Småsävssläktet, Eleocharis, är fleråriga och lågväxta halvgräs. Stråna är ogrenade, gröna, bladlösa och vanligen trinda vid basen med ett par bladslidor. Axet är ensamt, toppställt, elliptiskt och vanligen mångblommigt. Axfjällen är spiralställda. Blomman är tvåkönad med upp till åtta kalkborst. Tre ståndare, ett stift, två eller tre märken. Nöten är rundat trekantig, stiftbasen (stylopodium) är vanligen uppsvälld, kalkborsten kvarsittande. Kromosomtal: varierande.

Småsävssläktet
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljHalvgräs
Cyperaceae
SläkteSmåsävar
Eleocharis
Auktor(Burm. f.) Trin. ex Hensch.

Släktet har omkring 150 arter. Men i Sverige förekommer sju arter, en av de vanligaste är agnsäv (E. uniglumis) som är vanlig på havsstrandängar. Arten vattenkastanj (E. dulcis) odlas i Kina för sina ätliga stamknölar.

Släktnamnet Eleocharis kommer av grekiskans helos (kärr) och charis (prydnad) och betyder 'en prydnad för kärr', vilket skulle kunna tyckas egendomligt med tanke på arternas oansenliga uppenbarelse. Det bör emellertid tolkas som att det omger en vattensamling såsom ett halsband pryder en mänsklig bärare, oavsett om det består av kostbara pärlor och guld, eller glitter av enklaste slag.

Arter i Sverige:

agnsäv (E. uniglumis)

dvärgsäv (E. parvula)

dysäv (E. multicaulis)

knappsäv (E. palustris)

nålsäv (E. acicularis)

tagelsäv (E. quinqueflora)

veksäv (E. mamillata)

Eleocharis är en mycket viktig näringskälla för många arter såsom gnagare och sköldpaddor. Växtsläktet är t.ex. den viktigaste näringskällan för den utrottningshotade Mexikanska sköldpaddsarten Terrapene coahuila

Se även redigera

Referenser redigera

Källor redigera

Externa länkar redigera