Långnosad havsmus (Rhinochimaera atlantica) är en hajliknande broskfisk.
| Långnosad havsmus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
| Underklass | Helhuvudfiskar Holocephali |
| Ordning | Havsmusartade fiskar Chimæriformes |
| Familj | Långnosade havsmusfiskar Rhinochimaæridaæ |
| Släkte | Rhinochimaera |
| Art | Långnosad havsmus R. atlantica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhinochimaera atlantica | |
| Auktor | Holt & Byrne, 1909[2] |
 Arten avbildad på ett färöiskt frimärke | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
En särpräglad fisk som har en avlång kropp med lång stjärt och likaledes lång, spetsig nos. Stjärt- och analfenorna är sammanvuxna. Beträffande stjärtfenan uppvisar arten könsdimorfism; den övre kanten är sågtandad hos hanen, medan den hos honan nästan alltid är rak.[3] Tandbeväpningen utgörs av skarpkantade plattor. Som vanligt hos broskfiskar saknar fenorna strålar, utom ryggfenan som har en taggstråle. Färgen är vitaktig till ljusbrun.[4] Arten kan bli upp till 150 cm lång, varav själva kroppen utgör 65 cm.[5]
Vanor redigera
Den långnosade havsmusen är en djuphavsfisk som vistas på eller nära bottnen[4] på djup mellan 500 och åtminstone 1 500 m. Litet är känt om arten, det är därför fullt möjligt den går djupare;[1] D. A. Didier i en FAO-rapport anger 1 800 m.[5] Födan består av räkor och krabbor. Fisken är äggläggande; äggen är inneslutna i ett hornfodral.[4]
Utbredning redigera
Utbredningsområdet omfattar östra Atlanten med undantag för tropikerna, samt nordvästra delen av samma ocean; i öster från Biscayabukten norrut till Island och Färöarna, utanför Västsahara samt utanför Namibia och Sydafrika. I väster från Nova Scotia i Kanada till New England i USA.[4]
Ekonomisk betydelse redigera
Något egentligt fiske bedrivs inte, men den kan erhållas som bifångst i Nordatlanten.[5]
Referenser redigera
- ^ [a b] Dagit, D.D. & Compagno, L.J.V. 2006 Rhinochimaera atlantica Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 7 juli 2012.
- ^ ”Rhinochimaera atlantica Holt and Byrne, 1909” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=161027. Läst 7 juli 2012.
- ^ Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 312. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c d] Binohlan, Crispina B.; Sampang, Arlene G. (15 november 2011). ”Rhinochimaera atlantica Holt & Byrne, 1909 Straightnose rabbitfish” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Rhinochimaera-atlantica.html. Läst 7 juli 2012.
- ^ [a b c] Didier, D.A. (2002) (PDF, 340 kB). The Living Marine Resources of the Western Central Atlantic. Rom: FAO. sid. s. 595-596. http://www.fao.org/3/y4160e/y4160e41.pdf