Robert Giffen
Sir Robert Giffen, född 22 juli 1837 i Strathaven, Lanarkshire, död 12 april 1910 i Fort Augustus i nuvarande Highland, var en skotsk nationalekonom och statistiker.
| Robert Giffen | |
 | |
| Född | 22 juli 1837[1] Lanarkshire, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 12 april 1910[1] (72 år) Fort Augustus eller Skottland |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | University of Glasgow  |
| Sysselsättning | Nationalekonom, statistiker, författare[2] |
| Befattning | |
| Ordförande i Royal Statistical Society (1882–1884)[3] | |
| Utmärkelser | |
| Guymedaljen i guld (1894) Bathorden Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Giffen gjorde sig först bemärkt som tidningsman genom sakrika och mycket uppmärksammade finanspolitiska artiklar i "The Globe", vars redaktionssekreterare han var 1862- 66, och i veckotidningen "The Economist", där han var Walter Bagehots medredaktör 1868-76. Giffen blev sistnämnda år chef för handelsministeriets statistiska avdelning och var 1882-97 med titeln generalkontrollör chef för dess avdelningar för kommersiella, statistiska och arbetsärenden. Åren 1882-84 var han president i Royal Statistical Society; 1895 fick han knightvärdighet.
Förutom talrika uppsatser i tidningar och tidskrifter om finansiella frågor – delvis samlade i Essays in Finance (två band, 1879-84) – författade Giffen en mängd betydelsefulla officiella betänkanden, inte minst i myntfrågor, samt utgav åtskilliga monografier, till exempel The Growth of Capital (1890), The Case Against Bimetallism (1892) och Economic Inquiries and Studies (1904). Fenomenet Giffen-vara är uppkallat efter honom.
Giffen invaldes som fellow av Royal Society 1892 och som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1897. Royal Statistical Society tilldelade honom Guymedaljen i guld 1894.
Källor redigera
- Giffen, Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Noter redigera
- ^ [a b] SNAC, Robert Giffen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]