Schwedt/Oder är en stad i det tyska distriktet Uckermark i förbundslandet Brandenburg. Staden ligger vid floden Oder som bildar gränsen till Polen.

Schwedt/Oder
Stad
Vy över den gamla innerstaden mot Marie Himmelsfärdskyrkan.
Vy över den gamla innerstaden mot Marie Himmelsfärdskyrkan.
Schwedts vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Brandenburg
Kreis Landkreis Uckermark
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 53°04′N 14°17′Ö / 53.067°N 14.283°Ö / 53.067; 14.283
Yta 205,56 km² ()[1][2]
Folkmängd 33 495 ()[3]
Befolkningstäthet 163 inv./km²
Postnummer 16303
Riktnummer (+49) 03332 och 033336
Registreringsskylt UM
Kommunkod 12 0 73 532
Geonames 6559248
OSM-karta 1334108
Läget för Schwedt i Tyskland
Läget för Schwedt i Tyskland
Läget för Schwedt i Tyskland
Schwedt i Brandenburg
Schwedt i Brandenburg
Schwedt i Brandenburg
Webbplats: Schwedt

Geografi redigera

Stadskärnan ligger på västra sidan av floden Oder, vid Hohensaaten-Friedrichsthalkanalen som löper parallellt med Oder, ett par kilometer väster om huvudfåran. Oders huvudfåra utgör här nationsgränsen mot Polen, och vid Schwedt finns en broförbindelse över till den polska orten Krajnik Dolny med vidare vägförbindelse mot Chojna, som är närmaste stad på den polska sidan.

Tre kilometer norr om stadens centrum rinner floden Welse ut i Hohensaaten-Friedrichsthalkanalen. Nära Welses mynning ligger den tidigare staden Vierraden som idag utgör en stadsdel i Schwedt.

Historia redigera

Schwedt omnämns 1265 för första gången i en urkund och hade redan vid denna tid stadsrättigheter. 1354 blev staden en del av hertigdömet Pommern. Efter 1481 ansvarade adelssläkten von Hohenstein från Thüringen för stadens framväxt. Under det trettioåriga kriget plundrades staden 32 gånger. En belägring, där den svenska generalen Johan Banér krävde kapitulation av den kejserliga truppstyrkan som förskansat sig i staden, slutade med att Schwedt blev eldhärjad. 1631 hade Gustav II Adolf sitt läger vid staden.

Efter kriget pantsattes staden Schwedt av kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg för 25 000 taler till greve Varrenbach. Han tyckte att staden inte gav tillräcklig vinst och sålde den 1670 till kurfurstens andra maka, Dorothea. Under Dorotheas ledning flyttade hugenotter till Schwedt och etablerade Tysklands största tobaksplantering här. Hon lät sedermera staden gå i arv till sin äldste son Filip Vilhelm, som grundade den yngre Brandenburg-Schwedt-linjen av huset Hohenzollern.

Under 1700-talet blev Schwedt under markgreve Fredrik Henrik av Brandenburg-Schwedt (1709–1788) en kulturstad med teaterföreställningar och andra evenemang. Efter hans död återgick Brandenburg-Schwedt till den preussiska kronan. 1865 fick staden en gasometer och 1873 anslutning till järnvägsnätet. Under andra världskrigets sista månader utkämpades häftiga strider i Schwedt och efteråt var 85 % av orten förstörd.

Under DDR-tiden omvandlades Schwedt till industristad. 1959 byggdes en pappersfabrik och ett år senare etablerades en petroleumfabrik i staden. Efter anslutningen till en petroleumledning från Uralbergen var Schwedt en viktig faktor i Östtysklands ekonomi. Ett negativt rykte hade militärfängelset och Folkarméns korrektionsanstalt.

Efter Tysklands återförening fick staden ekonomiska problem. 2004 var 23,9 % av samhällets invånare arbetslösa och många flyttade till andra regioner.

Befolkning redigera

Schwedt/Oder:
Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränser
[4]
År Invånare
1875 15 127
1890 14 709
1910 14 125
1925 13 640
1933 13 683
1939 13 512
1946 11 332
1950 12 418
1964 23 441
1971 38 211
År Invånare
1981 54 933
1985 54 142
1989 55 082
1990 53 628
1991 51 923
1992 52 188
1993 51 606
1994 50 684
1995 49 371
1996 48 138
År Invånare
1997 46 723
1998 45 117
1999 43 707
2000 42 261
2001 40 685
2002 39 381
2003 38 691
2004 37 940
2005 37 259
2006 36 677
År Invånare
2007 35 881
2008 35 162
2009 34 586
2010 34 035
2011 31 515
2012 31 042
2013 30 539
2014 30 273
2015 30 262
2016 30 182
År Invånare
2017 30 075
2018 29 920
2019 29 680
2020 29 433

Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons.[5].

Referenser redigera

  1. ^ Bevölkerungsentwicklung und Flächen der kreisfreien Städte Landkreise und Gemeinden im Land Brandenburg - 2017 (på tyska), Amt für Statistik Berlin Brandenburg, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ enligt 2019 års gränser. Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons
  5. ^ Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.