Siim Kallas
Siim Kallas, född 2 oktober 1948 i Tallinn, Estniska SSR, Sovjetunionen, är en estnisk politiker. Kallas var chef för Estlands centralbank 1991-1995, utrikesminister 1995-1996, finansminister 1999-2002, premiärminister 2002-2003 och EU-kommissionär 2004-2014. Han har varit ledamot av Estlands parlament Riigikogu för det marknadsliberala partiet Estniska reformpartiet (Eesti Reformierakond), som han tidigare också har varit partiledare för.
| Siim Kallas | |
_(cropped).jpg) | |
| Född | 2 oktober 1948[1][2][3] (75 år) Tallinn |
|---|---|
| Medborgare i | Estland[4] |
| Utbildad vid | Tartu universitet  |
| Sysselsättning | Politiker[5][6], ämbetsman, diplomat, journalist, bankman |
| Befattning | |
| Estlands utrikesminister (1995–1996) Estlands finansminister (1999–2002) Estlands premiärminister (2002–2003) Europeisk kommissionär för ekonomi, finans och euron (2004–2004) Europeisk kommissionär för transport Kommissionen Barroso II (2010–2014) Ledamot av Riigikogu 14:e Riigikogu (2019–)[7] | |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti (–) Estniska reformpartiet (–)[8] | |
| Maka | Kristi Kallas |
| Barn | Kaja Kallas (f. 1977) |
| Föräldrar | Udo Kallas[9] Rita Kallas[9] |
| Utmärkelser | |
| Årets europé (estniska Europarörelsen) (2015) Storofficer av Hederslegionen Första graden av Statsvapnets orden Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem | |
| Redigera Wikidata | |
Han utnämndes 2004 till Estlands första EU-kommissionär och tjänstgjorde en kort period i Prodi-kommissionen med ansvar för ekonomiska och monetära frågor från landets EU-anslutning 1 maj 2004 och till kommissionens avgång 31 oktober samma år. I Kommissionen Barroso I 2004-2010 var han en av fem vice ordförande och ansvarade bland annat administrativa frågor och kampen mot bedrägeri. Sedan 10 februari 2010 ansvarar Kallas för transportfrågor och är vice ordförande i Kommissionen Barroso II.
Kallas dotter Kaja Kallas (född 1977) är också liberal politiker och tidigare EU-parlamentariker. Hon blev 2018 vald till partiledare för Reformpartiet och valdes 2021 till Estlands premiärminister.
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Siim Kallas, 10 april 2009.
- ^ läs online, shaan.typepad.com.[källa från Wikidata]
- ^ Eesti spordi biograafiline leksikon, Siim Kallas, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Siim Kallas.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nndb.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, countrylicious.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.worldatlas.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.riigikogu.ee, läst: 7 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Search for a party member (på engelska), Register- och infosystemcenter, läs online, läst: 18 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Allan Alaküla, Kes on kes? Eesti 2000, 2000, ISBN 978-9985-60-789-3, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Siim Kallas.
| Företrädare: Riivo Sinijärv |
Estlands utrikesminister 1995-1996 |
Efterträdare: Toomas Hendrik Ilves |
| Företrädare: Mart Laar |
Estlands premiärminister 2002-2003 |
Efterträdare: Juhan Parts |
| Företrädare: Pedro Solbes |
EU-kommissionär med ansvar för ekonomiska och monetära frågor tillsammans med Joaquín Almunia 2004-2004 |
Efterträdare: Joaquín Almunia |
| Företrädare: Neil Kinnock |
EU-kommissionär med ansvar för administration och bedrägeribekämpning 2004-2010 |
Efterträdare: Maroš Šefčovič (administration) Algirdas Šemeta (bedrägeribekämpning) |
| Företrädare: Antonio Tajani |
EU:s transportkommissionär 2010-2014 |
Efterträdare: Violeta Bulc |
| Företrädare: Loyola de Palacio, Neil Kinnock |
EU-kommissionens vice ordförande en av flera på denna post 2004-2014 |
Efterträdare: Frans Timmermans, Federica Mogherini , m.fl. |
| Företrädare: Första ämbetsinnehavaren |
EU-kommissionär från Estland 2004-2014 |
Efterträdare: Andrus Ansip |