S:t Michels län

S:t Michels län (finska: Mikkelin lääni) var ett län i östra Finland, som grundades 1831 ursprungligen med Heinola som residensstad, men sedan 1840-talet baserat i S:t Michel. 1960 överfördes en del av länet till det nybildade Mellersta Finlands län. I samband med länsreformen 1997 blev det en del av Östra Finlands län den 1 september 1997.

S:t Michels län (Mikkelin lääni)
Län FI-M
Land	Finland
Historiska landskap	Savolax, Tavastland
Residensstad	S:t Michel
Area	21 628 km² Finlands 5:e största län till arealen.
Folkmängd	207 967 (1993) Finlands 9:e största län sett till folkmängden.
Befolkningstäthet	12,7 invånare/km²
Siste landshövding	Juhani Kortesalmi
Karta som visar läget för S:t Michels län Karta som visar läget för S:t Michels län

Finlands län 1776: 1: Åbo och Björneborg, 4: Vasa, 10: Uleåborg, 14: Nyland och Tavastehus, 15: Kymmenegård, 16: Savolax och Karelen

Finlands län 1831: 1: Åbo och Björneborg, 2: Nyland, 3: Tavastehus, 4: Vasa, 6: S:t Michel, 8: Kuopio, 10: Uleåborg, 13: Viborg

Finlands län 1996: 1: Åbo och Björneborg, 2: Nyland, 3: Tavastehus, 4: Vasa, 5: Kymmene, 6: S:t Michel, 7: Mellersta Finland, 8: Kuopio, 9: Norra Karelen, 10: Uleåborg, 11: Lappland, 12: Åland

Finlands län 1997: 10: Uleåborg, 11: Lappland, 12: Åland, 22: Södra Finland, 23: Västra Finland, 24: Östra Finland

Gränsändringar

Kommunerna Joutsa, Leivonmäki och Luhango, omfattande totalt 1 047,2 km² land, överfördes 1 mars 1960 till nybildade Mellersta Finlands län.

Kommuner 1997

Anttola Enonkoski Gustav Adolfs Haukivuori Heinola Heinävesi Hirvensalmi

Jockas Jorois Jäppilä Kangaslampi Kangasniemi Kerimäki Kristina

Mäntyharju Pertunmaa Pieksämäki Pieksämäki landskommun Punkaharju Puumala Rantasalmi

Nyslott Savonranta S:t Michel S:t Michels landskommun Sulkava Sysmä Virtasalmi

Tidigare kommuner

• Heinola landskommun
• Sääminki

Landshövdingar

• Abraham Joakim Molander-Nordenheim 1831–1837
• Gabriel Anton Cronstedt 1837–1840
• Otto Abraham Boije 1840–1847
• Alexander Thesleff 1847–1853
• Carl Fabian Theodor Langenskiöld 1853–1854
• Carl Emil Cedercreutz 1854–1856
• Bernhard Indrenius 1856
• Samuel Werner von Troil 1856–1863
• Theodor Sebastian Gustaf Thilén 1863–1869
• Carl Gustav Mortimer von Kraemer 1869–1873
• Edvard Reinhold von Ammondt 1874–1875
• Hjalmar Sebastian Nordenstreng 1876–1883
• August Alexander Järnefelt 1883–1884
• Gustav Axel Samuel von Troil 1884–1889
• Johannes Gripenberg 1889–1891
• Knut Robert Carl Walfrid Spåre 1891–1899
• Lennart Fritiof Munck 1900–1903
• Aleksander Watatzi 1903–1905
• Anton Leonard von Knorring 1905–1910
• Eliel Ilmari Vuorinen 1910–1911
• Leo Aristides Sirelius 1911–1916
• Nikolai Sillman 1916–1917
• Aleksanteri August Aho 1917
• Ernst Edvard Rosenqvist 1918–1927
• Albin Pulkkinen 1927–1933
• Emil Jatkola 1933–1948
• Alpo Lumme 1949–1957
• Urho Kiukas 1957–1970
• Viljo Virtanen 1970–1979
• Uuno Voutilainen 1979–1989
• Juhani Kortesalmi 1989–1997