Sametinget (Norge)
- För Sametinget i Kiruna, se Sametinget (Sverige), för Sametinget i Enare, se Sametinget (Finland), för Sametinget på Kolahalvön, se Sametinget (Ryssland)
Sametinget, på nordsamiska Sámediggi, är en folkvald församling för samer i Norge.
Sametinget är en politisk institution som ska stärka samernes politiska position. Det arbetar efter parlamentariska principer, innebärande att det sittande Sametingsrådet, under ledning av sametingspresidenten, baserar sitt arbete på majoritet för sina förslag vid omröstningar på tinget.
Sametingsbyggnaden och kansliet ligger i Karasjok i Finnmark.
Val redigera
Alla registrerade i Sametingets valmanslista är valbara och kan rösta i sametingsvalen, vilka hålls vid samma tillfällen som stortingsvalen, vart fjärde år.
| År | Antal |
|---|---|
| 1989 | 5 505 |
| 1997 | 8 665 |
| 2001 | 9 921 |
| 2005 | 12 538 |
| 2009 | 13 890 |
| 2011 | 14 162 |
| 2013 | 15 005 |
| 2015 | 15 356 |
| 2017 | 16 958 |
| 2019 | 18 103 |
| 2021 | 20 545 |
Vid sametingsvalen 1989–2009 fanns 13 valkretsar och valdes in 39 ledamöter. Under valperioden 2005–2009 fanns därutöver fyra utjämningsmandat. Till sametingsvalet 2009 infördes en ny valordning, vilken gick ut på att antalet valkretsar minskades till sju och antalet ledamöter till 39, utan utjämningsmandat. Mandatfördelningen i valkretsarna baserades på antalet registrerade i valmanslistorna.
Historik redigera
År 1978 beslöt Stortinget att dämma upp Alta-Kautokeinoälven och bygga ett vattenkraftverk. Detta ledde till omfattande protester, aktioner och demonstrationer både från samer och från miljögrupper, den så kallade Alta-konflikten. Samernas kamp mot kraftstationen och för sina rättigheter som ursprungsbefolkning fick stor uppmärksamhet både i Norge och utomlands. Regeringen tillsatte då Samerettsutvalget och Samekulturutvalget for att tillmötesgå samernas krav.
År 1984 lade Samerettsutvalget fram sin första delrapport, Om samenes rettstilling (NOU 23:1984), vilken lade grunden för Stortingets beslut i juni 1987 om den så kallade Sameloven, Lov om Sametinget og andre samiske rettsforhold och med denna upprättandet av Sametinget.
Det första sametingsvalet hölls hösten 1989 och det första sametinget öppnades den 9 oktober 1989 i Karasjok av H.M. Kong Olav V. Som första president valdes Ole Henrik Magga från Norske Samers Riksforbund.
Sametingets ledamöter efter 2009 års val redigera
- Det Norske Arbeiderparti 14 representanter
- Norske Samers Riksforbund 11 representanter
- Árja 3 representanter
- Fremskrittspartiet 3 representanter
- Norske Samers Riksforbunds och Samefolkets Partis samlingslista 2 representanter
- Åarjel-Saemiej Gielh 1 representanter
- Høyre 1 representant
- Flyttsamelista 2 representanter
- Nordkalottfolket 1 representant
- Samer bosatt i Sør-Norge 1 representant
Sametingspresidenter redigera
- 1989-1997 Ole Henrik Magga (Norske Samers Riksforbund)
- 1997-2005 Sven-Roald Nystø (Norske Samers Riksforbund)
- 2005-2007 Aili Keskitalo (Norske Samers Riksforbund)
- 2007-2013 Egil Olli (Arbeiderpartiet)
- 2013-2016 Aili Keskitalo (Norske Samers Riksforbund)
- 2016–2017 Vibeke Larsen (Arbeiderpartiet till 2017, därefter oavhängig)
- 2017–2021 Aili Keskitalo (Norske Samers Riksforbund)
- 2021– Silje Karine Muotka (Norske Samers Riksforbund)
Kommittéer redigera
Sametinget har fyra fackkommittéer:
- Kontroll- og konstitusjonskomiteen
- Plan- og finanskomiteen
- Oppvekst-, omsorgs- og utdanningskomiteen
- Nærings- og kulturkomiteen
Se även redigera
Källor redigera
- ^ ”Sametingets valgmanntall” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Sametingets_valgmanntall. Läst 4 januari 2021.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Sametinget (Norge).- Sametingets webbplats
