Saxo, med tillnamnet Grammaticus ("den lärde"), född cirka 1150[1] eller 1160[2] (troligen på Själland), död tidigast cirka 1206,[1] var en dansk historiker och författare. Han var sekreterare hos ärkebiskop Absalon av Danmark i Lund och samtida med kung Valdemar den store av Danmark.[3] Saxo är känd för sin danska historia, Gesta Danorum.

Saxo Grammaticus
Dansk historiker Redigera Wikidata
Könman Redigera Wikidata
Med­bor­ga­re iDanmark Redigera Wikidata
FörnamnSaxo Redigera Wikidata
Född1150 Redigera Wikidata
Fö­del­sep­latsSjälland Redigera Wikidata
Död1220, 1206 Redigera Wikidata
Talade, skrivna eller tecknade språkMedeltids­latin, rundanska Redigera Wikidata
Sys­sel­sätt­ninghistoriker, författare Redigera Wikidata
Utbildad vidRoskilde Katedralskola Redigera Wikidata
Religionkristendom Redigera Wikidata
Betydande verkGesta Danorum Redigera Wikidata
IMDb-IDnm0334550 Redigera Wikidata
Teckning av Louis Moe.

Asteroiden 10462 Saxogrammaticus är uppkallad efter honom.[4]

Biografi redigera

Identitet redigera

Saxo kan vara identisk med en i Absalons testamente omnämnd klerk. I Gesta Danorum nämner han själv att både hans far och farfar tjänade som krigare under kung Valdemar I. Dessutom nämns det i den äldre delen av Chronica Sialandie att han var Saxo, cognomine Longus (= Saxo med tillnamnet "den långe"). Tillnamnet Grammaticus dyker upp först i Chronica Jutensis omkring år 1342.

Gesta Danorum redigera

Huvudartikel: Gesta Danorum

Saxo skrev bland annat en dansk rikshistoria i 16 böcker, Gesta Danorum (Danernas historia, eller Danernas bedrifter), som på latin skildrar Danmarks historia till år 1185 och också innehåller den danska versionen av många fornnordiska sagor och myter. Han konstruerade långa kungalängder i syfte att förlänga det egna folkets historia bakåt i tiden. Flera av gestalterna kan falsifieras mot andra källor, och betraktas som sagokungar av det helt fiktiva slaget.[5]

Gesta Danorum innehåller för övrigt en version av berättelsen om Amlet, på vilken William Shakespeare senare baserade sitt drama Hamlet.

Utifrån ett svenskt perspektiv är Saxo Grammaticus historieverk intressant på många sätt, bland annat genom att det innehåller det äldsta belägget på att de svenska kungarna företog en eriksgata efter att de blev valda. I samma avsnitt, vilket handlar om tronstriderna i Sverige på 1120-talet, bekräftas även den traditionella tolkningen av den äldre Västgötalagens berömda fras "Sveær egho konung at taka ok sva vrækæ". Det framgår tydligt att Saxo uppfattade svear och götar som två skilda folk och att det bara var de förstnämnda som hade formell rätt att välja kung.

Betydelse redigera

Saxo hyllades under såväl medeltiden som renässansen (inte minst av humanisten Erasmus av Rotterdam), men har i modern tid inte samma litterära status som exempelvis Snorre Sturlasson. Av världslitterär betydelse är dock att han är den ursprungliga källan till handlingen i Shakespeares Hamlet.

Referenser redigera

Vidare läsning redigera

  • Lundberg, Torsten (1931). Om och ur Sakse, vår fornhistorias Herodotos. Scania-biblioteket ; 16. Malmö: Scania. Libris 1367426 
  • Weibull, Curt (1978). ”Vem var Saxo?: ett diskussionsinlägg”. Historisk tidsskrift (København 1858) 1978 (78),: sid. 87–96. 0106-4991. ISSN 0106-4991.  Libris 9387687
  • Saxo Grammaticus; Gesta Danorum Översättning Saxo Danmarkskrøniken Genfortalt af Helle Stagerup 2000 ISBN 87-11-11382-0

Externa länkar redigera