För staden Shenzhou i Kina, se Shenzhou, Hebei

Shenzhou (神舟; Shénzhōu) är Kinas första generation rymdskepp för bemannade rymdfärder, framtaget för Shenzhouprogrammet. Shenzhou betyder "gudomlig farkost". Det var med Shenzhou 5 som Kina 2003 gjorde sin första bemannade rymdfärd.

Shenzhou
神舟
StatusAktiv
LandKina Kina
Antal byggda>17 st
Besättning1 - 3 st
RaketChang Zheng 2F
Uppskjutning
Första19 november 1999
Mått
Vikt7 840 kg
Längd9,25 m
Diameter2,8 m
Vingspann17,0 m
Trycksatt volym14,0 m³
Δv:380 m/s
Solpaneler4 st

Shenzhou 7s återinträdeskapsel.

Den första uppskjutningen med Shengzhou gjordes 1999. Totalt tio uppskjutningar har gjorts med Shengzhou, varav fem har varit bemannade. Samtliga har gjorts från Jiuquans satellituppskjutningscenter med bärraketen Chang Zheng 2F eller Chang Zheng 2F/G. I fjärde kvartalet 2016 var det planerat att Shenzhou 11 med två personers besättning under en 30 dagars flygning ska besöka den nya rymdstationen Tiangong 2.[1] Även Shenzhou 12 är planerad under 2016[2] eller i början av 2017[3]

Konstruktion redigera

 
Principskiss över Shengzhous tre huvudmoduler.

Shengzhou består av tre huvudmoduler: en omloppsmodul, en återinträdeskapsel och en servicemodul. Grundkonstruktionen är baserad på den ryska rymdfarkosten Sojuz, men Shengzhou är större och nykonstruerad och med nya material.[4]

Omloppsmodul redigera

Överst på Shengzhou sitter omloppsmodulen som väger 1 500 kg, är 2,8 m lång och diametern är 2,25 m. Omloppsmodulen är har besättningsutrymmen och uppdragsspecifik utrustning. Tidiga varianter av omloppsmodulen hade även två solpaneler som genererade 500 W, men de nyare versionerna (från Shenzhou 7) saknar dessa efter att Shengzhou började användas för dockning mot rymdstationen Tiangong 1. Omloppsmodulen har även dubbelredundans av de centrala kontrollterminalerna i återinträdeskapseln. Omloppsmodulen är konstruerad för en livslängd av 200 dagar (till skillnad från återinträdeskapseln och servicemodulen som är konstruerade för 20 dagar). På toppen av omloppsmodulen finns dockningsanslutningen med en lucka med diameter 0,8 m.[5][4][6]

Återinträdeskapsel redigera

Återinträdeskapseln sitter i mitten mellan omloppsmodulen och servicemodulen och väger 3 240 kg, är 2,5 m lång och diametern är 2,52 m. Kapseln innehåller 6 m³ beboelig volym. I återinträdeskapseln finns sittplatserna för besättningen och de centrala kontrollterminalerna över farkosten och dess system. Under uppskjutning och landning är besättningen isolerad i återinträdeskapseln. Kapseln är förbunden med omloppsmodulen med en 70 cm diameters lucka. Kapseln har två fönster med diameter 30 cm. Landningssystemet i återinträdeskapseln friger vid 10 km höjd bromsfallskärmen och därefter huvudfallskärmen med en total area av 1 200 m². Vid 6 km höjd frisläpps värmesköldarna och frigörs bromsraketerna.[4][6]

Servicemodul redigera

Servicemodulen sitter längst ner under återinträdeskapseln och väger 3 000 kg, är 2,94 m lång och diametern är 2,5 m. Modulen innehåller utrustningen för uppdraget såsom försörjning av elektricitet och framdrift när farkosten är i omloppsbana. I servicemodulen finns även kväve och syrgas för klimatsystemet i farkosten. Modulen har två roterbara solpaneler med en total bredd på 17 m som genererar 1 000 W elektricitet. För framdrift har servicemodulen fyra motorer med vardera 2 500 N dragkraft.[4][6]

Uppskjutningshistorik redigera

 
Datum Rymdskepp Bärraket Not
19 november 1999 Shenzhou 1 Chang Zheng 2F Första flygningen med Shengzhou. Obemannad.[7]
9 januari 2001 Shenzhou 2 Chang Zheng 2F Andra flygningen med Shenzhou. Med en apa, en hund och en kanin.[7]
25 mars 2002 Shenzhou 3 Chang Zheng 2F Tredje flygningen med Shengzhou. Obemannad, men med en mänsklig attrapp och en stor mängd forskningsutrustning.[7]
29 december 2002 Shenzhou 4 Chang Zheng 2F Fjärde och sista obemannade flygningen med Shengzhou.[7]
15 oktober 2003 Shenzhou 5 Chang Zheng 2F Kinas första bemannade rymdflygning, med Yang Liwei.[8]
12 oktober 2005 Shenzhou 6 Chang Zheng 2F Kinas andra bemannade rymdflygning, med Fei Junlong och Nie Haisheng.[8]
25 september 2008 Shenzhou 7 Chang Zheng 2F Kinas tredje bemannade rymdflygning, med Zhai Zhigang, Liu Buoming och Jing Haipen.[8] Zhao Zhigang genomförde Kinas första rymdpromenad.
31 oktober 2011 Shenzhou 8 Chang Zheng 2F/G Obemannad. Dockade med Tiangong 1.[8]
16 juni 2012 Shenzhou 9 Chang Zheng 2F/G Kinas fjärde bemannade rymdflygning, med Jing Haipeng, Liu Wang och Liu Yang (Första kinesiska kvinnan i rymden). Dockade med Tiangong 1.[8]
11 juni 2013 Shenzhou 10 Chang Zheng 2F/G Kinas femte bemannade rymdflygning, med Nie Haisheng, Zhang Xiaoguang och Wang Yaping (Andra kinesiska kvinnan i rymden). Dockade med Tiangong 1.[8]
16 oktober 2016 Shenzhou 11 Chang Zheng 2F/G Kinas sjätte bemannade rymdflygning, med Jing Haipeng och Chen Dong. Dockade med Tiangong 2.[8]
17 juni 2021 Shenzhou 12 Chang Zheng 2F/G Kinas sjunde bemannade rymdflygning, med Nie Haisheng, Liu Boming och Tang Hongbo. Dockade med Tiangong.[8]
15 oktober 2021 Shenzhou 13 Chang Zheng 2F/G Kinas åttonde bemannade rymdflygning, med Zhai Zhigang, Wang Yaping och Ye Guangfu. Dockade med Tiangong.[8]
5 juni 2022 Shenzhou 14 Chang Zheng 2F/G Kinas nionde bemannade rymdflygning, med Chen Dong, Liu Yang och Cai Xuzhe. Dockade med Tiangong.[8]
29 november 2022 Shenzhou 15 Chang Zheng 2F/G Kinas tionde bemannade rymdflygning, med Fei Junlong, Deng Qingming och Zhang Lu. Dockade med Tiangong.[8]
30 maj 2023 Shenzhou 16 Chang Zheng 2F/G Kinas elfte bemannade rymdflygning, med Jing Haipeng, Zhu Yangzhu och Gui Haichao. Dockade med Tiangong.[8]
26 oktober 2023 Shenzhou 17 Chang Zheng 2F/G Kinas tolfte bemannade rymdflygning, med Tang Hongbo, Tang Shengjie och Jiang Xinlin. Dockade med Tiangong.[8]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Shenzhou-11: Crew to orbit for 30 days, but no female taikonauts” (på engelska). GBTIMES. Arkiverad från originalet den 13 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160613191152/http://gbtimes.com/china/shenzhou-11-crew-orbit-30-days-no-female-taikonauts. Läst 2 juni 2016. 
  2. ^ ”Shenzhou Upcoming Flights” (på engelska). Gunter Krebs. http://space.skyrocket.de/doc_sat/shenzhou_upc.htm. Läst 3 juni 2016. 
  3. ^ ”Shenzhou-12 may involve female taikonauts, says Liu Yang” (på engelska). GBTIMES. Arkiverad från originalet den 4 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160604155906/http://gbtimes.com/china/shenzhou-12-may-involve-female-taikonauts-says-liu-yang. Läst 3 juni 2016. 
  4. ^ [a b c d] ”Shenzhou Spacecraft Overview” (på engelska). Spaceflight101. http://spaceflight101.com/spacecraft/shenzhou-spacecraft-overview/. Läst 1 juni 2016. 
  5. ^ ”History of China’s Manned Space Programme (Part 4) – The Shenzhou Spacecraft” (på engelska). SinoDefence. Arkiverad från originalet den 10 september 2016. https://web.archive.org/web/20160910025531/https://sinodefence.com/2015/08/22/china-manned-space-history-4-shenzhou/. Läst 3 juni 2016. 
  6. ^ [a b c] ”Shenzhou” (på engelska). Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051013060037/http://www.astronautix.com/craft/shenzhou.htm. Läst 1 juni 2016. 
  7. ^ [a b c d] ”CZ-2F” (på engelska). Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619074827/http://www.astronautix.com/lvs/cz2f.htm. Läst 1 juni 2016. 
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Shenzhou Flight History” (på engelska). Gunter Krebs. http://space.skyrocket.de/doc_sat/shenzhou_hist.htm. Läst 20 februari 2024.