René François Nicolas Marie Bazin, född 26 december 1853 och död 19 juli 1932, var en fransk författare, ledamot av franska akademin.

René Bazin
FöddRené François Nicolas Marie Bazin
26 december 1853[1][2][3]
Angers[2]
Död20 juli 1932[1][4][3] (78 år)
Paris åttonde arrondissement, Frankrike
Andra namnBernard Seigny
Medborgare iFrankrike[4][5]
Utbildad vidInstitution Mongazon
Université catholique de l'Ouest
juridiska fakulteten i Paris
SysselsättningFörfattare[6], journalist, diktarjurist, universitetslärare
Befattning
Stol nummer 30 i Franska akademien (1903–1932)
ArbetsgivareUniversité catholique de l'Ouest
MakaAline Bricard
(g. 1876–)[7]
BarnÉlisabeth Sainte-Marie Perrin (f. 1879)
Marie René-Bazin (f. 1883)
Louis René-Bazin (f. 1892)
FöräldrarAlfred Bazin
Élisabeth Meauzé
SläktingarHervé Bazin
Utmärkelser
Prix Montyon (1893)
Prix Vitet (1896)
Officer av Hederslegionen (1920)[2]
Storkors av Gregoriusorden (1923)[8]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Bazin debuterade 1899 med bonderomanen La terre qui meurt, påverkad av Maurice Barrès och en del av Paul Bourgets senare författarskap ett uttryck för bonderomanetiken och "regionalismen". Bland Bazins många senare bonde- och reseskildringar, varav Familjen Oberlé och Bretagnarens och hans hustru finns i svensk översättning, anses Les Oberlé (1901) vara den bästa.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online, läst: 5 oktober 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, René Bazin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] José Espasa Anguera, Enciclopedia universal ilustrada europeo-americana, vol. Suplemento 1934, Editorial Espasa, 1905 och 1930, s. 153, ISBN 978-84-239-4500-9.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ vigselbevis, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera