i Bass sund,[11] men anses sällsynt i South Australia och Queensland, nära hotad i Victoria och starkt hotad i New South Wales.[12]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Haematopus fuliginosus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Andrew Geering; Lindsay Agnew; Sandra Harding (2007). Shorebirds of Australia. Collingwood, Victoria: Csiro Publishing. ISBN 0643103007. https://books.google.com/?id=Mug1l_45OzMC&pg=PT195&lpg=PT195&dq=haematopus+fuliginosus#v=onepage&q=haematopus%20fuliginosus&f=false 
  5. ^ John B. Dunning Jr. (1992). CRC Handbook of Avian Body Masses. CRC Press. sid. 98. ISBN 978-0-8493-4258-5. https://books.google.com/?id=TcnOTPILlcEC&pg=PA98&lpg=PA98&dq=haematopus+fuliginosus#v=onepage&q=haematopus%20fuliginosus&f=false 
  6. ^ [a b] Aplin, Lucy Margaret; Cockburn, Andrew (2012). ”Ecological Selection and Sexual Dimorphism in the Sooty Oystercatcher, Haematopus fuliginosus”. Austral Ecology 37 (2): sid. 248–57. doi:10.1111/j.1442-9993.2011.02263.x. 
  7. ^ [a b] Hansen, B. D.; Minton, C. D. T.; Jessop, R.; Collins, P. (2009). ”Biometrics, sexing criteria, age-structure and moult of Sooty Oystercatchers in south-eastern and north-western Australia”. Emu 109: sid. 25. doi:10.1071/MU07045. 
  8. ^ South Coast Shorebird Recovery Program. ”Sooty Oystercatcher”. Threatened Species Information. NSW National Parks and Wildlife Service (NPWS). Arkiverad från originalet den 25 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140125181858/http://southcoastshorebirds.com.au/shorebird_downloads/factsheets/Sooty%20Oystercatcher%20fact%20sheet.pdf. Läst 2 september 2012.  Arkiverad 25 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140125181858/http://www.southcoastshorebirds.com.au/shorebird_downloads/factsheets/Sooty%20Oystercatcher%20fact%20sheet.pdf. Läst 9 december 2017. 
  9. ^ Christidis, Les; Boles, Walter E. (2008). Systematics and Taxonomy of Australian Birds. Canberra: CSIRO Publishing. sid. 131. ISBN 978-0-643-06511-6. https://books.google.com/?id=klm159tsD-oC&pg=PA131&lpg=PA131&dq=haematopus+fuliginosus#v=onepage&q=haematopus%20fuliginosus&f=false 
  10. ^ * Beruldsen, Gordon (2003). Australian Birds: Their Nests and Eggs. Kenmore Hills, Queensland: self. sid. 216. ISBN 0-646-42798-9 
  11. ^ Parks (2010). ”Sooty Oystercatcher, Haematopus fuliginosus. Nature & Conservation. Department of Primary Industries, Parks, Water and Environment, Tasmanian Government. Arkiverad från originalet den 24 september 2012. https://web.archive.org/web/20120924101741/http://www.parks.tas.gov.au/index.aspx?base=17065. Läst 2 september 2012.  Arkiverad 24 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2012. https://web.archive.org/web/20120924101741/http://www.parks.tas.gov.au/index.aspx?base=17065. Läst 9 december 2017. 
  12. ^ NSW Scientific Committee (May 2008). ”Sooty Oystercatcher Haematopus fuliginosus: Review of Current Information in NSW”. Sooty Oystercatcher Haematopus fuliginosus: Review of Current Information in NSW. Hurstville, NSW. http://www.environment.nsw.gov.au/resources/nature/schedules/SootyOystercatcher.pdf. Läst 2 september 2012. 

Externa länkar redigera