Renzo Piano, född 14 september 1937 i Genua, är en italiensk arkitekt.

Renzo Piano
Renzo Piano, 2012.
Född14 september 1937[1][2][3] (86 år)
Genua[4]
Medborgare iItalien[5]
Utbildad vidPolitecnico di Milano,
SysselsättningArkitekt[6][7], politiker[8]
Befattning
Italiensk senator på livstid (2013–)[9]
ArbetsgivareKina (1965–1968)
Noterbara verkThe Shard, Kansai internationella flygplats, Stadio San Nicola, Centre Pompidou, California Academy of Sciences och École normale supérieure de Cachan
Politiskt parti
partilös
Utmärkelser
Se lista
Redigera Wikidata
Astrup Fearnley-museet i Oslo.

Piano studerade vid Florens universitet 1962-64. Efter examen från tekniska universitetet i Milano var han verksam som docent där 1965-68. Han gjorde studieresor till Storbritannien och USA och praktiserade 1965-70 hos Louis Kahn i Philadelphia. Han undervisade vid Architectural Association School i London där han lärde känna Richard Rogers och duon grundade senare en gemensam arkitektbyrå i Paris.

Under 1970-talet intresserade han sig för konstruktion och strukturer, vilket kom till uttryck i kulturhuset Centre Pompidou i Paris, ritat tillsammans med Richard Rogers. Det har en high-tech-arkitektur, där byggnadens tekniska installationer och konstruktion blivit arkitektoniska motiv i fasaden. Sedan dess har hans arbete koncentrerats på offentliga byggnader och då särskilt på museer, uppförda världen över. År 1998 erhöll Piano Pritzkerpriset. Ett par skyskrapor i San Francisco, vilka han ritat, är uppkallade efter honom.

Den första byggnaden av Renzo Piano i Norden var Vandalorums konst- och designmuseum i Värnamo[10] Den andra var det nya Astrup Fearnley-museetTjuvholmen i Oslo 2012.[11]

Verk i urval redigera

Bildgalleri redigera

Utmärkelser redigera

[Redigera Wikidata]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ SNAC, Renzo Piano, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Akademie der Künste, Renzo Piano, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Structurae, Renzo Piano, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Herbert Muschamp, Renzo Piano Wins Architecture's Top Prize (på engelska), The New York Times, 20 april 1998, läs online, läst: 12 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Morgan Library Plans a Makeover and an Image Upgrade (på engelska), The New York Times, 26 april 2005, läs online, läst: 12 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Altered Spaces: The Good, the Bad and the Dizzying (på engelska), The New York Times, 28 mars 2007, läs online, läst: 12 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Openpolis, läst: 6 april 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Il Presidente Napolitano ha nominato quattro senatori a vita (på italienska), presidenza della Repubblica Italiana, 30 augusti 2013, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Renzo Piano och Vandalorum, på Vandalorums webbplats
  11. ^ http://www.svd.se/kultur/renzo-piano-fangar-ljuset-i-oslo_7540846.svd
  12. ^ läs online, www.kyotoprize.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ Dettaglio decorato (på italienska), presidenza della Repubblica Italiana, läs online, läst: 28 november 2013.[källa från Wikidata]
  14. ^ Dettaglio decorato (på italienska), presidenza della Repubblica Italiana, läs online, läst: 7 december 2013.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.praemiumimperiale.org , läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
  16. ^ Columbia’s 2014 Honorary Degree Recipients Announced, Columbiauniversitetet, 9 april 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ Real Decreto 973/2017, de 3 de noviembre, por el que se concede la Gran Cruz de la Orden Civil de Alfonso X el Sabio al señor Renzo Piano. (på spanska), Boletín Oficial del Estado, 4 november 2017, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera