Shinya Aoki
Shinya Aoki (japanska: 青木 真也[1]), född 9 maj 1983, är en japansk MMA-utövare, före detta polispraktikant och fribrottare. Han har tävlat i Deep, Shooto, Pride, DREAM, Strikeforce, Bellator, Rizin och tävlar för närvarande i ONE Championship. Han har varit lättviktsmästare i DREAM, mellanviktsmästare i Shooto och lättviktsmästare i ONE. Förutom sina MMA-framgångar är Aoki även en dekorerad submission wrestling-utövare. Han har vunnit två "All Japan" mästerskap, en "öppna japanska Jiu-Jitsu mästerskapen", en "öppna budomästerskapen" och en ADCC:s "öppna japanska" mästerskap.
 Shinya Aoki | ||||||
 Shinya Aoki på Evolve MMA i Singapore | ||||||
| Personlig information | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fullt namn | Shinya Aoki | |||||
| Smeknamn | Tobikan Judan – The Grand Master of Flying Submissions The Baka Survivor | |||||
| Födelsedatum | 9 maj 1983 | |||||
| Födelseort | Shizuoka, Japan | |||||
| Bostadsort | Shizuoka, Japan | |||||
| Längd | 1,80 m (5 ft 10,9 in) | |||||
| Räckvidd | 1,83 m (6 ft 0 in) | |||||
| Vikt | 77,1 kg (170 lb) | |||||
| Viktklass | Lättvikt, Weltervikt | |||||
| Teknik | BJJ, judo, shootfighting | |||||
| Grader | Svart bälte i BJJ Under Yuki Nakai Svart bälte i Judo A-Klass Shootfighter | |||||
| Team | Evolve MMA | |||||
| Aktiva år | 2003 – | |||||
| Titlar | Lättviktsmästare ONE Tvåfaldig (2013, 2019) Mellanviktsmästare Shooto Lättviktsmästare DREAM Siste mästaren innan DREAM upplöstes | |||||
| Matcher i Mixed martial arts * | ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
MMA-karriär redigera
Aoki har tränat judo sedan barnsben och är en framgångsrik judoka som tävlat både nationellt och internationellt. Men eftersom han var mer intresserad av markaspekterna av judo, "kosen judo" specifikt, och detta inte var en del av det han tränade och tävlade i började han träna andra kampsporter innan han till slut hittade MMA. Han hamnade till sist på Paraestra Shooto Gym där han fick både sin A-klass shootwrestling-ranking och sitt BJJ-svartbälte. Han blev sedermera en av teamets huvudtränare.
DEEP och Shooto redigera
Aoki debuterade november 2003 i MMA på en gala anordnad av DEEP. Han vann en en-dagsturnering via två snabba armbar-submissions i första ronden i sina matcher. Aoki fortsatte att tävla för båda organisationerna fram till 2007 och hann under tiden med att bli welterviktsmästare i Shooto.
Pride redigera
I augusti 2006 debuterade Aoki i Pridesammanhang på Pride Bushido 12 där han vann i första ronden via triangelsubmission mot amerikanen Jason Black. Efter fyra raka vinster ställde Aoki upp på att delta i Prides kommande Grand Prix i lättvikt, men när Zuffa köpte Pride lade de ner det.[2]
Istället delgavs det att Aoki skulle delta i på MMA-nyårskortet Yarennoka! Hans motståndare var först tänkt att bli organisationen Heros tvåfaldiga mellanviktsmästare i K1: Gesias "JZ Calvan" Cavalcante, men han tvingades dra sig ur matchen. Aokis nye motståndare blev den koreanske judokan, OS-silvermedaljören Jung Bu-Kyung som han besegrade via enhälligt domslut.
DREAM och Strikeforce redigera
Aoki förlorade sin USA-debut mot Strikeforce dåvarande lättviktsmästaren Gilbert Melendez 17 april 2010 vid Strikeforce: Nashville.[3] Matchen sändes live via CBS. Efter att Aoki förlorat mot Melendez visade han intresse för att träna vid Cezar Gracies läger i norra Kalifornien.
I sin nästa match försvarade Aoki sin DREAM lättviktstitel mot utmanaren Tatsuya Kawajiri via akilleslås i första ronden. Efter att ha gått tre icke-titel matcher i lättvikt försvarade Aoki titeln igen, denna gång mot Satoru Kitaoka. Den här matchen gick tiden ut, och Aoki vann via enhälligt domslut. Det var den sista gången Aoki gick en titelmatch under DREAM innan organisationen upplöstes.
Bellator redigera
Aoki debuterade för Bellator 20 april 2012 vid Bellator 66 där han förlorade mot Eddie Alvarez via TKO i första ronden.
ONE championship redigera
Den 27 juni 2012 meddelades det att Aoki skrivit ett exklusivt kontrakt med ONE [4] och skulle debutera för organisationen vid ONE Fighting Championship: Pride of a Nation i Manilla 31 augusti samma år, men 16 augusti avslöjades det att han istället skulle möta Arnaud Lepont[5] i en superfight i lättvikt som huvudmatch vid ONE Fightng Championship: Rise of Kings. Aoki vann matchen via triangelsubmission i första ronden.
Sedan mötte Aoki Kotetsu Boku vid ONE Fighting Championship: Kings and Champions 5 april 2013 och matchen skulle vara en titelmatch i lättvikt. Innan matchen sa Aoki att oavsett om han vann eller förlorade skulle han gå ner till fjädervikt efter den här matchen. Han vann i andra ronden via rear-naked. Efter en match i fjädervikt och en annan tillbaka i lättvikt under Inoki-Ba-Yes baner försvarade Aoki sin lättviktstitel mot Kamal Shalorus via första rondens submission vid ONE FC: Reign of Champions 29 augusti 2014.[6]
Nästa titelförsvar kom cirka nio månader senare mot Koji Ando 22 maj 2015 vid ONE Championship 28: Warrior's Quest där matchen gick alla fem ronder ut, och Aoki vann via enhälligt domslut.[7]
I sin tredje titelförsvarsmatch mötte Aoki Eduard Folayang vid ONE Championship: Defending Honor 11 november 2016 i Singapore. Aoki förlorade matchen och titeln via TKO i tredje ronden.[8]
Den 31 mars 2019 vid ONE Championship: A New Era vann Aoki lättviktstiteln för andra gången då han besegrade Eduard Folayang via TKO i första ronden.[9]
Rizin redigera
Aoki mot Kazushi Sakabura var huvudmatch, main event, vid Rizins första gala.[10] Aoki vann via TKO efter 5:56 i den första ronden när Sakaburas hörna kastade in handduken.
Fribrottning redigera
Inoki Genome Federation (2013 – 2017) redigera
Aoki började med fribrottning i Antonio Inokis: Inoki Genome Federation (IGF). 2017 tillkännagavs det att Aoki var en av deltagarna i New Exciting Wrestling (NEW), ett nytt evenemang under IGF:s flagg. Aoki tävlade på deras första gala där han vann mot Keisuke Okuda.[11] Aoki fortsatte tävla för NEW till dess att IGF la ner det i juli 2017. I sin sista match för NEW förlorade Aoki mot Tatsuhito Takaiwa.[12]
DDT Pro Wrestling (2018 –) redigera
Efter en kortare period borta från fribrottningen så meddelade Aoki att han skulle återvända till den professionella fribrottningsscenen i DDT Pro Wrestling 2018. Aoki gjorde sin debut för den nya organisationen vid Maji Manji #15 där han vann en snabb seger över Gota Ihashi.[13] Vid Maji Manji #21 den 28 oktober 2018 besegrade Aoki Harashima och blev DDT Extreme Division mästare.[14] Harashima återtog den titeln 19 februari vid DDT Judgement 2019.
Osportsligt uppträdande redigera
Aoki har fått motta kritik från MMA-kretsar för sina respektlösa segerfiranden och sitt förmenta ointresse för sina motståndare som ofta visar sig genom onödiga skador. Han blev först uppmärksammad inom detta när han bröt Keith Wisniewskis arm,[15] och sedan när samma sak hände mot Kuniyoshi Hironaka via flygande armbar i en BJJ-match. Den händelsen tvingade Hironaka att hålla sig utom tävlan i ett år.[16] 2009 hamnade han i centrum för ännu en kontrovers då han vann matchen genom att bryta Hirotas arm och efter matchen först pekade finger åt den golvade motståndaren och sedan åt publiken medan han själv lyckligt sprang omkring.
Trots att publiken faktiskt applåderade honom ansåg de flesta kommentatorer och sakkunniga att det var extremt kränkande och osportsligt. Bland dem som tyckte så var DREAMchefen Keiichi Sasahara och Aokis egen tränare Yuki Nakai.[17] Aoki bad senare om ursäkt för sitt beteende i en postfight-intervju:
"After my fight, I was excited, and so I did something rude that I should apologize for. But that showed just how excited I was over that fight."[18]
Även om han fortfarande tränade under Nakai och representerade Paraestra Gym så fick Aoki sluta som tränare efter det debaclet.
2014, efter att han vunnit mot Yuki Yamamoto via submission, så hånade återigen Aoki sin motståndare och publiken genom att ge dem fingret. Yamamotos tog det så personligt att hans hörna tvingades hålla fast honom. Aoki lämnade arenan utan att sluta visa fingret.[19]
Tävlingsfacit redigera
MMA redigera
| 54 matcher | ||
| Via KO | ||
| Via submission | ||
| Via domslut | ||
| Via diskvalificering | ||
| No Contest | ||
Submission Grappling redigera
| 17 matcher | ||
| Via submission | ||
| Via poäng | ||
| Via diskvalificering |
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”"Tobikan Judan" Shinya Aoki”. tapology.com. https://www.tapology.com/fightcenter/fighters/shinya-aoki-tobikan-judan. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”Pride GP Opener in Nagoya Officially Nixed”. sherdog.com. 25 maj 2007. http://www.sherdog.com/news/news.asp?n_id=7659.
- ^ ”Aoki-Melendez Signed for April 17 Strikeforce”. sherdog.com. 1 mars 2010. http://www.sherdog.com/news/news/Aoki-Melendez-Signed-for-April-17-Strikeforce-22959.
- ^ ”Shinya Aoki, Bibiano Fernandes Added to One FC Roster”. MMAweekly.com. 27 juli 2012. http://www.mmaweekly.com/shinya-aoki-bibiano-fernandes-added-to-one-fc-roster.
- ^ ”Aoki vs Lepont to Headline ONE FC”. combat-asia.com. Arkiverad från originalet den 17 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160117221850/http://combat-asia.com/index.php/aoki-vs-lepont-to-headline-one-fc-rise-of-the-kings-with-three-titles-on-the-line-in-singapore/. Läst 16 augusti 2012.
- ^ ”Shinya Aoki, Ben Askren, Jadamba Naruntungalag reign as Champions at ONE FC 19”. sherdog.com. http://www.sherdog.com/news/news/Shinya-Aoki-Ben-Askren-Jadamba-Narantungalag-Reign-as-Champions-at-One-FC-19-72973. Läst 29 augusti 2014.
- ^ ”Champ Shinya Aoki meets Koji Ando at ONE championship 28: Warrior's Quest”. MMAjunkie.com. 26 mars 2015. http://mmajunkie.com/2015/03/champ-shinya-aoki-meets-koji-ando-at-one-championship-28-warriors-quest.
- ^ ”AND NEW! Eduard Folayang captures ONE lightweight title in Singapore”. sports.abc-cbn.com. 11 november 2016. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190814213831/https://sports.abs-cbn.com/mma/news/2016/11/11/folayang-captures-gold-one-title-singapore-17855. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”ONE Championship: A New Era results: Shinya Aoki Chokes out Eduard Folayang to win title, Xiong Jing Nan stops Angela Lee”. MMAfighting.com. 31 mars 2019. https://www.mmafighting.com/2019/3/31/18289105/one-championship-a-new-era-results-shinya-aoki-chokes-eduard-folayang-xiong-jin-nan-stops-angela-lee.
- ^ ”Rizin FF – Rizin Fighting Federation 1”. sherdog.com. 25 november 2015. http://www.sherdog.com/events/Rizin-FF-Rizin-Fighting-Federation-1-48357.
- ^ ”NEW opening Series - Tag 4”. cagematch.com. https://www.cagematch.net/?id=1&nr=179226. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”NEW opening Series - Tag 2”. cagematch.com. https://www.cagematch.net/?id=1&nr=172914. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”DDT Live! Maji Manji #15”. cagematch.com. https://www.cagematch.net/?id=1&nr=207057. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”DDT Live! Maji Manji #21 Korakuen Hall Special”. cagematch.com. https://www.cagematch.net/?id=1&nr=213222. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”Shinya Aoki: The Shootor's Soul”. sherdog.com. 22 juni 2008. http://www.sherdog.com/news/articles/1/Shinya-Aoki-The-Shootors-Soul-4814.
- ^ ”Shinya Aoki was fired by his own gym”. MiddleEasy.com. Arkiverad från originalet den 25 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150725122434/http://middleeasy.com/fighting/item/1307-shinya-aoki-was-fired-by-his-own-gym. Läst 6 juni 2015.
- ^ ”Yuki Nakai apologizes! Aoki dismissed as instructor”. NightmareOfBattle.com. 8 januari 2010. Arkiverad från originalet den 12 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100112061139/http://nightmareofbattle.com/?p=300. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”Dynamite!! 2009 Post Fight: Shinya Aoki Apologizes For His Actions”. bloodyelbow.com. 1 januari 2010. https://www.bloodyelbow.com/2010/1/1/1229246/dynamite-2009-post-fight-shinya.
- ^ ”Video: Shinya Aoki flips the audience off while exiting arena”. vine.co. https://vine.co/v/OwpnYMDYMUI. Läst 14 augusti 2019.