Robin Hood (film, 1973)

amerikansk animerad Disneyfilm från 1973

Robin Hood är en amerikansk animerad musikalisk äventyrsfilm från 1973, producerad av Walt Disney Productions och regisserad av Wolfgang Reitherman. Filmen hade världspremiär 1973 och är baserad på myten om Robin Hood - framför allt så som den är tolkad i Howard Pyles äventyrsroman med samma namn. Till skillnad från de flesta andra versioner är samtliga figurer i denna film gestaltade av antropomorfa djur i stället för människor.

Robin Hood
(Robin Hood)
GenreAnimerad, musikal, komedi, äventyr
RegissörWolfgang Reitherman
ProducentWolfgang Reitherman
ManusKen Anderson
Originalröster
Svenska röster
BerättareRoger Miller (initialt)
Börje Nyberg (svensk version)
OriginalmusikGeorge Bruns
Floyd Huddleston
Roger Miller
ProduktionsbolagWalt Disney Productions
DistributionBuena Vista Distribution
PremiärUSA 8 november 1973 (USA)
Sverige 30 november 1974 (Sverige)
Speltid83 minuter
LandUSA USA
SpråkEngelska
Budget$1 500 000
Intäkter$9 500 000
IMDb SFDb Elonet

Filmen hade amerikansk premiär den 8 november 1973, och svensk premiär den 30 november 1974.[1] En kortklippt scen från filmen visas i Sveriges Televisions julaftonsrepertoar, Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.[2] Låten "Love" blev nominerad till en Oscar. De svenska rösterna i filmen görs bland annat av Rolf Bengtson, Beppe Wolgers, Björn Gustafson, John Harryson och Ingvar Kjellson.

Handling redigera

Filmen är en tolkning av den traditionella berättelsen om Robin Hood, som här berättas av trubaduren Alan-i-dalen. Den legendariska stråtrövaren Robin Hood, tillsammans med Lille John, broder Tuck och Alan-i-dalen, kommer till Nottingham för att bistå folket i landet. Han gör detta genom att ge tillbaka de pengar som tillhörde Nottinghams invånare, som prins John girigt samlat in genom orimligt hög skatt. Englands rätte kung, Rikard Lejonhjärta, har lämnat landet för att dra ut till det tredje korståget. Till följd av detta kunde prins John tillskansa sig tronen i hans frånvaro, och styra Englands invånare med järnhand med hjälp av sina underhuggare Sir Väs och Sheriffen av Nottingham.

Under början av filmen blir prins John rånad av Robin Hood och Lille John på vägen till Nottingham. Den arge prinsen lovar en belöning till den som lyckas tillfångata Robin Hood, men då Robin hjälper folket är ingen villig att överlämna honom. Robin Hood förklär sig till en blind tiggare för att undvika prinsens vakter och ger sitt byte till de hungriga stadsborna, och deltar även i hemlighet i en födelsedagsfest för en ung kanin vid namn Hoppsan, där familjen ger honom en peng som födelsedagspresent. När sheriffen plötsligt kommer in och tar pojkens födelsedagspresent som skatt, ger Robin Hood den unge kaninen sin pil och båge, och sin hatt.

Hoppsan, tillsammans med sina två systrar och sin vän Toby, försvinner genast ut för att testa den nya pilbågen, men han råkar skjuta sin pil mot prins Johns privata slottsgård. När barnen hämtar pilen stöter de på jungfru Marion, som Robin Hood har varit förtjust i sedan barndomen. Hon berättar om sitt förhållande med Robin; både Robin och Marion älskar varandra fortfarande, men båda har sina tvivel. Robin är rädd för att hans titel som stråtrövare innebär att han aldrig skulle kunna ha en relation med Marion, som är kung Rickards systerdotter, medan Marion oroar sig för att Robin har glömt bort henne medan hon varit borta.

Robin Hood beslutar att smyga sig in i en bågskytteturnering arrangerat av prins John, då han får veta att priset är en kyss från Marion. För att inte bli igenkänd klär han ut sig till stork. Tävlingen visar sig vara en fälla anlagd av prins John, och det är Robins bågskytteskickligheter som avslöjar hans identitet. Han blir gripen av en triumferande prins John och döms till döden, men tack vare Lille Johns ingripande lyckas Robin Hood smita undan. Ett stort slagsmål bryter ut mellan prins Johns livvakter och Robin Hoods sällskap. Robin Hood lyckas fly med Marion, och de ger sig av mot Sherwoodskogen tillsammans med de fredlösa och andra medborgare från Nottingham som alla anordnar en fest i skogen och retar den så kallade ”låtsaskungen av England”. När prins John får reda på att han narras beordrar han att skatterna ska höjas ännu mer, så mycket att de flesta av Nottinghams invånare blir skuldbelastade och fängslas i prins Johns slott.

Broder Tuck blir arresterad när han försökte hålla sheriffen borta från kyrkans insamlingslåda för fattiga. Prins John ger order om att hänga Broder Tuck, som ett lockbete för att lura fram Robin ur skogen. Lyckligtvis får Robin redan i förväg nys om detta och lyckas rädda Broder Tuck och samtidigt frita de andra fängslade invånarna av Nottingham, och i samma veva stjäla tillbaka deras pengar som prins John hade i sin sängkammare. De flyr mot Sherwoodskogen, men Robin springer tillbaka för att rädda ett litet barn som hamnat på efterkälken. När han gör det stänger slottsvakterna slottsporten och blockerar hans flyktväg. Samtidigt som han försöker fly slåss han mot sheriffen, som har blivit hänsynslöst besatt av att döda honom, på den översta våningen i slottet. När han försöker undkomma en brand som startade till följd av sheriffens vårdslöshet blir Robin tvungen att hoppa från slottets tak ned i vallgraven, samtidigt som han blir beskjuten av slottsvakterna. När Robin Hood inte kommer upp till ytan tror alla åskådare att Robin Hood är död, medan han i själva verket överlevde genom att simma under vattnet med hjälp av en vasstrå som snorkel.

Strax därefter återvänder Kung Rickard från korståget och ser till att Nottingham återställs till dess forna glans. Han benådar Robin Hood, fängslar Prins John, Sheriffen och Sir Väs, och tillåter Marion och Robin Hood att gifta sig. I slutet av filmen går Hoppsan med det nygifta paret och avslöjar att ”Robin Hood ska få ungar, så någon måste hålla ett öga på dem”.

Rollista redigera

Figur Djurart Originalröst Svensk originalröst[3][4]
Robin Hood Rödräv Brian Bedford Jonas Bergström
Lille John Björn Phil Harris Beppe Wolgers (tal)
Bernt Dahlbäck (sång)
Jungfru Marian Rödräv Monica Evans Monica Nordquist (tal)
Elisabeth Melander (sång)
Prins John Lejon Peter Ustinov Ingvar Kjellson
Sir Väs Orm Terry-Thomas Sven Lindberg
Broder Tuck Grävling Andy Devine Björn Gustafson
Sheriffen av Nottingham Varg Pat Buttram John Harryson
Lady Kluck Höna Carole Shelley Birgitta Andersson
Allan-i-Dalen Tupp Roger Miller Rolf Bengtsson
Hoppsan Kanin Billy Whitaker Mats Åhlfeldt
Trigger Gam George Lindsey Jan Nygren
Dum-dum Gam Ken Curtis Hans Lindgren
Änkan Kanin Kanin Barbara Luddy Karin Miller
Toby Sköldpadda Richie Sanders Bobo Håkansson
Hängmed Kanin Dori Whitaker Malin Graffman
Mor Mus Mus Barbara Luddy Kerstin Wolgers
Sixten Mus Mus John Fiedler Hans Lindgren
Systern Kanin Dana Laurita Emma Wickman
Kaptenen "Krokodilen" Krokodil Candy Candido Börje Nyberg
Otto Hund J. Pat O'Malley Sture Hovstadius
Rickard Lejonhjärta Lejon Peter Ustinov Ingvar Kjellson

Produktion redigera

Animatörer redigera

Chefsanimatörer redigera

Figuranimatörer redigera

Bakgrunder och layout redigera

Övriga medverkande (i urval) redigera

Övrigt redigera

Regissören Reitherman gillade att referera till tidigare Disneyfilmer, bland annat när han i denna film använde dans- och musikscener från "Snövit och de sju dvärgarna", "Djungelboken" och "Aristocats" i musiknumret "En låtsaskung av England".

Tack vare att Peter Ustinov hade tyska som andraspråk lånade även ut sin röst till prins John i den tyska versionen, men märkligt nog inte till Rickard Lejonhjärta, som dock gjordes av Arnold Marquis. I den svenska versionen så lämnades många av Ustinovs icke-verbala ljud kvar, framförallt i scenen när Robin Hood rånar den sovande prinsen i hans sovrum.

Soundtrack redigera

Oscar redigera

Låten "Love" nominerades till Oscar för bästa sång som en ung Jodie Foster och Johnny Whitaker framförde i en sång duett på oscargalan. Men förlorade mot "The Way We Were" från filmen med samma namn på oscargalan 1974.

Distribution (i Sverige) redigera

  • 30 november 1974 - Svensk biopremiär
  • 2 december 1983 - Nypremiär
  • Oktober 1985 - Hyrvideopremiär
  • Hösten 1989 - Köpvideopremiär
  • 26 januari 1994 - Nypremiär på video
  • 11 november 1998 - Nypremiär på video
  • 14 augusti 2002 - Premiär på DVD
  • 28 januari 2009 - Nypremiär på DVD

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Robin Hood”. Disneyania. http://www.d-zine.se/filmer/robinhood.htm. Läst 19 augusti 2016. 
  2. ^ Dick Harrison (24 december 2014). ”Robin Hood”. Svenska dagbladet. http://blog.svd.se/historia/2014/12/24/hur-svenskt-ar-det-med-kalle-anka-pa-julafton/. Läst 19 augusti 2016. 
  3. ^ Aftonbladet, 19 november 1974, sid 14
  4. ^ Expressen, 29 november 1974

Källor redigera

Externa länkar redigera