Sötkörsbär

art i plommonsläktet från vilken de flesta odlade kultivarer av körsbär tagits fram

Sötkörsbär eller fågelbär,[1] Prunus avium, är en art i plommonsläktet inom familjen rosväxter. Arten förekommer naturligt i Europa, till västra Sibirien, Turkiet, Pamir och nordvästra Afrika. Det är träd som blir cirka 15–30 meter högt, och den art från vilken de flesta odlade kultivarer av körsbär tagits fram. Vissa sorter av sötkörsbär benämns bigarråer.[2]

Sötkörsbär
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
SläktePlommonsläktet
Prunus
UndersläkteKörsbär
Cerasus
ArtSötkörsbär
P. avium
Vetenskapligt namn
§ Prunus avium
AuktorCarl von Linné, 1755
Utbredning

Klassifikation redigera

Varieteter redigera

Arten kan delas in i ett antal varieteter.

  • Vanlig sötkörsbär (Prunus avium var. avium) – har små frukter, upp till 1 cm stora. Färgen på frukterna varierar från gult till rött eller svart. De har ofta en bitter smak.[källa behövs]
  • Bigarrå (Prunus avium var. duracina) – har stora frukter med fast fruktkött. De mognar ofta sent på säsongen. Det finns många sorter som hör till denna varietet. Även så kallade halvbigarråer är klassificerade som denna varietet.
  • Hjärtkörsbär (Prunus avium var. juliana) – har stora frukter med löst fruktkött. Sorter som 'Guigne d'Annonay', 'Elton', 'Frogmore Early', 'Knauff's Riesenkirsche', 'Merton Glory' och 'Valeska' räknas till hjärtkörsbäret.

Sorter redigera

  • Fylldblommigt sötkörsbär (Prunus avium 'Plena') – är en sort med fyllda blommor.

Hybrider redigera

Synonymer redigera

Det finns ett relativt stort antal ej längre giltiga synonymer för arten:

  • Prunus avium var. avium:
    • Cerasus avium (Linné) Moench
    • Cerasus avium α sylvestris Ser. ex DC.
    • Cerasus dulcis P. Gaertn.
    • Druparia avium Clairv.
    • Prunus avium var. sylvestris Dierb.
    • Prunus cerasus ι avium L.
    • Prunus cerasus ζ actiana L.
  • Prunus avium var. duracina (L.) Schübl. & G.Martens:
    • Cerasus avium subsp. duracina (L.) Janchen
    • Cerasus duracina DC. ex Lam. & DC.
    • Prunus duracina Sweet
    • Prunus cerasus λ duracina L.
  • Prunus avium var. juliana (L.) Schübl. & G.Martens:
    • Cerasus avium subsp. juliana (L.) Janchen
    • Cerasus juliana DC. ex Lam. & DC.
    • Prunus iuliana Gaudin
    • Prunus cerasus ε juliana L.

Produktion redigera

Världens 15 största producenter av sötkörsbär[3]
Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1   Turkiet &&&&&&&&&0639564.&&&&&0639 564 25,10
2   USA &&&&&&&&&0312430.&&&&&0312 430 12,26
3   Uzbekistan &&&&&&&&&0172035.&&&&&0172 035 6,75
4   Chile &&&&&&&&&0155935.&&&&&0155 935 6,12
5   Iran &&&&&&&&&0137268.&&&&&0137 268 5,39
6   Italien &&&&&&&&&0114798.&&&&&0114 798 4,51
7   Spanien &&&&&&&&&0106584.&&&&&0106 584 4,18
8   Rumänien &&&&&&&&&&090837.&&&&&090 837 3,57
9   Grekland &&&&&&&&&&090290.&&&&&090 290 3,54
10   Ukraina &&&&&&&&&&084640.&&&&&084 640 3,32
11   Polen &&&&&&&&&&059957.&&&&&059 957 2,35
12   Bulgarien &&&&&&&&&&055309.&&&&&055 309 2,17
13   Syrien &&&&&&&&&&054200.&&&&&054 200 2,13
14   Ryssland &&&&&&&&&&046400.&&&&&046 400 1,82
15   Tyskland &&&&&&&&&&044223.&&&&&044 223 1,74
Total världsproduktion &&&&&&&&02547946.&&&&&02 547 946 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[4]

Referenser redigera

  1. ^ sötkörsbär i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 augusti 2017.
  2. ^ bigarrå i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 augusti 2017.
  3. ^ Ingående i definitionen för Cherries anger FAO som (på engelska) "Mazzard, sweet cherry (Prunus avium; Cerasus avium); hard-fleshed cherry (var. duracina); heart cherry (var. juliana)."
  4. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020. 

Externa länkar redigera