Smärtbehandling
Smärtbehandling eller smärtlindring brukar ofta delas upp i:
- Postoperativ smärtbehandlig (det vill säga efter kirurgi och liknande) och annan akut smärtbehandling.
- Långvarig smärtbehandling, vid till exempel tumörsjukdomar och annan långvarig smärta.
I Sverige är Smärtlindring en medicinsk tilläggsspecialitet och Sektionen för Smärtlindring är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet.
Ett äldre och mycket omtvistat namn på detta medicinska område är algologi.
Icke-farmakologisk behandling redigera
Icke-farmakologisk behandling kan användas som komplement till smärtstillande medicin:
- Breda och samordnade rehabiliteringsprogram
- Psykologiska behandlingsmetoder, såsom Kognitiv beteendeterapi (KBT) och hypnos.
- Avslappningsövningar
- Mental träning
- Olika sorts elektroterapi:
- Transkutan elektrisk nerv-stimulering (TENS)
- Ryggmärgsstimulering (SCS)
- Fysisk aktivitet/träning
- Massage
- Värme
- Kyla
- Akupunktur
Forskningsstöd redigera
(Bör utökas.)
Hypnos har i en metaanalys visats fungera som smärtbehandling, både vid akut och kronisk smärta.[1] En av skillnaderna mellan behandling av kronisk och akut smärta är att den förstnämnda har ett större fokus på att lära patienten självhypnos för att själv kunna dämpa smärtan.
Farmakologisk behandling redigera
Med farmakologisk behandling menas tillförsel på något sätt av något eller några smärtstillande läkemedel.
Se även redigera
Källor redigera
- ^ Montgomery, G. H.; DuHamel, K. N.; Redd, W. H. (2000-4). ”A meta-analysis of hypnotically induced analgesia: how effective is hypnosis?”. The International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis 48 (2): sid. 138–153. doi:. ISSN 0020-7144. PMID 10769981. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10769981. Läst 14 juni 2018.