Rudolph A. Marcus

kanadensisk-amerikansk fysikalisk kemist

Rudolph Arthur Marcus, född 21 juli 1923 i Montréal, är en kanadensisk-amerikansk fysikalisk kemist. Han fick Nobelpriset i kemi 1992 "för hans bidrag till teorin för elektronöverföringsreaktioner i kemiska system".

Rudolph A. Marcus Nobelpristagare i kemi 1992
Rudolph A. Marcus 2005
Född21 juli 1923[1][2][3] (100 år)
Montréal[4][5], Kanada
Medborgare iKanada och USA[6][7][8]
Utbildad vidMcGill University
Baron Byng High School
SysselsättningKemist[9], universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of Illinois at Urbana-Champaign
New York University Tandon School of Engineering
California Institute of Technology
University of North Carolina at Chapel Hill (1949–1951)[10]
Utmärkelser
Irving Langmuir-priset (1978)[11]
Wolfpriset i kemi (1984)
Utländsk ledamot av Royal Society (1987)[12]
Willard Gibbs-priset (1988)[13]
Peter Debye Award (1988)[14]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1988)
National Medal of Science (1989)
Linus Pauling Award (1991)[15]
Remsen Award (1991)[16]
Nobelpriset i kemi (1992)[17][18]
Lavoisiers medalj (1994)
Oesper Award (1997)[19]
American Chemical Society Award i teoretisk kemi (1997)[20]
Humboldtpriset
Medlem av American Physical Society
Alexander von Humboldt-stipendiat
Redigera Wikidata

Marcus studerade vid McGill University fram till sin doktorsexamen 1946. Han var verksam vid Polytechnic Institute of Brooklyn 1951–1964 och vid University of Illinois at Urbana-Champaign 1964–1978. Han blev amerikansk medborgare 1958. Sedan 1978 är han professor vid Caltech.

RRKM-teorin (Rice-Ramsperger-Kassel-Marcus) och Marcusteori är uppkallade efter honom. RRKM-teorin behandlar unimolekylära reaktioner på ytor; Marcusteori beskriver de kinetiska och termodynamiska aspekterna hos elektronöverföring mellan åtskilda species.

Marcus tilldelades 1984/1985 års Wolfpris i kemi.

Källor redigera

  1. ^ SNAC, Rudolph A. Marcus, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Rudolph Arthur Marcus, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Rudolph A. Marcus, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Finding Aid for the R.A. Marcus Papers 1951-2001 (på engelska), Online Archive of California, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Interview with Nobel Laureate Rudolph Marcus, china.com (på engelska), 19 mars 2007, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Marcus, Rudolph Arthur (på engelska), 10.1038/NPG.ELS.0002869, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Rudolph Marcus (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Reactivity of reduced [2Fe-2S] ferredoxins parallels host susceptibility to nitroimidazoles, vol. 47, 1, Antimicrobial Agents and Chemotherapy, 1 januari 2003, s. 302-308, 10.1128/AAC.47.1.302-308.2003, 12499206, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ JewProm, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Nobelprize.org, läst: 3 juli 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ Irving Langmuir Award in Chemical Physics, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 235, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, chicagoacs.org.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.acs.org.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, acspss.org.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, acsmaryland.org.[källa från Wikidata]
  17. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1992, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  18. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.artsci.uc.edu.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, phys-acs.org.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera