Sjundeå

kommun i landskapet Nyland i Finland

Sjundeå (finska Siuntio) är en kommun som ligger 4 mil väster om Helsingfors i landskapet Nyland i Finland. Dess grannkommuner är i öster Kyrkslätt, i väster Ingå, i nordväst Lojo och i norr Vichtis. Kommunen har &&&&&&&&&&&06198.&&&&&06 198 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&&0266.110000266,11 km². Kommunen är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. En knapp tredjedel (30,0 %) av invånarna är svenskspråkiga. Kommunen hade emellertid en svenskspråkig majoritet till 1970-talet.[5]

Sjundeå
Siuntio (finska)
Kommun
Sjundeå S:t Petri kyrka
Sjundeå S:t Petri kyrka
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Admin. centrum Sjundeå stationssamhälle
Area 266,11 km² (2016-01-01)[1]
 - land 241,08 km²
 - vatten 25,03 km²
Folkmängd 6 198 (2021-12-31)[2]
 - män 3 138 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 3 011 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 25,71 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Juha-Pekka Isotupa
 - Kommunfullm.
ordf.
Rabbe Dahlqvist
 - Kommunstyr.
ordf.
Merja Laaksonen[4]
Kommunkod 755
Geonames 636609
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
66,6 %
30,0 %
3,4 %
Läge 60°11′00″N 24°12′00″Ö / 60.18333°N 24.20000°Ö / 60.18333; 24.20000
Sjundeå kommuns läge
Sjundeå kommuns läge
Sjundeå kommuns läge
Webbplats: www.siuntio.fi/sv

Historia redigera

Sjundeås historia går långt tillbaka i tiden och de första odlingsmarkerna i Finland fanns just i Kyrkådalen nära Sjundeå kyrka. Trakten har varit bebodd sedan stenåldern och på Krejansberget finns fem gravrösen från bronsåldern bevarade. Sjundeå omnämns redan 1382 i ett gåvobrev.

Sjundeå blev en viktig ort under medeltiden då två stora gods, Svidja gård (1540) och Sjundby gård (1560), uppfördes. Under 1500-talet var all mark mellan Lojoåsen och Finska viken kring Sjundeå å ägd av Svidja gård. Det var också Svidja gård som på 1500-talet lät uppföra Pickala gård, inte långt ifrån Sjundeå ås mynning i Pickalaviken. Pickala gård avskildes år 1815 från Svidja gård och övergick i Sjundby gårds ägo, för att senare under samma sekel bli en självständig egendom. Den nuvarande ljusröda karaktärsbyggnaden är från år 1851.

 
Andelen svenskspråkiga i Sjundeå har under 1900-talet stadigt minskat och sedan 1980-talet är de svenskspråkiga i minoritet. Källa: https://issuu.com/folktinget/docs/fisve2012-rapport

Kungsvägen mellan Åbo och Viborgs slott – som använts av kungar, köpmän och pilgrimer sedan 1300-talet – går över Pickala bro i Sjundeå, och löper sedan vidare genom kommunen i två förgreningar: en sydlig som leder till Degerby och Ingå, och en nordlig som via Sjundeå kyrkoby och Lappers leder till Virkby i Lojo och därifrån vidare mot Svartå och Karis. Pickala bro har även spelat en viktig roll i historien då här ännu för cirka 100 år sedan ordnades en traditionell marknad där Ekenäsköpmännen samlades på västra sidan av ån och Helsingforsköpmännen på den östra. Sjundeå å kan på så vis ses som bokstavligt talat en vattendelare för vad som är Helsingfors och Ekenäs influensområden.

Centrum som tidigare var förlagt till kyrkbyn och S:t Petri kyrka från 1460-talet försköts när kustbanan mellan Helsingfors och Åbo byggdes i början av förra seklet mot järnvägsstationen och nuvarande centrum. Författaren Aleksis Kivi bodde 1864–1871 i Fanjunkars torp som låg där centrum finns idag.

Porkala arrendetid redigera

Ungefär 25% av Sjundeå kommuns landområde tillhörde Porkalaområdet som arrenderades av Sovjetunionen som en del av vapenstilleståndsfördraget mellan 1944 och 1955. Bland annat Sjundeå jänrvägsstation, Sjundby slott, Pickala gård och Fanjunkars torp lämnades på sovjetiska sidan av den nya gränsen. Då var kommunens tjänster så som butiker och banker tvungna att flytta från stationsområdet tillbaka till Sjundeå kyrkby. Pickala äreport och ryska väggskrivningar vid Sjundby slott är några av de spår som fortfarande finns kvar av arrendetiden i Sjundeå.[6]

Administrativ historik redigera

År 1953 överfördes Nummenkylä och Skräddarskog med de omgivande områdena, som då låg i den norra delen av Sjundeå, till Lojo landskommun. I närheten av Virkby anslöts också ett litet jordområde till Lojo kommun år 1975.[7]

1 januari 2000 tillfördes ett område med 4 invånare från Kyrkslätts kommun. Samma datum överfördes ett område med 7 invånare till Ingå kommun.[8]

År 2011 föreslogs att kommunen skulle slås ihop med Lojo och Nummi-Pusula. I en folkomröstning söndagen den 25 september sade dock 63,5 procent av de röstande nej, medan 34,5 procent sade ja. Röstdeltagandet var på drygt 66 procent. I Nummi-Pusula röstade däremot 55 procent för ett sammangående.[9] Den 9 november 2011 röstade kommunfullmäktige i Sjundeå igenom kommunsammanslagningen.[10]

Vapen redigera

 
Sjundeå kommungräns vid Svidjavägen.

Kommunvapnet föreställer S:t Petrus nyckel till himmelriket i mitten (S:t Petrus är Sjundeå kyrkas skyddshelgon) och Sjundeå ås två förgreningar uppe och nere. Vapnets färger, som kommer från det nyländska landskapsvapnet, är blått, guld och silver, men ofta används grått och gult i stället för silver och guld.

Vapnet är designat av A. W. Rancken och togs i bruk den 22 april 1950.[11]

Geografi redigera

Natur och bebyggelse redigera

Det kuperade landskapet med sina dalgångar är utmärkande för kommunen, som brukar kallas "Ådalarnas bygd". Längs dalgångarnas sidor reser sig mäktiga skogbeklädda berg och i söder finns en liten skärgård. Norra Sjundeå är den mest kuperade delen och Sjundeå ås dalgång med sina höga branta bergssluttningar brukar ibland kallas "Sjundeås Schweiz". De östra gränstrakterna mot Kyrkslätt är också kuperade och till en stor del skogklädda. Här finns även en hel del mindre sjöar och träsk. I väster och söder öppnar sig Sjundeås verkliga odlingsmarker med stora öppna fält.

I kommunen kombineras landsbygd och natur med företagande, föreningsliv, skolor och bibliotek samt modernt boende med äldre slott och herrgårdar, bland annat Svidja och Sjundby från 1500-talet och de nyare Pickala, Tjusterby gård och Gårdskulla gård. Tjusterby gårds karaktärsbyggnad, som är i privat ägo, förstördes totalt i en brand 8 maj 2011.[12]

Vattenområden redigera

I kommunen finns sammanlagt 33 sjöar varav sjöarna Björnträsk (finska Karhujärvi), Lappträsk, Tjusträsk och Vikträsk är de största. Andra viktiga vattenområden är viken Pickalaviken (i Sjundeå och Kyrkslätt, fi. Pikkalanlahti) samt vattendraget Sjundeå å (fi. Siuntionjoki) som under sitt lopp genom kommunen har flera olika namn: Kyrkån vid Sjundeå kyrkby, Sjundbyån vid Sjundby gård och Pickala å vid Pickala gård, just innan ån mynnar ut i Pickalaviken (som är en del av Finska viken).

Sjundeå å redigera

Sjundeå å är, vid sidan av de vidsträckta odlingsmarkerna och förhållandevis höga bergen, det mest dominerande inslaget i Sjundeås natur. Ån är så central i Sjundeå att till och med Sjundeå kommuns gränser i stora drag följer dess avrinningsområde. Såsom vattendrag i allmänhet har den även spelat en mycket viktigt roll i historien, främst som kommunikationsled, och på detta vis även avgjort var bebyggelsen kommit att uppstå.

Efter istiden var området kring Sjundeå å en djup havsvik som sträckte sig in i landet, ända till Lojoåsen. De högsta bergen i dagens ådal var på den tiden naturligtvis små öar där det uppstod till exempel de gravrösen som finns kvar ännu i dagens läge. Även fornborgen på Skällberget i Sjundeå kyrkby är från denna tid. Havsviken fungerade som kommunikationsled till inlandet och det är följaktligen inte förvånande att det vid dess forna stränder finns en hel del minnesmärken, i form av just rösen och borgar.

I takt med landhöjningen drog sig dock havsviken allt längre mot havet och kvar blev då just Sjundeå å, med några sjöar, Björnträsk och Tjusträsk. Nämnas bör att den sydligaste sjön Vikträsk, som ligger bara cirka 1 km från kusten, ännu under medeltiden var en havsvik, därav namnet Vikträsk.

Även sedan havsviken förminskats till å har den tjänat som en viktig kommunikationsled: på medeltiden fanns det ända uppe vid Sjundby slott (cirka 5 km från kusten) en hamn för fartygstrafik. Sedan dess har ån blivit så pass mycket grundare att sådan trafik inte varit möjlig sedan länge. I början av 1900-talet gick det dock ångbåtar ända upp till Vikträsk.

Sjundeå ås huvudgren får sin början i Enäjärvi som ligger på Vichtissidan och flyter sedan cirka 20 km genom mycket varierande terräng innan den når havet. I Sjundeå kyrkby, vid den gamla prästgården, möts Sjundeå å av dess andra, om än betydligt mindre, huvudgren Kyrkån som har sin början vid områden för Lojoåsen i Virkby. Denna gren, Kyrkån, flyter så gott som enbart genom vidsträckta, bördiga, förhållandevis flacka odlingsmarker, och Kyrkån är också betydligt mer slammig än Sjundeå å. Längs Kyrkån ligger inte något egentligt träsk. De mindre vattendrag som flyter in i Björnträsk är en del av Sjundeå ås avrinningsområde, men det är först efter Björnträsk, i Sjundeås mest norra hörn, som ån får namnet Sjundeå å. Björnträsk är Sjundeå ås största sjö, och ligger mycket vackert i ett rätt så kulligt område, omgivet att skogs- och jordbruksområden. Den norra huvudgren som flyter mellan Björnträsk och Sjundeå kyrkby är av närmast vild karaktär, i en rätt så trång dalgång, omgiven av på sina ställen höga skogklädda berg, som gett området epitetet "Sjundeå Schweiz". Här finns flera forsar, inte minst Kvarnby, där det även finns ett vattenkraftverk, som numera är ur bruk. Då ån väl nått kyrkbyn, och Kyrkån, blir karaktären betydligt lugnare.

Rätt snart når ån sjön Tjusträsk, en mycket frodig sjö, som ligger vackert inbäddat i ett av Sjundeå centrala odlingsområden. Efter Tjusträsk når Sjundeå å rätt snabbt Sjundeå stationssamhälle, som dock ligger så att den vanliga besökaren inte lägger märke till att ån faktiskt flyter förbi samhället. Inte långt ifrån stationssamhället ligger Sjundby gård där ån bildar en imponerande, sjudande fors. Här ligger även ett mindre vattenkraftverk. Efter Sjundby flyter ån genom först rätt dramatiska kuperade områden innan den så småningom når det mer flacka Vikträskområdet, även det omgivet av odlingsmarker, men även berg. Under den sista kilometer kallas ån ofta för Pickalaån och flyter här igenom ett sällsynt vackert område, kantat av mäktiga klibbalar, "Sjundeås Amazonas". Vid denna sträcka ligger även Pickala gård. Vid mynningen ligger en sluss, för att industrin skall kunna utnyttja sötvatten från ån.

Förutom bland annat detta växtliv finns det vid Sjundeå å också ett rikt djurliv, med bland annat strömstarar och uttrar. Även havsöringen går upp i ån. Trots detta är Sjundeå å, främst på grund av den kraftiga odlingen i ådalarna, ett av Finlands absolut mest eutrofa vattendrag.

Sjundeå ås ådal ger karaktär åt hela kommunens landskap och är ett mycket omtyckt rekreationsområde. Vid Tjusträsk ligger Sjundeå bad och det ordnas även kanot- och kajakpaddling längs ån.

Kommunikationer redigera

 
Sjundeå järnvägsstation

Genom kommunens allra sydligaste delar går stamväg 51 som förbinder Helsingfors med Karis. Sjundeå järnvägsstation ligger invid kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Banan går genom de centrala delarna av kommunen, och det har tidigare funnits flera järnvägsstationer, bland annat i Käla, en station som det finns planer på att öppna på nytt. Vägarna 115, 116 och 1130 går dels i sydlig-nordlig, dels i östlig-västlig riktning genom kommunen och förbinder de olika delarna med varandra. Dessa vägar möts samtliga i kyrkbyområdet, som tidigare alltså var kommunens centrum.

I kyrkbyområdet möts även Sjundeå ås huvudgrenar, Sjundeå å och Kyrkån, två vattenleder som tidigare i historien spelade en viktig roll, i synnerhet i de allra sydligaste delarna där ån flyter ut i havet. Denna del av Sjundeå å kallas i allmänhet för Pickalaån och var ännu i början av 1900-talet en havsvik med ångbåtstrafik från den nära havet belägna sjön Vikträsk.

Det går busstrafik både till orterna runt omkring (framförallt Lojo) och Helsingfors. Med tåg kommer man till de närliggande orterna längs kustbanan, och till Helsingfors på ungefär 40 minuter. Bilresan från Sjundeå till Helsingfors går på ungefär 40 minuter. Sjundeå tillhör HRT-området.[13]

Byar redigera

Aiskos, Andby, Backa, Barråsa, Bläsaby, Bocks, Bollstad, Broända (med (Hovgård), Bäcks, Böle, Dansbacka, Engisby, Fall, Fjällskifte, Flyt, Fågelvik, Förby, Gammelby, Grisans, Grotbacka, Grännäs[14], Grönskog, Gårdskulla, Gårsböle, Gåsarv, Gårdsböle[15], Gästans, Göks, Harvs, Hollstens, Hummerkila, Hästböle, Järvans, Kalans, Kanala, Karskog, Karuby, Kehla eller Käla, Kockis, Kopula, Kvarnby, Kynnar, Lempans, Malm, Munks, Myrans, Mörsbacka, Nordanvik, Nummenkylä, Nyby, Näsby, Palmgård, Paturs, Pickala, Prästgård, Pulkbacka, Purnus, Påvals eller Påvalsmalm, Pölans, Siggans, Sjundby, Skinnars, Skräddarskog, Störsby, Störsvik, Sunnanvik, Svartbäck, Svidja, Tjusterby, Tupala, Tupala Nyby, Veijans eller Vejans, Vesterby, Vikars, Ängsholm, Övitsby.

Några andra ortnamn är Fanjunkars, Flytträsket (sankmark), Grönkulla (egendom), Sågarsfors (fors med kraftverk), Tegelbruksbacken, Vejansslätten.

Näringar redigera

Av den yrkesverksamma befolkningen är 70 procent sysselsatta i servicesektorn, 25 procent i industri- och byggnadsverksamhet och 5 procent i jord- och skogsbruk. Största arbetsgivarna är Sjundeå bad, kommunen, Nordic Label och Oy Göran Hagelberg AB.

Kultur redigera

Sevärdheter redigera

 
Sjundeå S:t Petri kyrka
 
Sjundby slott
 
Lepopirtti

Lista över sevärdheter i Sjundeå[16]:

 
Svidja slott

Det medeltida byggnadsarv redigera

Övriga sevärdheter redigera

Folkdräkt redigera

Sjundeås folkdräkt är en av Finlands finlandssvenska folkdräkter.[17]

Kvinnodräkt redigera

Till kvinnodräkt hör:

  • Bindmössa med eller utan broderier. Mössan har med stycke av knypplad- eller tyllspets. Bindmössan kan vara röd, svart, grå, blå eller naturvit
  • Hel- eller halvlinne blus av vitt lärft. Krage, framlist och ärmlinningar med korsstygnsbroderier i rött och gult. Vida ärmar med stripade rynkor vid ärmlinningen och på axel
  • Snörlivet av svart kläde eller halvylletyg
  • Kjol av halvylle med breda ränder i svart, gult, blått och rött på stålgrå botten
  • Kjolsäck av svart ylletyg, kantat med rött och broderier i yllegarn. Bärs dels under förklädet på höger sida
  • Förkläde av sidentyg eller vitt linne med korsstygnsbroderier i rött och gult eller smalrandigt ylle i kjolens färger
  • Axelduk av siden eller vit yllemuslin med tryckt blommönster. Duken bärs ovanpå livstycket och fästes med enkel sjalnål i silver
  • Släta vita bomullsstrumpor eller yllestrumpor
  • Svarta snörskor
  • Tröja av svart kläde eller halvylletyg med tre långa skörtveck och 2 överklädda knappar i ryggen och ärmuppslag med 2 överklädda knappar

Mansdräkt redigera

Till mansdräkt hör:

  • Blå skärmmössa
  • Hel- eller halv linne skjorta av vitt lärft. Skjortan har axelförstärkning, hög delvis nedvikt krage med framlist samt hals- och ärmspjäll. Vida ärmar med stripade rynkor både vid ärmlinningen och på axel
  • Halsduk av gult eller blått siden
  • Västen av smalrandigt halvylle tyg i smala symmetriska ränder i svart, blått, gult och rött på stålgrå botten. Västen har 5 mässingsknappar i två rader och nedvikt krage med rundade hörn utan uppslag. Översta paret av knappar på ett längre avstånd från de andra
  • Knäbyxor av mörk blå vadmal med bred lucka knäppt med fyra xx. Vid knäna ovala mässingsspännen, 3 stölingar vid knäsprundet
  • Rocken av mörk blå vadmal, krage och slag med knapphål, knäpps 3 par stölingar. I ryggen mittsöm med sprund, sidsömmar med skörtveck prydda med 1 stöling. I midjehöjd en söm från sidsömmen till mitt fram, ärmuppslag med 3 stölingar
  • Släta vita eller gråa bomulls- eller yllestrumpor
  • Svarta snörskor

Offentliga konstverk i kommunen redigera

Det finns flera offentliga konstverk i Sjundeå kommun. Med offentligt konstverk syftar man till permanent placerade konstverk, minnesmärken och minnesplattor på offentliga platser samt allmänna minnesmärken och statyer på kyrkogårdar. Listan inkluderar inte konstverk inom byggnader och avskilda innergårdar, och heller inte enskilda gravstatyer.

Lista över offentliga konstverk i Sjundeå kommun:

Namn Plats Koordinater Konstnär / Tillverkare Invigningsår Bild
Aleksis Kivis och

Charlotta Lönnqvists minnesmärke

Fanjunkars,

Fanjunkarsvägen 1

60°08′07.6″N 024°13′39.9″Ö Alvar Aalto 1962  
För Fosterlandet

1939-1944 [18]

Sjundeå hjältegravar,

Svidjavägen 51

60°10′35.9″N 024°12′13.8″Ö Konstnär:

A. W. Ranckén, Tillverkare: Uno och Toni Luoma

1949  
Kapellbackens minneskors Kapellbacken,

Sjundby

60°08′20.9″N 024°16′03.2″Ö Hembygdens Vänner i Sjundeå r.f.  
Namnlös (Solen) [19] Tornberget,

Tallbacka

60.1068°N, 24.2993°Ö Pessi Manner 2008
Veteranstenen [20] Sjundeå kyrkoby,

Kalansgränden 5

60.1756°N, 24.2051°Ö 1996  
Vykort från Sjundeå [21] Bildningscampuset Sjundeå Hjärtas facad,

Sjundeå stationsområde

60°08′13.1″N, 024°13′35.4″Ö Jaakko Niemelä, Helena Hietanen 2022  

Kulturpriset redigera

Sjundeå kommun delar ut en egen kulturpris. År 2021 fick författaren och illustratören Maikki Harjanne priset.[22]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Sjundeå kommun 1975–2020[23]
ÅrFolkmängd
1975
  
3 454
1980
  
3 600
1985
  
3 982
1990
  
4 221
1995
  
4 445
2000
  
4 853
2005
  
5 422
2010
  
6 104
2015
  
6 182
2020
  
6 149
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Politik redigera

Mandatfördelning i Sjundeå kommun, valen 1976–2021 redigera

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCSFPSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197634410
34410
2178,7
1980351102
351102
2178,3
19842421102
2421102
2174,4
19882721132
272132
2772,6
199217132121
73212
2775,1
199616221132
622132
2767,7
200014322123
4322123
2763,0
20047311105
73105
2765,1
1710
2008532197
53297
2765,7
189
201225222194
2522294
2769,7
225
2017235188
23588
2760,7
1611
202153388
53388
2756,9
1512
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valen 2004-2008 Siuntion sitoutumattomat r.y:n yhteislista - Sjundeå obundna.
    • För valet 2012 Tahto & Toivo-yhteislista - Tahto & Toivo-gemensam lista.
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kommundirektörer redigera

Listan om Sjundeås kommundirektörer[24]:

Namn År
Runar Wikström 1968–1975
Ole Åberg 1975–1983
Jan-Erik Helenelund 1983–1985
Rainer Nordstörm 1986–2000
Juha-Pekka Isotupa 2009–

Välkända sjundeåbor redigera

 
Aleksis Kivi
 
Helene Schjerfbeck
 
Sigrid Vasa

Listan över välkända människor som bor i Sjundeå eller har bott i Sjundeå och verkat mycket i området.

Övrigt redigera

En självständig sparbank, Sparbanken i Sjundeå, fungerade i Sjundeå fram till 1991. Sjundeå hade också en självständig handelslag, Sjundeå Handelslag, fram till 1973.

År 2021 tog Sjundeå kommun sitt nya varumärke i bruk. Kommunen presenterade en ny logo och slogan för Sjundeå; Sjundeå - Ta det lugnt.[30]

 
Sjundeå kommuns logo

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ [1] Arkiverad 14 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) .
  4. ^ ”Kommunens webbplats: Kommunstyrelsens ledamöter”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181012214531/https://www.sjundea.fi/kommunstyrelsens-ledmoter. Läst 12 oktober 2018. 
  5. ^ https://issuu.com/folktinget/docs/fisve2012-rapport
  6. ^ ”Porkala”. www.uppslagsverket.fi. Uppslagsverket Finland. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Porkala. Läst 2 augusti 2023. 
  7. ^ ”Pro Kahvimaa” (på finska). Pro Kahvimaa. https://kahvimaablog.wordpress.com/. Läst 18 januari 2024. 
  8. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.1999. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2000:3". Helsingfors: Statistikcentralen. 2000. sid. 4 (5 i pdf:en). ISBN 951-727-729-6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158295/xvaksu_199900_2000_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 
  9. ^ Sjundeåborna säger nej till samgång med Lojo, HBL den 26 september 2011.
  10. ^ Sjundeå sade ja till kommunfusionen med Lojo Arkiverad 11 november 2011 hämtat från the Wayback Machine., HBL den 9 november 2011.
  11. ^ [http://users.jyu.fi/~maoltuom/fintowns/uusimaa/siuntio/ ”Siuntio | Uusimaa | Suomen kuntakylttien ker�ily”]. users.jyu.fi. http://users.jyu.fi/~maoltuom/fintowns/uusimaa/siuntio/. Läst 8 januari 2021. 
  12. ^ Peter Sjöholm (8 maj 2011). ”Tjusterby gård i Sjundeå brann” (på svenska). Yle. http://svenska.yle.fi/artikel/2011/05/08/tjusterby-gard-i-sjundea-brann. Läst 30 april 2013. 
  13. ^ ”HRT-området och zoner”. HSL.fi. https://www.hsl.fi/sv/biljetter-och-priser/hrt-omradet-och-zoner. Läst 2 augusti 2023. 
  14. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=G%C3%A5rdsb%C3%B6le. Läst 21 juli 2018. 
  15. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Gr%C3%A4nn%C3%A4s. Läst 10 juli 2018. 
  16. ^ ”Sevärdheter”. www.sjundea.fi. Arkiverad från originalet den 10 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210110052657/https://www.sjundea.fi/sevardheter. Läst 8 januari 2021. 
  17. ^ ”Folkdräkter - Föreningen Brage”. brage.fi. https://brage.fi/sve/draktbyra/draktbyran/folkdrakter/view-163648-33. Läst 8 januari 2021. 
  18. ^ ”Sjundeå begravningsplats”. Sjundeå svenska församling. https://www.sjundeaforsamling.fi/begravningsplats. Läst 16 februari 2024. 
  19. ^ Rantanen, Kari (4 maj 2016). ”Aurinkokultin salainen kokoontumispaikka?” (på finska). Lähierä. https://lahiera.wordpress.com/2016/05/04/aurinkokultin-salainen-kokoontumispaikka/. Läst 16 februari 2024. 
  20. ^ ”Begravningsplatsens historia”. Sjundeå svenska församling. https://www.sjundeaforsamling.fi/begravningsplats/begravningsplatsens-historia. Läst 16 februari 2024. 
  21. ^ ”Sjundeås nya skolcentrum får stålkonst på ytterväggarna – syns också i mörker”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10001395. Läst 16 februari 2024. 
  22. ^ ”Författaren och illustratören Maikki Harjanne får Sjundeås kulturpris”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10005491. Läst 4 september 2021. 
  23. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023. 
  24. ^ Koskivirta, Anu (2010). Sjundeå - Nyckelkommun genom tiderna. sid. 152. Läst 20 februari 2021 
  25. ^ ”Helene Schjerfbeck - Sjundby”. sjundby.fi. Arkiverad från originalet den 27 september 2021. https://web.archive.org/web/20210927101406/https://sjundby.fi/sve/personligheter_pa_sjundby/helene_scherfbeck/. Läst 15 december 2020. 
  26. ^ ”Purnus”. www.sjundea.fi. Arkiverad från originalet den 18 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230318014009/https://www.sjundea.fi/purnus-2. Läst 15 december 2020. 
  27. ^ [a b] ”Sjundeå kyrka”. Sjundeå svenska församling. https://www.sjundeaforsamling.fi/kyrka-och-lokaler/s-t-petri-kyrka. Läst 15 december 2020. 
  28. ^ ”Säätiö” (på finska). Miina Sillanpään Säätiö. https://www.miinasillanpaa.fi/saatio/. Läst 15 december 2020. 
  29. ^ ”Siuntio” (på finska). Wikipedia. 2020-11-24. https://fi.wikipedia.org/w/index.php?title=Siuntio&oldid=19360609. Läst 15 december 2020. 
  30. ^ erika.parvikoski. ”Sjundeå fick nytt varumärke”. www.sjundea.fi. Arkiverad från originalet den 26 april 2021. https://web.archive.org/web/20210426212406/https://www.sjundea.fi/sjundea-fick-nytt-varumarke. Läst 26 april 2021. 

Webbkällor redigera

Externa länkar redigera