Skeppsmaskar

Skeppsmaskar (Teridinidae) är inte alls maskar utan en familj med maskformade musslor med endast två mycket små skalplåtar. De angriper trä i saltvatten och kallas därför, tillsammans med andra icke närbesläktade musslor som urholkar/borrar in sig trä, för borrmusslor. Efter ett pelagiskt larvstadium fäster den sig på trä och genomgår metamorfos. De två skalplåtarna i huvudänden används som borr när den äter sig in i trävirke. Till en början är masken liten och orsakar bara millimeterstora hål men inne i trävirket växer den till sig och kan i värsta fall orsaka centimetertjocka gångar i träet.

Skeppsmaskar
Teredo sp
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Blötdjur Mollusca
Klass	Musslor Bivalvia (eller Pelecypoda)
Ordning	Myoida
Familj	Skeppsmaskar Teredinidae
Vetenskapligt namn
§ Teredinidae
Auktor	Rafinesque, 1815
Släkten
Se text
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Skeppsmask förstör träet i skeppsvrak när dessa finns i havsvatten och skeppsmasken är huvudorsak till att äldre vrak av träfartyg inte existerar i saltvatten.

Släkten

Släkten inom familjen Teridinidae:

• Bactronophorus Tapparone-Canefri, 1877
• Bankia Gray, 1842
• Dicyathifer Iredale, 1932
• Kuphus Guettard, 1770
• Lyrodus Binney, 1870
• Nausitoria Wright, 1884
• Neoteredo Bartsch, 1920
• Nototeredo Bartsch, 1923
• Psiloteredo Bartsch, 1922
• Spathoteredo Moll, 1928
• Teredo Linné, 1758
• Teredora Bartsch, 1921
• Teredothyra Bartsch, 1921
• Uperotus Guettard, 1770

Förekomst i Sverige

På svenska västkusten, framför allt den norra delen, förekommer arten skeppsmask (Teredo navalis). I Östersjön saknas skeppsmask. Östersjön har historiskt sett varit fri från skeppsmask, antagligen beroende på den låga salthalten, men under åren efter 2000 har flera spår av skeppsmask påträffats, företrädesvis i de södra delarna.

Orsaken till spridningen är hittills okänd men antas ha samband med antingen att masken införts via ballastvatten från fartyg eller kommit in i Östersjön genom Öresund tillsammans med saltare vatten från den danska sidan vid stormar. Sådan inströmning av saltvatten sker under vissa perioder och är nödvändig bland annat för östersjötorskens fortplantning.

Galleri

• 
  En skål med skeppsmask, i Filippinerna kallad Tamiloc, den skördas i mangroverötter och efter beredning med vinäger äts den som en delikatess.
• 
  Till vänster är huvudet med munnen (bouche), det gula är magen och tarmen. Till höger vid stjärten sitter öppningarna för inandning och utandning.
• 
  En skeppsmask från mangroverötter på Marajo i Brasilien
• 
  En Skeppsmask (Teredo navalis).
• 
  En bit rot med maskens kanaler.

Källor

• Skeppsmask i Nordisk familjebok (första upplagan, 1890)

Se även

• Förhydra
• Marinarkeologi
• Regalskeppet Vasa
• Regalskeppet Kronan