Rudolph A. Marcus
Rudolph Arthur Marcus, född 21 juli 1923 i Montréal, är en kanadensisk-amerikansk fysikalisk kemist. Han fick Nobelpriset i kemi 1992 "för hans bidrag till teorin för elektronöverföringsreaktioner i kemiska system".
Rudolph A. Marcus | |
Rudolph A. Marcus 2005 | |
Född | 21 juli 1923[1][2][3] (100 år) Montréal[4][5], Kanada |
---|---|
Medborgare i | Kanada och USA[6][7][8] |
Utbildad vid | McGill University Baron Byng High School |
Sysselsättning | Kemist[9], universitetslärare |
Arbetsgivare | University of Illinois at Urbana-Champaign New York University Tandon School of Engineering California Institute of Technology University of North Carolina at Chapel Hill (1949–1951)[10] |
Utmärkelser | |
Irving Langmuir-priset (1978)[11] Wolfpriset i kemi (1984) Utländsk ledamot av Royal Society (1987)[12] Willard Gibbs-priset (1988)[13] Peter Debye Award (1988)[14] Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1988) National Medal of Science (1989) Linus Pauling Award (1991)[15] Remsen Award (1991)[16] Nobelpriset i kemi (1992)[17][18] Lavoisiers medalj (1994) Oesper Award (1997)[19] American Chemical Society Award i teoretisk kemi (1997)[20] Humboldtpriset Medlem av American Physical Society Alexander von Humboldt-stipendiat | |
Redigera Wikidata |
Marcus studerade vid McGill University fram till sin doktorsexamen 1946. Han var verksam vid Polytechnic Institute of Brooklyn 1951–1964 och vid University of Illinois at Urbana-Champaign 1964–1978. Han blev amerikansk medborgare 1958. Sedan 1978 är han professor vid Caltech.
RRKM-teorin (Rice-Ramsperger-Kassel-Marcus) och Marcusteori är uppkallade efter honom. RRKM-teorin behandlar unimolekylära reaktioner på ytor; Marcusteori beskriver de kinetiska och termodynamiska aspekterna hos elektronöverföring mellan åtskilda species.
Marcus tilldelades 1984/1985 års Wolfpris i kemi.
Källor redigera
- ^ SNAC, Rudolph A. Marcus, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Rudolph Arthur Marcus, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Rudolph A. Marcus, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Finding Aid for the R.A. Marcus Papers 1951-2001 (på engelska), Online Archive of California, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Interview with Nobel Laureate Rudolph Marcus, china.com (på engelska), 19 mars 2007, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Marcus, Rudolph Arthur (på engelska), 10.1038/NPG.ELS.0002869, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Rudolph Marcus (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Reactivity of reduced [2Fe-2S] ferredoxins parallels host susceptibility to nitroimidazoles, vol. 47, 1, Antimicrobial Agents and Chemotherapy, 1 januari 2003, s. 302-308, 10.1128/AAC.47.1.302-308.2003, 12499206, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ JewProm, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Nobelprize.org, läst: 3 juli 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Irving Langmuir Award in Chemical Physics, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 235, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, chicagoacs.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acs.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, acspss.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, acsmaryland.org.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1992, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.artsci.uc.edu.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, phys-acs.org.[källa från Wikidata]